Canon 450D och ridtavling

Antligen lyckas jag ta ett bra kort pa en papegoja, faktiskt ett av de forsta med min kamera. Jepp, den fungerade.
Jag larde mig att om man rakar satta pa blixten blir papegojan radd och flyger ivag.

Den underbara varmen vi hade forra helgen forvann sparlost. Jag har frysit som en tok hela veckan och left i dunsockarna som pappa gav mig. Underbart!

I torsdags kom min underbara skatt, mina nya kamera. Dessutom hittade jag ett tripodstativ pa Kahtmandu har om dagen. Jag har agnat all ledig tid at att leka med kameran och har borjat se pa en DVD som ger lite tipps och inspiration till hur man kan anvanda och ova med kameran. Den ar 90 minuter lang, men jag pausar hela tiden for att hinna prova installningarna sjalv, sa det tar ratt sa manga timmar att ta sig igenom den.
Gissa vem som till slut tog ledigt fran jobbet...kan man kalla det beroende eller bara stort intresse?!

I dag, lordag, har jag och Anna varit ivag pa ridtavling. Da vi skulle packa bilen pa morgonen oppnar jag dorren och en superstor spindel befinner sig framfor nasan pa mig. Jag rakar skrika till lite, men lugnar mig fort. Problem tva: spindeln krop in i bilen, bland mina ridklader. Vad sager man? "shit happens". Anna lugnar mig: "Dom bitts bara om man satter sig pa dom".

Jag och Emm efter varan fjardeplatts. Lite kul att vara kladd i skjorta, slipps och kavaj. Notera forresten mina nya ridskor och min nya ridhjalm (men jag lat bli att prova om den fungerade). Snyggt va?!Anna leder runt Emm ett tag, sa jag far springa runt och kolla de andra hastarna. Sjalv har hon borjat fa lite for stor mage for att rida. Femte barnet (!) planneras komma i April.

Jag red Emm och Anna assisterade. Dagen borjade med show, da man tavlar i dressyr. Helt annat an i Sverige. Man rider inga program, utan allt bestar av smatavlingar och smaprov som man rider, ex. en atta i trav och sedan en atta i galop. Avsutas med fyra steg backande. Sedan bedoms ekipagen och priset delas ut. Efter det borjar man med nasta ovning, osv. Ganska kul for man kan halla pa hela tiden och slipper den oandliga vantan, nagra minuters uppvisning och sedan ar det over. Dom andra var galet duktiga. Jag insag att jag skulle gora mitt basta, men mest njuta av att se dom rida och forsoka lara mig nagot. Jag lyckades som bast fa en fjardeplatts.
Efter lunch hoppade vi. Emm ar superhet da det galler banhoppning, sa vi borjade med 45 cm-klassen. Hon galopperade garnet, brakade genom hindrerna, halkade pa graset, men vi kom i mal levande.
"Oj, ar det Emm. Vad lugnt hon gar!" Far jag hora av nagon som sett Emm tidigare, och tydligen betytligt vildare. Haha...
Nasta klass ar 65 cm. Grundomgangen gar riktigt bra, och vi gar vidare till omhoppning. Helt fantastiskt. Jag fick ner henne och hade kontroll over henne, och alla bara gapade. "Vad mycket arbete ni har lagt ner med henne!". Hehe, flera veckor ja... och hopptranat nagon gang.
Pa omhoppningen vagrade hon ut sig, men det kandes anda som en seger for oss! Bade jag och Anna vare mycket nojda.

Val hemma leker jag vidare med min kamera och hinner ta nagra bilder innan det blev morkt. Det blir ju inga "wow-bilder" ann pa ett tag. Forst maste jag lara mig att ta kort pa riktigt. Tur att jag har min lilla "point and shoot" kamera, om jag skulle borja braka med installningarna allt for mycket.

Det ar bara sa vackert! Pa morgonen da jag gar till jobbet ligger dimman fortfarande kvar over bergen. Magiskt!

Luktar gott!

Vad kan det har vara da? Jo, en ekidna som jag och Tony sag da vi akte hem fran Lanceston i onsdags (obeservera att kortet ar taget med min gamla kamera).

En vacker, superrod blomma.

Molly
Appeltraden ar nu i full blomm.

Sista kortet for dagen, da det hade hunnit bli helt morkt. Har jag jag blixt och lang slutartid. Ganska haftig effekt mot himelen.