oGrötigt

Första dagen på mycket länge som jag måste masa mig upp i vanlig tid för att gå till skolan, annars har ju lektionen börjat vid 12-tiden och tillåtit en viss sovmorgon.
Så jag stiger upp, och känner mig lite slö i kroppen. Mäter upp havregryn och vatten och stoppar in i micron. Tre minuter senare är min gröt färdig och mamma har precis tagit de sista havregrynen i burken för sin gröt.
"Var det allt vi har kvar?" frågar hon.
"Jupp..thats all we got!" Säger jag och tar upp min gröttalltik för att bära den till bordet, och gissa bara vad som hände sedan..händerna bara viker sig och jag tappar gröten, slam och splatt ner i golvet. Suck..så idag jag fick nöja mig med torra flingor. Flingor är galet gott som fika, men till frukost vill jag ha gröt! Jag har fått en vana att, precis som små barn, stoppa allt i munnen. Då jag rev av fliken till filförpackningen stoppade jag den i munnen, och konstaterade att det som jag försökte tugga på smakade konstigt.. Så tror du inte att jag lyckas köra in keden i munnen då jag skulle torka golvet. Gisssa nu om skeden var varm!? Jupp..smärta resten av dagen för att få i sig mat..härligt brännsår i gommen.
Ja..vad säger man; klantigt!