På studentmenyn denna fredag

Förrätt
Älgkalvstunga på halstrad aubergine tillsammans med pepaprrotscreme. Serevrat med nybakt lantbröd.

Varmrätt
Tjälknöl (älgkalv) serverad med färsk fettuccine, sparris och champinjonstuvning samt rårörda lingon och en kvist persilja.

Dessär
Husets jordgubbsglass på chokladmoussebädd.
Kaffe

Till detta serveras Benchmark, ett rel. kraftigt rött, australiensiskt vin.

Ibland tittar mina kocktalanger fram :)

Helt underbar reklamfilm för john deere!

http://www.youtube.com/watch?v=lzVEdKTiUqk

Modell för en dag

Igår var jag och mamma på bio, vi såg filmen "Remember me". Otoligt bra! Dramarulle från USA. Robert Pattinson i huvudrollen, som jag tycker spelades bra. Hela filmen var riktigt trevlig, sorglig och glädjande på samma gång. Man älskar verkligen huvudpersonera. Då filmen börjar närma sig slutet, ser det ut som om allt blir frid och fröjd. Kärleksparet får varandra och livet kvittrar. Plötsligt väder allt, och man inser så skört livet är. Slutet kom mycket oväntat.
Har bara en sak att säga egentligen -se den!!

Idag har jag lyckats täcka många intressen, vilt spridda. Allt från modell, till hantverkare, till, studerande och till att stå och gegga med älgtungor och pröva mina köksliga talanger.
Vaknar i ett inferno av möbler och grejor överallt. Tapetsering på gång, så jag smiter iväg till skolan. Jag och Elin ger upp de inte så givande föreläsningarna och sätter oss i biblioteket och läser på istället.
Efter någon timma på stan möter jag Jessica och Lovisa. Tillsammans går vi och blir make-uppade. De tre snygga modellerna trippar ut framför kameran och blixtrarna går. Lampor och skärmar. Posar, en snyggare än den andra, käder som byts. Skratt och trams. Superkul! Så ovant att se mig så tungt sminkad, snyggt med lite smink inser jag, men inte så mycket. Vid fotograferingen "försvinner" dock 40% av sminket.
Vi får se bilderna, och endel snygga, endel bara heelt galna. Inser att modellyrket kanske inte alltid så lätt som en tror. Bilderna gick att köpa, men till ett pris av 500 kr styck. Och så snygg var jag inte att det var värt att tömma plånboken för några foton.
Sticker hem och tar gratis-foton hemma istället, inte alls lika bra, men kul ändå att dokumentera sminket, som i mina svaga lampor syntes lite mer (lite väl mycket, tycker jag).
Nu ligger ett gäng älgtungor på kokning, doftar spännande.

Hundgård

Ännu en tenta färdigskriven. Puh, alltid skönt att bli av med den. Förhoppningsvis..

Funderar över hundgårdsbestämmelser.
Har du två jämthundar, eller andra hundar i motsvarande storlek (mankhöjd 56-65 cm), så måste hundgården vara 24 kvadrat. Har du en liten chiuaua och en större hund med en mankhöjd på över 65 cm i samma gård, måste hundgården vara 28 kvadrat stor. Hunden ska rastas minst var 6:e timma, på annat område.

Mitt studentrum var 20 kvadrat, och för detta betalar jag ett par tusen i månaden. Inte ens tillräkligt stort för att få ha en hund i. Tänk om studenter fick leva lika lyxigt som hundar!? Eftersom det inte kallas hundgård så fick jag fylla lyan med hundar, mig själv och mina saker. Sagt och gjort. Trångt blev det. Men fullt tillåtet.

Vad ann denna funderation? Jo, på SLU har vi haft ett gäng hundgårdar med platts för ca 40 hundar. Perfekt, eftersom många jägmästarstudenter också har ett jaktintresse och jakthundar. Problemet är att dessa hundgårdar har varit 9 kvadrat stora/små. Jag kan väl inte påstå att de varit överdimensionerade, men tillräkligt stora för att låta hunden stå där inne på sin höjd 8 timmar om dagen, med rastning på lunch. Därutöver kräver ju en jakthund regelbunden daglig motion.

Alltså, inga hundar står nu i hundgårdarna, eftersom de anses vara på tok för små.
40 hundar utan hundgård, var hamnar dessa? Jo, i bagageluckan på bilar och i små lägenheter (dessutom är det ju innomhus). Prima, hoppas jordbruksverket är nöjda!

Vi studerar vad hundarna gör desssa 4+ 4 timmar de tillbringar i hundgården.
Sover. Kissar lite. Sover. Sitter och filosoferar. Sover. Och för detta behövs alltså enormt utrymme.

Vi bygger nu om hundgårdarna till laglig storlek. 14 hundar kommer då rymmas. 26 hundar som får stanna kvar i bakluckan på bilen, eller ensamma hemma i lägenheten.
Vi har bett om att få kontrakt på den lilla skogsdungen mellan bastu och hundgårdar för att få platts med några fler hundar, men akademiska hus vill inte binda upp sig med ett skriftlift kontrakt, och inte ge oss mer yta.

Hade vi istället bygt hundstallar, hade saken varit helt annorlunda. Då behöver hundarna inte röra på sig, tydligen. Två stora hundar kan dela på 7,5 kvadrat. Däremellan regelbunden rastning, precis som alltid. Detta alternativ var dock för dyrt för oss.

Jag undrar hur jordbruksvärket tänker. Jag tycker att om man har en hundgård hemma på gården, där hunden bor dygnet om + rastning är dessa mått rimliga. Men för en hund som bara ska stå några timmar så vet jag inte om det känns helt realistiskt. Snart ska de väll ha stereo i hundkojan, och massagebädd eller något.

Länkat: frilla.se en underbar hemsida med massor av frisyrer att insprieras av!

Mitt rum

Äntligen, långt ifrån klart men en bra bit på väg... Tapetsering, bokhylla och bord återstår. Och det blir så himla bra!!

Äntligen har killen flyttat ut från mitt rum, och jag får flytta in. Riktigt skönt att flytta från vardagsrummet och få ett eget gömsle. Undrar dock hur i hela friden jag ska rymmas med allt. Min dröm då jag var liten var ju att ha ett snyggt, städat hem som inte var överfullt av prylar. Men lycka till...
Bara kläder och sådant, jag vill ha en walk in closset! Har man en gång haft det så är det ju jättejobbigt att flytta över allt till några små, tråkiga garderober och någon liten byrå.
Får se hur denna tokröra slutar.
Låda efter låda efter låda packas nu upp med Mando Diao dunkandes i högtalarna.

Bilder från Göteborg

Hejdå Morfar!

Nääs slott

Jag älskar skatteverket, hoppas nu bara att jag räknat allt rätt på deklarationen :D

Ååå, vad sur jag blir! Lyckas inte ens pumpa ett förbannat cykeldäck! Köpte en ny slang med racerventil, precis som på det förra som gick sönder. Inte lyckades jag få någon luft i det, trots att jag ju har en pump som fungerar för just racerventiler. AH, vad jag hatar att känna mig hjälplös! Jag blev bara så sjukt sur på att jag inte kunde lösa det hela, utan fick ge upp. Vad ska man med en bra cykel till, om man inte ens kan få in lite luft i däcket?! Girlpower eller vad, nej inte idag inte...tummen mitt i handen och blond så det lyser om en!

I ren ilska hoppar jag upp på min andra cykel och trampar till Sävar. Aah! Försöka träningscykla med en damcykel med en växel. Ja, men lycka till med det... framåt kommer man i alla fall, men inte i någon svindlande hastighet.

Årsmöte för Sävar jaktskytteklubb. Några eldsjälar som engagerar sig och lägger ner massor av sin tid för att få jaktbanan att fungera. Och så majoriteten, latmaskar som räknar med att resten ska ta hand om dom på banan (dessa närvarade såklart inte på mötet, de närvarar enbart då det passar dom själva).

Funderar på de som inte lägger ner tid på skytte, för att de ju kunde skjuta förra året, eller året innan det, eller då de gick i lumpen för 30 år sedan, eller för att deras vapen är så fint... Förstår inte hur man ens kan tänka tanken på att jaga utan att ha skjutit flertalet serier med sitt vapen samma år. Herregud, det är ett vapen man ska använda, inte en liten vattenpistol. Ansvar, vuxna människor! Det vet väl vem som helst att även om jag kunde köra bil för ett år sedan, så innebär det inte att jag är proffs efter ett års uppehåll. Hade jag istället kört massor under ett år, så skulle jag vara en mycket bättre chaufför. Träning ger färdighet, men inte då det gäller vapen och skytte eller?! Dessutom kan man ha råkat stöta till kikarsiktet, eller bytt ammunition och därmed förändrad kulbana. Inte undra på att det skadeskjuts så mycket som det faktiskt gör. Jag blir arg! Man märker en tydlig skillnad mellan de som jagar för spänning och upplevelse, och de som jagar enbart för att fylla frysboxen, med så liten egen insats som möjligt. Jag kan berätta för de sistnämnda, att på coop har de billigt kött. Istället för att skadeskjuta en stackars älg, som får halta runt i skogen i flera timmars lidande på grund av för lite övningsskytte, så kan man gå och köpa en billig stek eller köttfärs från någon gris eller ko, eller börja trycka i sig bönor. Något gott älgkött förtjänar inte en sådan person!
Hade jag varit jaktledare hade jag inte tvekat en sekund för att kräva ett godkänt skjutprotokoll fån jägarna i laget med vissa krav, även om de sköt jättebra för 20 år sedan, eller har ett fint och dyrt vapen. Säkerheten borde ju vara A och O.

Läser lite i skogsskötselserien. I kap 2 studerar jag en bild på en hand som håller i en hanblomma från en tallplanta. Några födelsemärken som känns bekant. Jo, minsann. Min hand är med i självaste skogsskötselserien, grymt ju!

Hemkommen från Göteborg och morfars begravning. Åter i mitt älskade Norrland.
Begravningen var vacker och värdig. Fullsatt kyrka. Lite bilder kommer inom kort...



Idag fick jag prova köra skotare, och tror den lilla flickan i hytten var lycklig! Lärde mig backa med släp i ett växthus och nu köra skotare på en fullsatt parkering bland rektorer och lärares bilar. Lever än :)

Trampar till COOP-området, och mitt i en svettig uppförsbacke blir jag omcyklad av en äldre dam på en lika "damig" cykel. Hon såg inte alls ansträngd ut. Lite tävlingsmänniska som jag är börjar jag trampa fortare, tills jag inser att hon sitter på ett av de där nya cykeluppfinningarna, en lifebike, en elhybridcykel. Suck...

Kommer in på expert, där expediten som jag pratat med tidigare kommer fram "Hej Ragna, nu ska vi se hur det gått med din telefon". Haha, är det positivt eller negativt att de kommer ihåg mitt namn?! I vilket fall så fick jag en helt ny telefon med mig hem. Hoppas på bättre lycka denna gången...

Sådär, puh. Har varit ett par veckor med mycket att göra. Har flyttat, äntligen, och levt den senaste veckan bland ett hav av kartonger och måltider på golv.
Hittade en spännande bok om virkeslära, som jag grottade ner mig i. Något som resulterade i 1,5 poäng ifrån att spika en tenta! Kan sägas att det verkligen behövdes för självförtroendet! Genast blev studierna roliga igen.
Har även tentat av sveriges vanligaste träslag och trädslag (skilj virke från träd). Det gick bra. Nu har jag officiellt sett blivit helt nernördad i jägmästartankar...

Askmolnet på himelen lättade och planet mot Göteborg lyfte på fredagskvällen. Lördagen spenderades på en mycket trevlig slöjdmässa på Nääs slott, bland lönnar, ekar, bokar och vitsippsängar i full blom. Så vackert! Här kunde jag både repitera mina trädkunskaper ute i slottsparken, och studera alla knivar och skärbrädor och annat och bestämma träslag. Imponera på gubbarna som trodde de kunde allt bäst själv, och den unga lilla tjejen som kom fram helt plötsligt kunde både träslag och virkets uppbyggnad. Tillockmed så lyckades jag snacka en gubbe helt vill, då jag började diskutera det radiella snittet i trät till knivskaftet, där även märgen hade tagits med. Längdsnitt är ju det mest traditionella, och jag funderade över hur han fick det hela att hålla (från att spricka) med tanke på virkets krympning.
Haha, girlpower! Bara för att jag är tjej är jag inte helt "lost"!

Idag var jag och Elsa ute på en springtur i morgonstund, innan frukost. Vi upptäkte att parken var större än vad jag trodde, och då vi kommit fram till samma korsning tre gånger kurrade magen fint. Men hem kom vi tillslut.
Middag med släkten, mycket trevligt!
Imrgon är det dax att säga hejdå till morfar.

Idag var Bengt Andersson på skogis och föreläste för klassen om våra vanligaste trädslag i Sverige. Intressant! Studera virket lite noga nästa gång, så ser du vilket otroligt vackert ämne det är! Jag passade på att köpa en skärbräda med de linstansade namnen på trädslagen, kanske håller det kunskapen färsk. Samtidigt kan jag njuta av vedens skönhet varje dag!
Däremot lite klurigt att lära sig se skillnad på om det är lind, al ask, björk, lönn..

Föreläsning från 8 till 4, det tar musten ur en. Hur intressant det än må vara. Kommer hem och möts av födelsedagsfika för Daniel, gott och trevlig energikick. Grattis, grattis!

Nu redo för att läsa i boken "trädkunskap" som jag fann på biblioteket igår. Massor av aha-upplevelser, riktigt spännande och intressant. Nästan som att läsa en spännande deckare (nästan).

Inte min dag idag...
Mycket att göra har jag konstaterat. Pluggpaus, jey! Ut och pumpa cykeln och så rulla mot älskade Ytterboda. En mycket liten, men betydande plupp till ventilen går av. Jahapp... Inte nog med att jag inte kan cykla till Ytterboda, jag har cykelexkurssion imorgon. Lycka till med plattdäck, jag hinner ju inte laga det.

Ordnar med skjuts hem och beger mig ut på säsongens första löppass. Svär efter några hundra metrar, då någon kör in ett gäng knivar i mitt vänsterben. Nej, alltså det kändes som det. Förbannade löparknä! Överväger vända hem, men jag vill ju verkligen ut och träna! Det får bli en lugn kortrunda på 5 km. En elefant som i snighelhastighet haltar sig fram i löprörelser, zick-zackande bland framtinade hundskitar. Jo, du kan ju föreställa dig denna otroliga skönhet. Not!
Som du förstår inföll inte "runners high" denna runda. Jag hatade att jag börjat styrketräna och lagt på mig extra vikt att släpa runt på. Jag hatade mitt skitknä. Jag hatade alla hundägare som rastar sina hundar i stan och inte plockar upp efter sig, för det som gömms i snö kommer ju upp i tö.

Egentligen genomlider jag bara en kris över att skidsässongen håller på att gå mot sitt slut. Nära 70 underbara mil har det blivit. Jag kan fortfarande inte säga att jag är bra på att skejta, men gämför jag med mig själv så har jag ju förbättrats (fast ärligt, jag tycker nog mest jag står still och stampar på samma miltid). Så, nu när jag kan ta mig fram på Nydalaspåret i "slippa skämmas allt för mycket-tempo" ja, då ska man lägga skidorna på hyllan och plöttsligt inse att man inte sprungit på några månader. Plöttsligt börjar jag undra om jag över huvud taget kan syssla med löpträning denna sommar, eller om knäet ska jävlas istället.

Till råga på allt gick ju bilen sönder på hemvägen, vi hinner precis förbi till verkstaden där vi kan låna en bil och ta oss till Ytterboda med.

Ända positiva är att jag hittat en bra bok på biblioteket, "träkunskap" av Endel Saarman. Nu ska jag grotta ner mig i den, det är faktiskt spännande!

Jag önskar att dygnet hade 48 timmar!

• Två tentor på lördag att plugga till och skriva
• Flytt
• Tenta på tisdag, med massor av latinska namn som vi ska lära oss, plus lära oss känna igen träslag, trädslag och knoppar. Därtill en hel del teori.
• En ekonomiuppgift som jag inte lyckas lösa, och som ska in så snart som möjligt.
• Kvitton som ska skickas in, räkningar som ska betalas, deklaration som ska kontrolleras...

Urkenburken, vad jag inser att jag har att göra. Därtill vill jag ju hinna träna en del. Och dessutom så vill jag ju lära mig för livet och inte för tentorna. Lycka till med det då jag har detta på listan! Jag vill låna massa böcker och lära mig allt inom dessa ämnen!
Skitunge, som samlat på sig allt detta, nog för att det varit sjukt härligt att smita upp till Ammarnäs hela tiden. Ibland känns det lockande att bara beställa en restresa till något trevligt land, kanske kolla på skogen i Canada, och smita iväg från allt. Men, ansvar Ragna! Det löser inga problem, snarare skjuter upp dom.

Läge för en pluggpaus. Cykeln och jag ska ut i solskenet. Turen bär till Ytterboda.

Elsa hade en liten foto-session häromdagen medan jag försökte plugga. I övrigt så fick kameran inte hänga med så mycket i påskas. Lite för stor och klumpig för att ha med då jag skejtar, och jag är lite för rädd om den för att släpa med den ut i backen. Funderar på om en del av skatteåterbäringen ska gå till en mycket liten, smidig och vattentålig kompaktkamera.
I recon it will!

Först och främst vill jag säga att expert och Sony Ericsson kan fara åt helv... Förbannade skitsamarbete för att plåga deras stackars kunder! SKÄMT är vad det är!!

Du, röksignaler fungerar inte allt för bra år 2010. Jag går inte ut ur affären innan jag fått med mig en fungerande telefon! Jag köper en ny telefon för att jag har behov av det, inte för att det är ett förbannat lördagsnöje. Då är det ju trevligt om den fungerar också!"
Fy katten vad härligt det var att höra mig själv stå på och vara bestämd. Tindra lite med blåögonen.

Det fungerade. Min nya måndagsexemplar-skittelefon åkte in på service för andra gången, och nu fick jag med mig en lånetelfon hem, efter tjat.
Tycker nästan att det börjar bli ironiskt. Tydligen så kan jag lägga fram en önskan om en helt ny telefon då den varit inne på service för 4:e gången utan resultat.


Mamma kommer förbi med skatteåterbäringen, och jepp. Det ska firas med en älgstudsare! Blir inte en 6,5a har jag beslutat mig för. Känns säkrast med tanke på ev blyförbud.

Påsklov

Sådär tooookigt underbart!
"Stereo love" dunkar med full bas i högtalarna. Nej, jag vet inte. Det är inte en bra låt, men jag blir så himla gla!

Eller så är jag så hiiimla gla för att Ammarnäs är bäst. Jo, så är det bara! Kan man bli kär i en by, jo då har jag nog gått och blivit det. Hjärtat dunkar varmt och snart blir det väll en enklelbiljett däråt.
Kolla bara på den underbara fjällvärden som omger byn. Och därtill alla underbara, trevliga, hjälpsamma och engagerat invånare!

Nästan två veckor har jag varit uppe. Jo, nog är livet allt bra underbart. Sol, sol, sol! Skidor, skidor, skidor. Utför, uppför och på platten. Slalom och skejt.
Fest nere på Ammarnäsgården på påskafton, efter påskkärringränn och skejttur fram och åter till Biergenis.

Kungsledenrännet på lördagen den 10:onde. I år med Viktoria Tegenfelt, som åkte sitt premiärår. För henne blev det en lugn tur på fjället, i väntan på mig (hehe). Blir lite avundsjuk på de som verkligen har den där tekniken, ser så otroligt lätt och behagligt ut att åka. Själv ser jag nog mer ut som en anka som vankar sig så sakteliga fram och viftar lite med armarna, vilken skönhet. Föreställ dig bara..
..men jag kom i mål. Smärta på i hela kroppen, men ojoj, vad gott det kan vara att plåga sig själv lite ibland. Livet ska ju vara som en dans på rosor. Taggrosor vissa dagar...Men gött, gött!

Återigen förundras jag över det mäktiga syterskalet, det måste verkligen upplevas!
Och så alla dessa underbara arrangörer och funktionärer som ställer upp och gör loppet möjligt! Dessutom folk utefter banan som hejjar på. Underbart, underbart, underbart!
Tänkte väll ett tag då benen smärtade på som mest att nästa år, då minsann ska jag vara funktionär. Ta det lugnt... Väl i mål var jag fast beslutad om att tekniken ska arbetas på, och så blir det massa mer strukturerad träning och såklart ska det bli till att åka nästa år med! För att fjolla runt på 6 och en halv timma känns som att jag kryssat på listan nu. Läge att växla om och fjolla runt lite fortare.

Söndag morgon. Jag och Axel peppade varandra att sno på oss pjäxorna igen och åka ut på förmiddagsskaren på Gausträsk. Helt underbart, solen sken och man kände sig så fri! Några kilometer senare och jag kände mig lycklig. Musklerna hade fått arbeta ut en del slaggprodukter från gårdagen.

Åter till storstan i Johns supervolvo från det ljuva 70-talet. Grym, tycker jag. Och fram kom vi ju. Damn, jag som hoppats vi skulle bli i Ammarnäs.

Trevliga (observera ironin!) betongbunker, nedräkningen har börjat..längtar till den nya lägenheten!