Valentines day, Mycket kallare, och 1614 m lägre än förra året

För exakt ett år sedan stod jag på toppen av Mt. Ossa, Tasmaniens högsta fjälltopp. En vy utan dess like. Hetta som brände, ormar i gräset, vatten som tog slut och svett som rann. För att sammanfatta det så var det helt underbart! Jag lade mig på en klippavsatts och intog min muslibar till en vy som inte går av för hackor.
Lite kallare och på lite lägre höjd firades nu denna valentines day, eller alla hjärtans dag som vi ju i svenskt tal kallar dagen. Mamma, Roger, Elsa, Milou, Fiona och jag begav oss ut på havet hemma och gick en promenad i solskenet på isen. Underbart! Utsikten gick inte heller att klaga på denna dag. Milou och Fiona lekte hela tiden, dom är som oskiljbara. Supergulliga att se.
God mat hemma; skav, päremos, lingonsylt jordärtskockor och gosallad. Jag klagade på att ekonomikursen håller på att gå åt skogen, och att jag kommer kugga tentan. Ge inte upp, var svaret. Jag visade en av de tre böckerna som vi har tenta på. "Oj...jaha". Kändes som en godtag bar ursäkt för att faktiskt misslyckas.
Kvällen ägnades åt OS. Svenskarna gör ett jättebra jobb, som tyvär inte räcker hela vägen till medalj. Lätt att sitta hemma i soffan, tjocka i sig en semla och säga att de åker dåligt där i regnet och rusket. Nä, vi ska minsann vara stolta över våra svenska åkare, tycker jag! Dessutom är Ferry så rolig på intervjuerna...

Senare på kvällen hittade jag ett gammalt skolarbete, "mitt i åttan", där jag skrev om mig själv. Vem jag var, hur jag var, vad jag ville bli, vad jag gjorde osv. Ojojoj...en förvirrad, deppig 14 årings syn på livet. Så här i efterhand minns jag att jag kanske inte mådde bäst då. Eller snarare inte bra alls, men igår kunde jag faktiskt sitta och skratta åt det hela. Hela mitt liv har gjort en helomvändning till det bättre. Till det mycket bättre! Dessutom har jag fått lära mig mycket på vägen dit, om mig själv och om livet. Fortfarande samma person, samma intressen. Men en person som verkligen kan njuta av livet, och trivs med det. Haha, men vad jag saknar just nu är att kunna sätta mig ner och vara klassens "pluggo". Tokkoncentrerad till onsdag är vad jag skulle behöva vara.

Kram!