Jag vill först tacka för responsen som en person som vill vara anonym har gett på mitt inlägg "upprörd" som jag skrev i måndags.
"Gillar att läsa det du skriver här, men i detta inlägg är du alldeles för upprörd för att skriva bra. Du säger att du försöker vara saklig, men mycket ren (inte menat som skämt) fakta är det inte. Du kommenterar mest att andra har fel och är oinsatta.
Angående fragmenterat Norrland kunde du åtminstone ha sagt hur mycket yta som behövs per ren, vad som är bra betesmark samt karta över alla hinder som finns.
Återkom gärna också med info om vad varje del av en fullvuxen ren kostar att köpa, horn, skinn, kött, inälvor, ben mm. Då är det lättare att förstå vad en ren kan ge för inkomst. "
Att besvara kommentarerna på vk:s kommentarsfält känns mer som ett examensarbete än ett vanligt kommentarsinlägg, och så mycket tid och energi till detta har jag tyvär inte. Jag har inte ens lust.
Vad jag ville få fram i mitt inlägg var inte ett direkt svar på kommentarerna med fakta, utan uppmärksamma mängden kunskaps- och
argumentationsfel och resultatet från dessa. Jag har därför inte sökt reda på källor med fakta och svarat, utan bara gett kommentarer utifrån mina tankar, som bygger på vad jag hittils sett och lärt mig.
Du säger att jag inte är saklig. Med "saklig" menas att argumenten är sanna, ej vilseledande, saknar logiska felslut, är relevanta och skilda från tesen (
källa). Jag anser att jag varit detta. Därremot kan man fundera över mitt diskussionsformat på inlägget samt ordval, som tydde på att jag faktiskt var upprörd över kommentarerna. Jag kan dock svara med att många av kommentarerna på vk:s hemsida (fortfarande med undantag!) absolut inte varit sakliga på något sätt.
Jag vet inte hur många av de som gett kommentarerna på vk:s hemsida som faktiskt själva varit med ute i renskogen och sett och upplevt hur dagsläget ser ut. Jag har inte gett någon kommentar som inte har en verklighetsförankrad grund eller relevans. Själv sitter jag för närvarande cirka 5-8 timmar om dagen och läser vetenskapliga rapporter om rennäring och skogsbruk och på lediga dagar är jag ute i renskogen med min pojkvän och får en god verklighetsuppfattning som komplement. Jag själv har som tanke att jobba med skogsbruk och vill sträva efter en god ekonomi på det företag som jag en dag kommer jobba för.
Jag har varit med på ett samråd mellan skogs- och rennäring och håller nu på med ett kandidatarbete på en hög ambitionsnivå som behandlar rennäringens syn på den nya kommunikationsstrategin för samråd och nyttjaden av Renbruksplanen. Jag har även suttit med som åhörare på ett av centrala samrådsgruppens årliga möten, samt på ett samråd mellan Norrbotniabanan och två berörda samebyar och där lärt mig vilka konsekvenser en järnväg kan få för rennäringen. Jag har hållit diskussioner med båda parter och vet säkert att jag har fått ärliga svar. Idag har jag näst intill daglig kontakt med personer från både rennäring, skogsnäring och trafikverket.
De som läser trådar på olika forum och har den kunskapen som källa till sin kunskap bör nog fundera igenom sin referensgranskning. Likadant är bloggar (däribland min) ofta vinklade och kan enbart ge en persons syn på frågan. Rent fakta bör man söka i vetenskapliga källor.
Karta över hinder hittar du på ex. eniro.se. där du kan se vägar, järnvägar, städer/byar, öppna vattendrag (vattenkraft). På ett satelitfoto synns detta mycket tydligt. Där kan man också se skogsbrukets fragmentering av landskapet. Jag skulle tro att både Länstyrelsen, Skogsstyrelsen och troligen SSR har bra material på detta. Vetenskapliga handlingar finns om när och på vilket sätt renar använder olika betesmarker. Är du intresserad kan jag verkligen rekomendera att läsa på lite.
Här är en intressant artikel från AC Länstyrelse, baserad på Ranbyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel. Ett mycket välarbetat examensarbete från SLU,
Rätten till Norrland – nutida strider, historisk arena behandlar renbetesrätt och många frågor kring rennäringen och dagens samhälle.
Stort snödjup försvårar renarnas födosök, eftersom det är tungt att gräva igenom. Likaså skiktningar i snön, som skapar hårda skorpor. Energiåtgången blir således större än den energi som renen får via födan och den svälter till döds. Man kan inte säga hur stort område som krävs för en ren under en vinter, eftersom detta varrierar hur "bra" betet är och snötäckets egenskaper.
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte vet på kronan vad man får betalt per kilo som skickas till slaktaren, men information om detta finns säkert på nätet.
Hade allt varit guld och gröna skogar så hade renarna kunna släppas ut på vinterbete och i princip sköta sig själv hela vinterhalvåret. När tiden var inne kunde renskötaren skicka slaktrenarna till slaktaren och få sina pengar. Klart. Renskötaren hade varit lycklig och ekonomin hållbar. Olika ekonomiska faktorer dyker dock in i merarbetet som tillkommer vid ett fragmenterat landskap med minskat betesvärde. Dragningen av en järnväg kan innebära att renskötaren behöver vara ute i renskogen med renarna i princip hela tiden, veckans alla dagar. Det vill säga 10 timmar om dagen, 7 dagar i veckan. Räkna en skälig lön på det. Personen i fråga hinner sällan träffa sin familj under vintern och änn mer sällan under förhållanden som kräver mycket jobb. Ökat bränslebehov i och med mycket skoter- och bilkörning. Ev. lastbilstransport för flytt mellan betesmarker. Ökad utfodring för att leda renarna bort från ev järnväg eller som ersättning för förlorat lavbete. Stress och oro över att ha sina renar (sitt kapital) i en mycket farlig och osäker miljö bör också räknas med i den ekonomiska aspekten. Du inser kanske att det är mer än förlorad köttintäkt som bör ersättas då en ren blivit påkörd, och därför anser jag att man inte enbart kan räkna på köttpriser. De finns säkert de med en annan uppfattning, men jag kan ge som exempel att inom skogsbranchen tar man med ekologiska och sociala världen, samt NWFP (non wood forest products) i ekonomiska beräkningar.
Jag har för nöjes skull läst lite intressanta diskussioner på olika forum, eftersom jag tycker det är viktigt att se olika uppfattningar, tankar och reflektioner om ett ämne. En
diskussion handlade om utfodring av renar jämfört med köttpriset. Där hade man delat upp en ren med en slaktvikt på 45 kg i olika delar och prissatt dessa (ex reninnerfilé 279 kr/kg) för att få fram det ekonomiska värdet av renen, och jämförde detta med foderkostnaden under en vinter, som man kommit fram till var 50 kr/ren (jag kan svara med att detta enbart är foder för en ren i ca 7-10 dagar och ej en hel vinter). Jämförde man så köttintäkterna med foderkostnaden så kom man fram till att renskötarna verkligen klagade i onödan.
Två saker dök upp i mitt huvud, den ena är varför denne person inte ser till att på en annan tråd räkna ut hur mycket ersättning en renskötare bör ha per påkörd ren (vilket skulle bli rätt så mycket i enbart förlorade köttintäkter). Den andra konstiga saken är att denne person inte tycks tänka på att det finns flera mellanled från att renen står i skogen tills att den ligger i affären. Mellanleden är kostsamma (transport, lokal, personalkostnader, administrativa avgifter, material....) och det reella köttpriset som renskötaren får då denne säljer renen till slakteriet fanns ej nämnt. Något som istället nämns på andra trådar, där man diskuterar ersättning för påkörda djur. Jag kan tänka mig att många av de som skriver inläggen på vk:s hemsida har läst liknande trådar på forum och därmed skapat sig en uppfattning, samt stört sig över renar i allmänhet på vägar och på gården. Vad jag vill få fram med båda mina inlägg, är just hur folk (enligt mig) missbrukar siffror, statistik och kunskap för att få en bra grund till sitt argument.
Nu lämnar jag helt det sakliga och låter min upprördhet formulera de sista meningarna, bara för att själv få ge ett exmepel på hur det kan bli om man använder siffor som man vill. Siffrorna är korrekta i nedanstående beräkningar.
Om jag som exempel skulle räkna på samma sätt som personen i ovan nämda forum, och svara på frågan hur mycket en ren är värd i pengar. Så tar jag ett exempel där vi har tänkt göra torrköttet på hela renen. En rök har jag tillgång till gratis och salt kostar ej allt för mycket. Renen vägde 45 kg i slaktvikt och vi fick fram 28 kg att torka. Detta blir ca 17 kg torrkött. Priset för torrkött är ca 700 kg. Jag tjänar då 11 900 på denna ren + renfäll 500 kronor + horn x kr. Skulle vi sedan lägga till merkostnaden kanske vi hamnar på en ersättning på 15 000 kronor per påkörd ren. För 200 påkörda renar skulle det då bli 3 miljoner kronor i ersättning.
Visst är det lätt att med helt verkliga siffror få fram precis vad man vill! Detta mycket kända fenomen kallas
argumentationsfel.
För övrigt kan jag påpeka att ersättningen för en påkörd ren bygger på köttpriserna för många år sedan, och dessa har stigit krafitgt, likaså bränslekostnader och dyl. Ersättningen för en ren är dock detsamma.
Lite orättvist kanske?!
Kommentera gärna mitt inlägg om vad du tycker och tänker. Tycker du att jag är ute och cyklar eller ligger det kanske något i vad jag säger?
