Vandring i Ammarmassivet

Hejsan hoppsan!
Tja, vad ska jag säga, nu är jag "hemma" igen. Okay, jag älskar verkligen Ytterboda, men egentligen önskar jag att Ammarnäs var mitt egentliga "hemma". Men jag klagar inte!
Jag har i vilket fall haft en helt underbar vecka vid medelhavet, eh, jag menar Ammarnäs. Vädret var som kring medelhavet.
Jag fick även reda på att det finns en och annan ammarnäsbo som tittar in på min blogg då och då. Jättekul, tycker jag!

Jag och pappa vilade upp oss under söndagen med en helt underbar dag på playan i Norra Ammarnäs. Spelade lite strandtennis, snorklade efter drag kring forsen, beskådade ett sjöflyg, läste ("13 dygn i rymden efter 14 år på jorden" av Christer Fugelsang, riktigt bra!) och bara njöt av att göra ingenting. Skönt!

Väl uppvilade inledde jag och pappa vår 5-dagarsvandring mot Rierruogájsie och Ammarglaciären. Pappa var lite väl frikostig med att packa med mat. Kommentaren "man ska alltid packa för minst en dag extra". Så här i efterhand inser jag att vi hade klarat oss i en vecka till...
Vi levde som kungar, och åt jättegott. Dels av den medhavda maten, men också av alla läckerheter som fjället erbjuder. Vad sägs en krämig pasta carbonara, med fetaost, basilika, persilja och fjällsyra (släkting till rabarbern, lite sötare i smaken och mycket, mycket mindre...) eller nyplockade hjortron eller varför inte en ouzo väl kyld med glaciärsnö och till det tunna skivor torkat renkött (som jag vann på fjällmarschen). En capuccino och passionsfrukts- och mangofromage till efterätt. Bäst av allt var ändå tacobröden med makrill i tomatsås, som intogs på Ammarfjällens högsta topp (1611 möh) med utsikt över glaciären och höga, snöklädda fjälltoppar många, många mil bort.

Nu fattar jag det där med att "packa fjäderlätt", det är ju för att man ska kunna fylla packningen med vackra stenar under turen! Fördelar med det; 1) man rymms med fler stenar 2) man orkar bära fler stenar 3) mycket sten ger en tung packning, vilket ger muskler! 4) Vackra stenar är vackra!
Men, hur det än slutade så blev packningen avsevärt tyngre. 8,5 kg sten och tre regäla renhorn kröp på något sätt ner sig i våra ryggsäckar. Och ja, det känndes i både ben och axlar...

Här kommer några bilder. Jag ska varna för härligt starka bilder, som mamma så fint kallar för ren "naturporr"... (vilket betyder bilder på grymmt vacker natur)

Varmt och svettigt!

Se och lär, alla föräldrar! Så här gör man med mobilen då man har semester.
Stuvbiebakttie sett från norr

Snö? Nej, det är faktiskt en sten, vit som snö!

Fjällgentiana, finns det något mer blått?!Örn
Spegelblank sjöVacker solnedgång...

...som bara blev vackrare...

...och vackrare!Vad man behöver; torkat renkött, kniv, karta och kopass (ser du fjället i syftspegeln?)Ammarglaciären, stor och vacker!
GlaciärisPå en av topparna, den lägre med 1611 i bakgunden.

Jag kan bara inte se mig mätt på utsikten från toppen!

Tyvär orkade jag inte bära hem alla stenar...tur det, så att det finns några kvar!

Här gick vi några kilometer på enbart snö.

Jag släcker törsten i en jokk, men Rierruogájsie och glaciären i bakgrunden. Glaciärvatten.

Övade flitigt på mitt nya munspel, och det låter bättre!

På toppen av Suvlåjvvie klockan 12 på natten. Jag kan höra riporna kuttra nere i dalgången, så underbart, helt magiskt!

Brant, eller något i den stilen.

Tja, är det konst, eller? Liknar mest en kyrkogård, tycker jag. Någon som vet varför det ser ut så här på Suvlåjvvie?!

På toppen av Suvlåjvvie, och jag är alldeles för övertrött...

Jag tar klivet ut i massivet

Men pappa, var är du nu på väg!? Läste du verkligen rätt på kartan?

Kulig sten

Jag har klättrat ut på en klipphylla och sitter ca 10 meter över marken. Stup rakt ner.

Sist men inte minst så lyfter en ripa brevid oss, precis innan vi lämnar kalfjället.

Fjällmarschen

Jag njuter av min lilla semestervecka, som jag klämt in i mitten av min sommarjobbsperiod och har precis arbetat av en bit på min idé "att uppfylla drömmar" genom att köpa ett munspel och en munspelsbok. Pappa får stå ut med många falska och hemska toner den närmaste tiden. Jag själv tycker att det låter underbart, det låter ju nääästan som idas sommarvisa, tycker jag! Varför drömmer jag om munspel? Jo, se en westernfilm! Underbart mysigt. Vid lägerelden plockar cowboyen fram sitt lilla munspel ur bakfickan och drar en blues. Min dröm!

Jag och pappa ska vandra en vecka i Ammarmassivet, där vi bland annat ska besöka massor av vackra toppar (varav den högsta 1611 möh), gå i en vacker U-dal och besöka Ammarglaciären (min första glaciär!).
Vi värmde upp våran vecka med att delta i fjällmarschen, som är en springtävling (eller promenad, för den som känner för det) en bit in mot Ammarmassivet. Det hela var mycket sent påkommet av mig och pappa, och för bara en vecka sedan beslutade vi oss för att starta. Dock valde vi att anmäla oss till motionsklassen, vilket vi ångrar lite så här i efterhand...
Jag vaknade till rätt så tidigt och kände att min förkylning som jag burit på under veckan inte var bättre. Provade rösten, den fanns knappt. Krasslet lindrades med lite vatten och en halstablett innan jag somnade om.
Vi startade klockan 11 på lördagsförmiddagen. Värmen fick luften att dallra. Jag undrade vad i hela friden jag sysslade med. Pinsamt, men jag har aldrig sprungit 16 km förut, så jag hade ingen aning om huruvida jag skulle orka det. Eller, jag visste att jag skulle orka, men inte om jag skulle orka hålla något tempo hela vägen. Dessutom är det ju rätt så kuperat.
För första året finns det ett bergspris till snabbaste man och kvinna upp för slalombacken (som utgör de första 2 km). På något sätt så blev jag första kvinnan, vilket belönades med ära och 500 kronor, som ska gå till behandling av mitt beroende -skidåkning. Jag har insett att jag tänker på detta flera gånger om dagen. Jag har akut abstinens. Lösningen får bli ett par rullskidor att njuta på tills snön kommer. Till detta inköp sitter peningarna gott.
Temperaturen mättes till 28 grader och vinden var mycket knapp. Halsen blev torr och med min förkylning var det knappt att jag fick någon luft den sista biten upp för näsberget (slalombacken). Jag tänkte, att nu svimmar jag. Jag kan inte andas. Jag stannade och pustade, vilket hjälpte. Vid varje jokk doppade jag och pappa våra kepsar och vi drack rejält vid vätskekontrollerna ( i alla fall gjorde pappa det, 8 muggar vid första!). Ändå tog värmen hårt, både på orken och på hjärnans kapacitet. Med en stenig stig var det rätt så jobbigt. Vi ville ju inte bryta några ben om vi ska iväg och fjällvandra.
Efter en underbart vacker springtur springer vi i mål, samtidigt som vinnaren av herrarnas tävlingsklass på 26 km. En fin spurt. Tiden 1:59:39.
Jag var 40 minuter snabbare än andra kvinnan in på samma sträcka, och 10 minuter in efter den manliga segraren. Hon hade anmält sig till tävlingsklassen, jag till mortionsklassen. Därför fick hon motta priset som etta. Lite smådumt av mig. Nästa år ska jag delta i tävlingklassen, utan tvekan, men jag tycker nog att det bara var bra att hon också fick bli glad. Jag van ju bergspriset, och fick motta äran att gå in som första kvinna. Dessutom lottades det ut andra priser till alla deltagare. Jag fick en stor bit torkat renkött (det godaste som finns här på jorden, och passar dessutom utmärkt under vår vandring) och ett presentkort till mataffären i byn på 150 kronor. Pappa var dock snäll och köpte det av mig, så jag fick ihop 650 kronor till rullskidorna. Väl införtjänta!
Jag och pappa for iväg till "playan de Norra Ammarnäs" och svalkade oss i det kristallklara, 19-gradiga fjällvattnet. Helt underbart. Törstig? Dyk med öppen mun!
Kvällen avslutades med paltmiddag på tjulåvallen. Jag kan inte säga att jag är en paltmänniska, men den här palten tillhör nog en av de godaste jag ätit. Såklart följdes den av "paltkoman".

En vacker, underbar och lyckad dag fick inleda vår vecka. Nu ska jag träda in i det underbara konstverket som moder jord bjuder på -fjällen.

Ha det gott allihopa, och stäng ner datorn nu och stick ut i sommarvädret och njut! Varför inte ta en spingtur?!

Så kallade djuraktivister...

På trästock fanns det ett tält med en kvinna som representerade "djurens rätt". Spännande, tänkte jag, och knatatade dit. Jag förstod dock rätt så snart att detta var lite mer extremt än vad jag trodde. Det hela handlade om vegan-aktivister som säger sig förespråka "djurens bästa".
Ändå intressant, att höra vad dom tänker och tycker, så jag snackade med henne ett bra tag och fick med mig häften som jag läst noga.

Okej, jag är helt med på deras grundtanke, djur ska inte utsättas för onödigt lidande, varken i djurförsök, pälsuppfödning, eller produktion för människoföda. Skillnaden är hur vi löser detta.

Deras ide: Befria och rädda alla stackars pälsdjur! Släpp ut dom i det fria!
Mitt svar: Smart idé..eller inte. Dom kommer svälta ihjäl, bli överkörda, frysa ihjäl. Dessutom kommer dom ha ihjäl en massa andra djur.
Min lösning: Stränga regler för att dessa djur ska får leva i en dräglig miljö, för även djur i bur kan ha ett bra liv.

Deras idé: Djur är inte mat!
Mitt svar: Okej, alla djur som är uppfödda i fångenskap kan man tänka sig för. Det är gott och kött är ett bra födoämne.
Min lösning: Ät kött från närområdet. Var noga med vad du väljer, både hur djuren levat och klimatpåverkan. Ät mindre kött.

Deras idé: Stoppa jakten!
Mitt svar: Okej, vi prövar väl då. Vad händer med älgarna, jo älgstammen kommer öka riktigt mycket, det kommer bli ont om mat på vintern och vi kommer uppleva liknande lämmelår. Svältande, undernärda älgar... Dessutom kommer viltolyckorna bli många, många flera, och hur lyckligt är det djuret som blivit påkört och få gå med en krossad kropp tills den svälter ihjäl? Jag skulle föredra en välriktad kula, som man knappt märker.
Min lösning: Fortsatt reglerad jakt. Årligt krav på övningsskytte med visst ressultat som visar på skjutduglighet (minskad risk för skadeskjutning).
Dessutom lägger dom fram extrema, helsjuka exempel på hur jakt bedrivs. Om en hund som sliter sönder en räv så att den dör av skadorna..stämmer inte med de jaktlag jag varit med i!

Jag kan hålla på hur länge som helst!
Dessutom får jag "tacka" alla dessa aktivister som gör att byns jaktlag inte kan sätta upp varningsskyltar "Jakt bedrivs" under pågående jakt. Då kommer nämligen en busslast med dessa aktivister och beger sig ut i skogen för att tvinga laget att avbryta jakten. Istället får vi jägare ta risken att hundar, barn och bärplockare är ute i skogarna och riskerar att hamna i skottfältet.
Hoppas att aktivisterna är nöjda med sin djur-terror! I många fall djurplågeri i alldra högsta grad!

Vill du kanske bli medlem?", frågade hon från "djurens rätt".
"Nja, jag kan nog inte hålla med er till fullo, jag är jägare...", svarade jag stollt. "Ekologisk, lycklig mat, du vet!"

Tut tut!
Tro det eller ej, men jag är så grymmt less på att köra traktor! Hela veckan har jag skumpat runt i Willen och kört plantor. Gräset blev till en djup leråker i måndagens och tisdagens regn. Och sååklart, jag blev förkyld (men klädde mig ändå jättevarmt och vattentätt, konstigt! Kan basilusker från trästock ha en inverkan?!). Men, men det går nog över snart.
I övrigt så fikas det rätt så friskt på Skogforsk under sommarperioden, och säg det inte till någon, men vi brukar dra ut på fikrasterna rätt så mycket... Idag bjöd pappa på hjortron och glass till morgonfikat. På fikabordet fanns också en stooor skål chips och massa småkakor. Efter lunch fick vi varsin glasspinne. Dessutom halsar jag massa koppar kaffe. Ehhh..kanske inte den bästa kosten direkt.. men gött!

Trästock var galet härlig, jag gör som Lovisa och resencerar till Sofias blogg. Själv e en för lat! :P
Jag valde dock den nyktra kvällen, lite tråkigt, men nästan värt det med tanke på den följande arbetsveckan.
Efter en helg sittandes på baken och ätit hela tiden hade jag galet mycket spring i benen. På söndagen ,då jag kört ett mycket trött gäng hem från Skellefteå, stack jag ut och sprang 8 km med stavar i högt tempo. Turen avslutades på playan, där jag simmade en bra bit i högt tempo och med stora vågor. Jag åkte sedan hem till pappa och åt middag, därefter for vi till tennisbanan och spelade en dryg timma. Svettigt! Så jag springer i högt tempo brevid Elsa, som cyklar till badplattsen i ån och simmar motströms i kanalen ett tag. Sedan tar jag Elsas cykel och cyklar hem igen. Väl hemma däckar jag. Då hade jag inte så mycket spring i benen längre.
Under veckan har jag cyklat fram och tillbaks till Skogfosk varje dag (1 mil, enkel väg). Jag kom på det roliga, att om man cyklar järnet mot vissa gupp så kan man hoppa rätt så långt och högt! Fatta att komma med MTB:n i 35-40 km/h och sedan flyga en bra bit... Askul!

Nästa vecka ska jag och pappa till mitt äääälskade Ammarnäs. På lördagen har vi blivit övertalade att springa fjällmarschen. Vad e det?? Jo, en springtävling på fjället, som börjar med att man ska pringa upp för slalombacken. Efter 1,6 mil är det tänkt att man ska vara i mål. Får se hur tiden blir. Känner mig mer som ett halvförkylt kassaskåp just nu. Med trötta ben ska vi sedan iväg på en veckolång fjällvandring i Ammarmassivet. För att hinna se så mycket som möjligt ska vi hålla högt tempo. Tjosan, vad jag längtar! :D

Kramar! Nu ska jag fixa mjölksyra och göra skäl för all glass som jag klämmt i mig!

Charmen med flugfiske

Hejsvejs igen.
Drömmar, vad är dom till för? Ska man sträva efter att uppnå sina drömmar, eller ska man fortsätta drömma? Det är ju ingen risk att man slutar drömma, bara för att man uppnår sina drömmar. Man drömmer bara om andra, kanske högre mål.
Jag tillhör dom som verkligen försöker uppnå så många av mina drömmar som möjligt, och ja, det kan bli dyrt i längden! (ec. mountainbike, fiske, skidåkning, jakt, fjällvandring, slalom, resor...)
Jag har länge drömt om att lära mig flugfiska, för erkänn, det ser rätt så härligt ut då man ser någon stå mitt i en fors med vaten upp till midjan, skyddad av sina vadarstövlar. Mycket kontrollerat rör dom sitt spö sakta genom luften. Linan flyger felfritt i en jämn och mjuk rörelse och landar i vattnet. Här står dom, morgon, dag, kväll och natt, och bara fiskar. Det måste vara något speciellt med flugfiske!
Ja, det är det! På uppvägen till Ammarnäs svängde vi förbi på "järnis", en underbar affär som har allt! Efter lite (och mycket tålmodig) hjälp från en expedit stod jag där med mitt aldeles egna flugfiskespö, ett gäng grundflugor och ett par vadarstövlar. Bäst av allt -jag hade verkligen ingen aning om hur jag skulle bära mig åt!
Dagen därpå traskar jag ner till fiskecentrum i Ammarnäs och Ulf, som jobbar där, instruerade mig i hur man kastar. Vi prövade ett tag på gräsmattan (nej, det nappade inte så friskt där...) och tillslut insåg jag hur det gick till, teoretiskt. Så var det ju bara det där att få till snygga, fina, jämna kast. Vid min första fisketur fick jag faktiskt kroken i byxan, mitt i baken. Det hela slutade med att jag fick ta av mig byxorna för att pilla lös flugan. Vid ett annat kast fick jag den att fastna i ena örat, men lugn, jag drog inte åt! Är man för snabb i sin rörelse flyger flugan däremot av. Efter 5 flugor hade jag fått in en fin rörelse och kunde kalla det hela för flugfiske. Och visst. Det var underbart, och något aldeles speciellt med att stå med det klara vattnet upp till midjan och svepa sitt spö genom luften och njuta av den vackra Vindelälven. Så underbart att jag, mitt i sommarlovet, fiskar till sena kvällen, och stiger upp först av alla och masar mig ut i forsen, med kaffekoppen i midjebältet. Så underbart att jag lät vandrarkängorna stå under tre dagar, och istället tog på mig vadarstövlarna.
Och drömmar, vad drömmer jag om nu då jag uppfyllt denna? Jo, ammarnäsöringen såklart!

Jag blir instruerad i hur man ska bära sig åt. Här studerar vi knutar.

Och jag får tillslut till det! Här drar jag in linan. Såklart så kunde jag inte låta bli att gå längre ut i vattnet, och snart rann det in massor av kallt vatten i mina vadarstövlar.

Mamma med galet vackra Ammarfjällen i bakgrunden.

Jag fixar brännan på playan de Dávtájavrrie.

Jag var törstig...

...men det hela slutade lite blötare än att bara dricka. Vattnet var faktiskt varmt! Till och med skönt.

Ett av trollen i "trollskogen". Vi hittade en rätt så djup grotta, där jag kröp in. Elsa fotade med blixt, och studera myggen som reflekterats (rakt ovanför mitt huvud).

Elsa fick titeln "årets superstar" då hon vann sin klass på tävlingarna under Ammarnäsdagarna. Lasso-, pil-och stövelkastning var några av grenarna.
Och till sist, denna snygging (haha). Kanske är det Docka som betar ute på lägderna...

En vecka i Stockholm

I ett tidigare inlägg klagade jag på att jag ser så mycket yngre ut än vad jag är. -Aldrig att du är atron?!
Tja, jag kanske inte ska klaga så mycket mer, för efter en vecka i Stockholm med dyra biljetter och inträden börjar jag inse fördelen med att se yngre ut. Tunnelbanan, pendeltåget, kolmården...men 15-åriga jag klarade mig finfint i den stora huvudstaden.

Så, vad har jag gjort i huvudstaden af Sverige dårå?
På ditvägen stannade vi till i Ramsele, en mycket liten by mitt i Sverige där farmor tillbringade sin ungdom i en stor (ytan 20x8 m, 2 våningar + vind) läkarvilla som sedan flera år brunnit ner. Vi blev guidade av farmor och träffade på några av hennes barndomsvänner, som liksom henne blivit några år äldre sedan se lekte med varandra i skogarna. Byn var mysig, och landskapet otroligt! Kuperat, minst sagt, vilket jag och pappa fick känna på då vi for ut på en morgonspringrunda innan fruosten. Bland annat sprang vi på 20 meter höga åsar, där man fick akta var man satte fötterna för att inte dundra ut för kanten. Otroligt!
Jag älskar mitt Sverige!

Vi bilade vidare till vår vackra huvudstad, där hela tjocka släkten bor.
Nu vill jag rekomendera lite saker till er som inte riktigt vet hur man kan se denna underbara stad, än på annat sätt än i Drottninggatans butiker och på NK.
-Barkaby Outlet
Billigt, bra märken (bland annat peak performance). Kläder, cd-skivor, böcker, inredning...Här är ett ställe att göra grymma fynd på, massor i kassarna och plånboken kvar!
-Båt på Mälaren
Känner man någon som har tillgång till båt ska man helt klart ta chansen att glassandes på ett båttak se stockholms skärgård. Lite längre ut där vattnet känns frächare kan man ju alltid passa på att ta ett dopp! (Gör dock inte som jag, som lyckades bli galet sjuk denna dag! Grymmt illamående, huvudvärk och noll energi. Sov, sov, sov...Inte kul!)
-Kolmården
Ja, behöver jag säga något?! Ta med kameran. Elsa tog 368 bilder, jag tror hon fick med alla djuren! Själv tycker jag att lejonen, girafferna, björnarna (safarin), tigrarna, delfinerna och jaktfalken (som svichade förbi mitt huvud riktigt nära en hastighet på i 200 km/h) var höjdpunkten på dagen. Okay, gorillangen får nog komma med på den listan -grymmt söt!
-Hyra kajak
Jag drömmer om att skaffa kajak en vacker dag, så vi hyrde varsin från pampas marina och tog en trerimmarstur på mälaren. Kul och annorlunda. Jag fick mersmak! Dessutom får man ju en fin solbränna på armarna!
-Springa
Passa på att springa! Stockholm har massor av fina ställen att springa på. Annat än våra dötrista el-ljusspår! Spring på kungsholmen, eller längs mälarstrand. Och finns det föresten en bättre start på morgonen än tillsammans med löparpjuxen?!
-Jordgubbssjälvplock
Less på att traska gata upp och gata ner i stan, sugen på goda gubbar?! Perfekt. Det krävs dock lite taktik: man fyller helt enkelt magen med så mycket goa bär att man mår illa, sedan betalar man för de man lyckades spara och fylla sin lilla hink med. Genom detta är det också ekonomiskt lönsamt. Och du, kom hungrig!

Efter en fin vecka i soliga Stockholm ska jag nu dra iväg till älskade Ammarnäs.
Borta bra, men hemma bäst!

Hard work...

Välbehövd kafferast på jobbet...slappar på fyrhjulingen

Man blåser ju bort i dessa stormar! Det ska kallas sommar, men jag vet inte riktigt. Jacka och en varm kopp te. Men blommorna blommar och sprider en underbar doft. Tja, det är väl lite sommar ändå. Så fort man far ut och springer så njuter man ju av den lite mildare temperaturen (så länge man slipper motvinden).
Jag laddar upp inför en stockholmsvecka med pappa och Elsa. Våra planer är att först mellanlanda i Ramsele, där farmor bodde då hon var liten. I själva huvudstaden ska vi shoppa, besöka outlet se om man kan göra några fynd (vill ha mer peak-kläder...), gå på kolmorden (har aldrig varit där) och förhoppningsvis åka Osians motorbåt i skärgården och ta något dopp i det blå.
Veckan därpå ska jag, mamma, Elsa och Milou upp till Ammarnäs. ÄNTLIGEN!

Vad händer idag då? Jo, det ska jag säga. Jag har ont i en av mina visdomständer! Fy katten för dessa fyra tortyrredskap som Gud placerat längst in i käften. Tur att det är den sista som nu plågar mig. Jag önskar dessa monstren en ljuv hämd...
För övrigt så ska jag fylla igen några hål i trädgården med jord. Så ska jag börja på att göra mig en sängram. Ritningen är färdig och virket är köpt, nu återstår bara det roligaste. Dessutom har jag precis målat om en hylla i garaget (snickarboden) så ny ser det riktigt snyggt ut.

I övrigt måste jag tillhöra någon av de klantigaste personerna som finns. Gul och blå, sveriges färger var det. Det arbetar jag ordagrannt mycket flitigt på. Är det inte gigantiska blåmärken på benen, så fixar jag mig stora, snygga, blodiga skavsår på ryggen och eftersom det börjar försvinna, så var jag ute vid vedklyven igår och släppte en galet stor stock på mitt ena finger. Gissa färgen idag?! Mitt mål för dagen får bli att försöka behålla min mänskliga, beigea färg (dock gärna lite brunare).

Midsommarhelgen

Hej, hej. Just nu sitter jag och väntar med en kopp kaffe på att regnet ska upphöra så att jag kan gå ut och spetta upp några stenar ur gräsmattan. Igår klippte jag vår puckel-pist-gräsmatta, som jag måste göra några gånger i veckan. Turen på åkgräsklipparen tar några timmar. Igår fick jag dock nog, då ännu en sten klongade till i bladen. Jag hoppade av klippare och sprang svärandes iväg och hämtade spettet och en spade. I kjol och vit tjocktröja började jag kämpa med stenarna. Snart insåg jag dock att jag både var för varmt och för oömt klädd. Jag beslutade mig för att fortsätta idag istället. Nu sitter jag dock här inne framför datorna ändå och lyssnar på sommarpratarna som jag missat. Jag rekomenderar faktiskt att lysna på sommarpratarna, klicka på länken! Sommar i P1

I morse pallrade jag mig upp och for ut på en lagom 7 km springrunda innan frukost. Elsa cyklade med mot en kompis de första 3 kilometrarna.


Midsommar firades med Sofia, Johana, Sara, Lovisa och Linn hemma i Ytterboda, där vi hade huset för oss själva. Våra planer på att besöka Skeppsviks herrgård och dansa runt stången och fika beslöt vi för att lägga på hyllan, då vädret var rätt så tråkigt. Kvällen passerade ändå, med god mat och gott vin. Strax innan midnatt gck vi på en lång promenad med Milou och beskådade den vackra midsommarnatten tillsammans med myggen. Vi firade Lovisa på hennes 19-årsdag med paket. Då vi alla satt i soffan någon gång på natten och halvsov beslöt vi oss för att gå och lägga oss.

På lördagen bjöds vi på tårta hemma hos Lovisa. Jag cyklade också min 50:onde gång mellan Sävar och Ytterboda, en lyckad tur med rätt så mycket motvind.

På söndagen var jag lekledare för Elsas sommarparty. Mellan 14 och 19 hade jag hand om massor av galna och sjövilda ungar, som aldrig tycktes bli trötta.
Tjorven blev så trött...har du sett en katt tidigare som suger på tummen?


Nu struntar jag i att det regnar. Man blir ju blöt av svett ändå! Här ska startas krig mot stenarna...

Svettigt, soligt, härligt!

Vad gör man på sommaren, jo njuter!
Så på förmiddagen idag, denna galet soliga dag sprang jag till Sävar. På ryggen hade jag min lilla skidryggsäck, som är utformad för extremare sporter som kräver något mer av utrustingen. På skidturer har den följt med en hel del mil, men jag har aldrig sprungit med den tidigare. Faktisk så har jag aldrig sprungit med ryggsäck förut. Nu skumpade den runt på ryggen, trots rikligt med härliga spännen och ett anpassat midjebälte. Hade jag varit 30 cm längre hade jag nog inte drabbats av detta problem, misstänker jag. Jag fick springa och ha axelsämmarna sträckta med hjälp av händerna, lite besvärligt, men det gick. Två stora skavsår på ryggen sved till då jag ställde mig i duchen. Fint inför bikinisässongen!
I övrigt var turen underbar och riktigt, riktigt svettig.

Senare på dagen spelade jag fresbegolf med Johanna, Ingrid och Zainab. Det var galet kul, och galet varmt! Åskan mullrade på på avstånd, men över mariehemsängarna sken solen. Dessutom vann jag och Johanna (vi hade bara två fresbes, så vi delade upp oss i två lag) med 18 kast mindre. Dagen avslutades med fika och sedan åkte jag med Johanna till Sävar, där jag hopade på hojen och cyklade till Ytterboda igen. 48:onde turen, enligt räkning. Närmar mig 50...

Jag städade lite av rummet på kvällen (okay, jag började, men nu sitter jag dock vid datorn istället, men tanken var god...) och hittade en liten lapp med ett visdomsord, som jag skrivit av någongång, någonstans. Det lyder: "livet är det som händer medan man tänker på annat". Klokt, tänk på det!

Ha en trevlig midsommar! Kramar.

Min bysse, knott o glass

Nu har jag varit uppe i Piteå och hämtat min hagelbössa. Jag snålåkte med pappa, som skulle ut i försök någonstans där uppe. Jag fick hjälpa honom att föra in mätvärdena på papper och blev samtidigt totalt uppäten av knott. Myggorna rör mig inte, men istället drabbas jag av dessa odjur som får blodet att rinna på benen. Jag vet inte vad som är bäst...
Vi glassade på hemvägen, årers första glass! Jag hade hoppats på att få inviga glasssommaren med årets solero, jag är en soleronörd! Årets solero är visst bananglass med överdrag av sorbet gjord på jordgubbar och tranbär. Oj, vad gott det låter, men ack! Den var ju slut... Blev en annanassplitt -enligt orginalet sedan 1973! Den var faktiskt riktigt god (men jag saknade min solero). Dessutom nallade jag lite från pappas magnum Colombia. "Klassisk Magnumchoklad med sockerkrisp som omger en krämig vaniljglass med virvlar av fyllig kaffesås - gjord på äkta colombianska kaffebönor." Gott med ett litet smakprov, men inte en hel glass tack!
I vilket fall, bössan är min och jag väntar med spänning till måndagens trapp, dit jag ska med min snygging! Jippi, jipi, jippi!

Första veckan av ledighet

Jag har kastat mig ut i sommarlovet, lycklig efter studenten. Det jag har hunnit med är att ställa om dygnet helt, är vaken till 3, vaknar 12...inte bra!
I lördags var det kombinerad 50-årsfest och studentfest hemma hos Sofia, och det var jättekul! Maten var underbart god. Sofia och hennes kusin Emma hade fixat ihop en massa kul lekar, och även att mitt lag förlorade så var det kul. Lovisa och Johannas familjer hade gjort en superrolig tävling mellan Sofia och Lars. Vi andra bara satt och skrattade!
På förmiddagen var jag på skogsnola. Lika kul som alltid, förutom att jag (av någon dum anledning) bestämde mig för att kolla kroppssammansättningen, vilket man kunde göra gratis denna dag...Så jag lade mig ner på britsen och fick några mätgrejor på händer och fötter. Sedan var mitt kroppsinnehåll offentligt. Värdena tolkades utofrån ens längd och vikt och man fick se hur man "ser ut" jämfört med medelvärdet. Jag hade för lite av allt, utom av vatten utanför cellerna, som bland annat påverkas av ens saltintag. Det lustiga är att jag gör allt för att undvika salt mat! Men då jag fick se mina muskelvärden höll jag på att gå under, för jag hade tydligen jättelite muskler! Då har jag en lustig kropp, som kan fungera så väl utan muskler, och dessutom då det ser ut som om det finns muskler! Ja, ja..inga ursekter! Jag har ju hela livet på mig att ändra på det, så under sommaren ska jag lyfta lite mer skrot. Men 32 armhävningar klarade jag faktiskt förra veckan, efter att ha sprungit en mil!
I övrigt köpte jag en ihopfällbar japansk såg, som jag velat ha ett bra tag nu. Bra att ha. Så köpte jag en hoodjacka och en t-shirt av märket John Deer (skogsfolkets motsvarighet till ferrari, typ).

På Söndagen badade jag och Elsa i Skeppsvik. Vattnet var galet kallt, men det var i alla fall blött...

I Måndags cyklade jag och Elsa till stallet och red. Jag tänkte ta mig över några hinder med Elix, förtst en vägran, sedan krämade jag på. Då hoppade han längd- och höjdhopp, något som Elsa fångade på bild. Inget stilhopp direkt, men det ser kul ut!

På kvällen for jag och mamma till skjutbanan och skjöt lite hagel. Jag tog såklart på mig min nya hoodjacka från John Deer. Hitils i år då jag skjutit har det gått riktigt, riktigt dåligt. Endast några få duvor har blivit träffade. Men så kollade Kalle på chokern som mamma satt i. "Det här går ju inte att skjuta lerduvor med! Med den här är det ju omöjligt att träffa."
Oj, vad lycklig jag var! Det var altså inte jag det var fel på, utan det var mamma som hade satt in en fel choker i pipan!
Jag skjöt, och missade...
Kalle var genast framme och sade till mig att vrida mig lite, lite frammår. Jag träffade, och träffade, och träffade.. back in old days and I was happy!
På onsdag ska jag upp till Pite o hämta min nya bössa, så kul! Sporting på kvällen dårå?!

Studenten!

Så har jag tagit studenten, och vilken härlig dag det var!
Först champanjefrukost med klassen, jumsy! Grundade dagen med någon promille som fick en extra glad och trallig. Vi närmade oss tillslut skolan, tjoades och trallandes "för vi har tagit studenten..fy fan vad vi e bra!"
Foto, signering av studenthattar och mobbing av 1:orna och 2:orna, sedan en lång och dryg stund i aulan, då alla bara ville springa ut. Tillslut var klockan slagen och vi fick springa ut. I panik -jag såg inte min släkt! Så tillslut ser jag en stor tavla med mig på, påklädd i pappas gamla tönt-goggels och en vit mössa, taget någonstans uppe på fjället.
Jag fick massor av rosor, buketter och gossedjur i sverigesnören att hänga på mig. Så där stod jag, framför den kuliga skylten på mig, iförd i massa blommor och log tills det krampade i kinderna.
Vi gick mot klassens flak, som vi otroligt nog lyckades fixa (Jespers förtjänst). Björkris och lakan med texterna "Vi synns i dimman" och "verkligheten är bara en parantes" prydde flaket. Efter en kort åktur i stan åkte jag hem till Ytterboda och förberedde det sista för middagen. Vi skålade med champanje och sedan fick jag massor av fina presenter. Kan nämna några av dom: Efva Attlings halsband Imagine Peace av kusinerna på pappas sida med familjer, presentkort på ute buriken av Jörgen, rutiga kokboken och massor av australiensiska dollar av Gunnar och Ingegerd, ett halsband med ett ljusblått hjärta av Salle och Stina, en stor resväska av mamma och pappa, pengar av mormor och morfar... Tack, tack, tack, tack allihopa!
Sedan bjöds det på buffe, som jag gjort i sammarbete med mamma. Jag själv tycker att det blev riktigt lyckat. Efter en kubbturnering i trädgården drack vi kaffe och åt cheescake och/eller kademummakaka sammt massor av en fräch fruktsallad.
Då maten landat i magen åkte vi in till Johannes för att förfesta, och ärligt talat, jag har ingen aning om hur mycket jag drack, men lagom full blev jag nog. Precis så att man bara blir jätteglad och skrattar åt allt och precis inte kan tänka riktigt smart. Efter massor av champanje, cider, vin och bål började vi gå mot corona och halsa i oss det sista i flaskorna. För en del blev det lite väl mycket...så de fick åka polisbilen. Alla utom min kusin Amadeus (ett år kvar, tjalalalala...) kom in. Vi dansade och njöt allt vad som gick. I början var det grymmt jobbigt att försöka dansa i det blinkande ljuset i kombination med effekten av mitt intag under förfesten, men ju längre kvällen gick destå lättare gick det. Jag var såå lycklig!
Vid 2-tiden sade vi hejdå till alla våra kära klasskompisar, som jag saknar redan nu...därefter kom Magnus mamma och hämtade oss. Först efter många glas vatten började min hesa hals bli sig själv igen.
Men en sådan underbar dag! Tack alla för att jag fick dela den med er!

Champanjefrukost hemma hos Johannes. Min fråga -varför gör man inte det här varje helg!? Underbar start på dagen!
Glada studenter på väg till skoan -för sista gången!
Tjalalala...Vi börjar se ljuset. Dax för fotografering.
Ännu mer tjalalala...

Jaaa! Nu har vi tagit studenten. Jag och Johanna posar framför kameran.
Familjen

Vem kan skrika högst!? Glada studenter på vårat flak, här ler Zuzanna och Marie.

Och så här glad var jag! Massor av jättefina presenter...

Ok, jag är ett år yngre och borde får handikapp hävdar jag! Men, nu är det bevisat och förevigat -jag är kortare...

Presentöppning...

På väg till skivan

Pary, party! Vi dansar loss så svetten rinner. För vi har tagit studenten!!!

Meritvärde

Jaha, gymnasiet avklarat. Efter allt detta pluggande fick jag 16,54 i meritvärde (om jag räknat rätt). Jag vet inte riktigt om jag ska vara nöjd, men det spelar väl ingen roll. Jag ska ju inte bli läkare.
Nu är det i vilket fall över, och jag är friiii!

Sjung om studentens lyckliga dar...

Endast några få timmar kvar, och det hela känns mest otroligt. Att lilla jag ska ta studenten. Nu får jag bara hoppas att solgudarna är med oss, så vi slipper nederbörd.
Igår var klassen på droskan och käkade middag, majoriteten tog tacobuffé. Jag insåg mig rätt värdelös på att fylla brödet lagom mycket. Det går ju inte! Tillslut gav jag upp och använde min gaffel, men det gick ju det med. Inte lika kletigt.

Idag sysslade vi med mycket viktiga saker i skolan, vi käkade jordgubbstårta. Jumsy! Nu hoppas jag bara att man fortfarande kommer i studentklänningen efter alla stora middagar, tårtor och annat som intagits under de senaste veckorna.

Idag vräker regner ner som sagt var. Min plan om att cykla till skolan sköt jag upp. Jag ville inte riskera att bli förkyld! Istället cyklade jag hem från Sävar till Ytterboda, och hann byta om innan till bättre kläder. Det hela blev en riktigt mysig tur, med regn som rann ner i floder längs ansiktet.

Jag har bakat och lagat en massa mat inför morgondagens fest och buffé.
Nu ligger kamerabatterierna på laddning, champanjen på kylning och studentmössan redo för att tas på.
Jag lyckades till och med fixa biljetterna till skivan. Ett tag trodde jag att det var rätt så kört. Jag hade kommit överens med en tjej i 2:an som sålde biljetter, att jag skulle köpa av henne. I måndags skulle jag betala, men hon dök inte upp. Istället fick jag hoppas på mer tur och begav mig tilll "flott". Där hade de kvar några få biljetter, med bättre tider dessutom.
Så taggad på studentfest!

Dessutom fick jag veta av Håkan idag att jag har VG i fysik, gött när man en vecka innan kursprovet kommer på att man kanske ska börja plugga...
Det är helt klart värt att fira!
Nu laddar vi upp och sjunger:

 Sjung om studentens lyckliga dag,
 låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
 Än klappar hjärtan med friska slag,
 och den ljusnande framtid är vår.
 Inga stormar än,
 i våra sinnen bo,
 hoppet är vår vän,
 vi dess löften tro,
 när vi knyta förbund i den lund,
 där de härliga lagrarna gro,
 där de härliga lagrarna gro!

 Svea, vår moder, hugstor och skön,
 manar till bragd som i forntida dagar.
 Vinkar med segerns och ärans lön,
 men den skörd utan strid man ej tar.
 Aldrig slockne då,
 känslornas rene brand.
 Aldrig brista må,
 vår trohets helga band,
 så i gyllene frid som i strid:
 Liv och blod för vårt fädernesland!
 Liv och blod för vårt fädernesland!

Sommar, sommar och sol...

Nu är det ju sommarlov, eller? Nja, men nästan. Inga mer prov eller läxor, slappt och skönt!
I veckan har jag jobbat som en galning på Skogforsk och förutom fixat in lite mer pengar på kontot, grundat en fin sommarbränna. Tyvär är den aldeles blåprickig efter bland annat lite turer med min MTB i skogarna kring Sävar och Ytterboda. Jag kan dock inte förstå hur jag lyckas samla på mig så mycket blåmärken. Det här är väl mitt sätt att fixa beach 2008 - att försöka anta samma färg som havet. Mamma kom i vilket fall och sade till mig då jag gick med korta byxor på stan -det ser ju ut som om du blivit misshandlad! Mitt svar:
-Nej mamma, det ser ut som om jag haft roligt!
I vilket fall, det var gött med en varm vecka. 30 grader i skullgan och arbete från 07:00 till 16:00. Lite zombie av värmen och solfrossa på kvällen.

Idag hämtade jag mormor och morfar på tågstationen. Vi tog dagen ganska lugnt. Jag fixade i ordning lite mat som jag frös in till firandet på onsdag. Samtidigt insåg jag att jag inte skulle fixa mer än en dag som hemmafru. Kul att baka en kaka då och då, men att stå i flera timmar -no way! Jag och Elsa smet iväg till stallet där jag försökte visa Elsa hur man "startar" och styr en häst. Detta visade sig vara svårare än jag mins det. Hästen stod antingen helt stilla eller så gick den på mina fötter då Elsa skulle rida på en volt. Hon kämpade ändå på rätt så bra. Studera Elix fina smile på denna bild!

Lite grymm granne (sjunger) man har va? Snart kan ju byn konkurera med Täftefestivalen...
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendID=355941427

Knäckebrödsseger

Ganska knasigt...någongång för några veckor sedan hade nog jag lite tråkigt, och fyllde i en enkät där man skulle skriva ett recept med knäckebröd inblandat. No chanse in the world...
men nu har jag tydligen vunnit boken "I love knäckebröd"
-ok, I do love knäckebröd, men inte förtjänade mitt klena recept en vinstplatts?! Jag tackar ändå för boken. Förhoppningsvis finns det lite mer spännande recept i den.

Solig vecka, om solen och värmen håller i sig kanske jag hinner iväg till stranden en sväng. Det vore gött!
Sista lektionen för övrigt avklarad, underbart! Nu ska jag jobba på Skogforsk några dagar och leka sommarlov. Sedan har jag ju sommarlov! Jippi!

Under veckan har jag jobbat en hel del på Skogforsk. Jag lyckades bränna min bleka hud rätt så fint i den härliga sommarsolen, något som känns nu. Totalt sett fick jag ihop 21 timmar i solen, vilket blir en del på kontot.

Midnattssolen får mig att glömma bort det där med att sova. Flera kvällar har jag varit ute på trekvartsprommenader i skogen vid 1-tiden. Hur mysigt som helst, och man är garanterad att få se rådjur och kanske någon älg. På fedagen kämpade jag tappert i singstar men hade ingen chans mot Lovisa och Johanna. Haha...det lät inte bra från min del! Vid midnatt cyklade jag hem till Ytterboda och begav mig ut på promenad. Mysigt!

I Lördags var jag och mamma iväg till Piteå för att kolla på bössor. Jag hade bestämt mig för att bara kolla, inte köpa. Tillslut stod jag ändå där och höll i en vacker hagelbössa av fabrikatet Husqvarna. Jag hade inte längre något val. Bössan låg perfekt, dessutom var den lätt. Jag köpte min första bössa. Hej ock välkommen till min garderob! Nu ska jag bara fixa med papper hos polisen. Kolven ska kortas några milimeter och sedan ska jag flytta till trapp-banan.

På söndagen tog vi med grannarnas hjälp ner flaggstången och knöt upp den knut som vimpeln slagit runt toppen. På eftermiddagen begav jag mig ut på en underbar tur i skogen med mountainbiken. Galet härligt!

Kan man vara sötare än dessa bretonvalpar som vi träffade förra Lördagen?