Mitt första bett

Det hör kanske till att råka bli biten av något trevligt djur då man är down under.

Jag skulle ta in tvätten häromdagen och passar Natalie samtidigt, sa jag bestämmer mig for att skynda mig så att hon inte märker mitt försvinnande. Jag springer ut barfota i det höga gräset och börjar på min uppgift. Dä jag är färdig lyfter jag upp korgen och börjar gå tillbaks. Sedan skriker jag allt vad jag förmår.

En superstor myra (svenska hästmyror är plöttsligt små!) har bitit sig fast i sidan på min fot och det gör obeskrivligt ont! Först står jag lite paralyserad och ser på Tyranusaurus Rex som äter middag. Sedan slår jag till den vidriga varelsen som flyger iväg (tro inte att jag lyckades mosa den!).

I efterhand är jag glad över att det ”bara” var en myra. För i högt gräs kan många trevligheter gömma sig, med lite andra följder än bara några skonummer större fot och en hes hals! Nästa gång blir det rejäla skor på fötterna, kan jag lova!