Sidor

A ship in harbour is safe, but that is not what ships are built for.


lördag, juli 26, 2008

Fjällmarschen

Jag njuter av min lilla semestervecka, som jag klämt in i mitten av min sommarjobbsperiod och har precis arbetat av en bit på min idé "att uppfylla drömmar" genom att köpa ett munspel och en munspelsbok. Pappa får stå ut med många falska och hemska toner den närmaste tiden. Jag själv tycker att det låter underbart, det låter ju nääästan som idas sommarvisa, tycker jag! Varför drömmer jag om munspel? Jo, se en westernfilm! Underbart mysigt. Vid lägerelden plockar cowboyen fram sitt lilla munspel ur bakfickan och drar en blues. Min dröm!

Jag och pappa ska vandra en vecka i Ammarmassivet, där vi bland annat ska besöka massor av vackra toppar (varav den högsta 1611 möh), gå i en vacker U-dal och besöka Ammarglaciären (min första glaciär!).
Vi värmde upp våran vecka med att delta i fjällmarschen, som är en springtävling (eller promenad, för den som känner för det) en bit in mot Ammarmassivet. Det hela var mycket sent påkommet av mig och pappa, och för bara en vecka sedan beslutade vi oss för att starta. Dock valde vi att anmäla oss till motionsklassen, vilket vi ångrar lite så här i efterhand...
Jag vaknade till rätt så tidigt och kände att min förkylning som jag burit på under veckan inte var bättre. Provade rösten, den fanns knappt. Krasslet lindrades med lite vatten och en halstablett innan jag somnade om.
Vi startade klockan 11 på lördagsförmiddagen. Värmen fick luften att dallra. Jag undrade vad i hela friden jag sysslade med. Pinsamt, men jag har aldrig sprungit 16 km förut, så jag hade ingen aning om huruvida jag skulle orka det. Eller, jag visste att jag skulle orka, men inte om jag skulle orka hålla något tempo hela vägen. Dessutom är det ju rätt så kuperat.
För första året finns det ett bergspris till snabbaste man och kvinna upp för slalombacken (som utgör de första 2 km). På något sätt så blev jag första kvinnan, vilket belönades med ära och 500 kronor, som ska gå till behandling av mitt beroende -skidåkning. Jag har insett att jag tänker på detta flera gånger om dagen. Jag har akut abstinens. Lösningen får bli ett par rullskidor att njuta på tills snön kommer. Till detta inköp sitter peningarna gott.
Temperaturen mättes till 28 grader och vinden var mycket knapp. Halsen blev torr och med min förkylning var det knappt att jag fick någon luft den sista biten upp för näsberget (slalombacken). Jag tänkte, att nu svimmar jag. Jag kan inte andas. Jag stannade och pustade, vilket hjälpte. Vid varje jokk doppade jag och pappa våra kepsar och vi drack rejält vid vätskekontrollerna ( i alla fall gjorde pappa det, 8 muggar vid första!). Ändå tog värmen hårt, både på orken och på hjärnans kapacitet. Med en stenig stig var det rätt så jobbigt. Vi ville ju inte bryta några ben om vi ska iväg och fjällvandra.
Efter en underbart vacker springtur springer vi i mål, samtidigt som vinnaren av herrarnas tävlingsklass på 26 km. En fin spurt. Tiden 1:59:39.
Jag var 40 minuter snabbare än andra kvinnan in på samma sträcka, och 10 minuter in efter den manliga segraren. Hon hade anmält sig till tävlingsklassen, jag till mortionsklassen. Därför fick hon motta priset som etta. Lite smådumt av mig. Nästa år ska jag delta i tävlingklassen, utan tvekan, men jag tycker nog att det bara var bra att hon också fick bli glad. Jag van ju bergspriset, och fick motta äran att gå in som första kvinna. Dessutom lottades det ut andra priser till alla deltagare. Jag fick en stor bit torkat renkött (det godaste som finns här på jorden, och passar dessutom utmärkt under vår vandring) och ett presentkort till mataffären i byn på 150 kronor. Pappa var dock snäll och köpte det av mig, så jag fick ihop 650 kronor till rullskidorna. Väl införtjänta!
Jag och pappa for iväg till "playan de Norra Ammarnäs" och svalkade oss i det kristallklara, 19-gradiga fjällvattnet. Helt underbart. Törstig? Dyk med öppen mun!
Kvällen avslutades med paltmiddag på tjulåvallen. Jag kan inte säga att jag är en paltmänniska, men den här palten tillhör nog en av de godaste jag ätit. Såklart följdes den av "paltkoman".

En vacker, underbar och lyckad dag fick inleda vår vecka. Nu ska jag träda in i det underbara konstverket som moder jord bjuder på -fjällen.

Ha det gott allihopa, och stäng ner datorn nu och stick ut i sommarvädret och njut! Varför inte ta en spingtur?!

onsdag, juli 23, 2008

Så kallade djuraktivister...

På trästock fanns det ett tält med en kvinna som representerade "djurens rätt". Spännande, tänkte jag, och knatatade dit. Jag förstod dock rätt så snart att detta var lite mer extremt än vad jag trodde. Det hela handlade om vegan-aktivister som säger sig förespråka "djurens bästa".
Ändå intressant, att höra vad dom tänker och tycker, så jag snackade med henne ett bra tag och fick med mig häften som jag läst noga.

Okej, jag är helt med på deras grundtanke, djur ska inte utsättas för onödigt lidande, varken i djurförsök, pälsuppfödning, eller produktion för människoföda. Skillnaden är hur vi löser detta.

Deras ide: Befria och rädda alla stackars pälsdjur! Släpp ut dom i det fria!
Mitt svar: Smart idé..eller inte. Dom kommer svälta ihjäl, bli överkörda, frysa ihjäl. Dessutom kommer dom ha ihjäl en massa andra djur.
Min lösning: Stränga regler för att dessa djur ska får leva i en dräglig miljö, för även djur i bur kan ha ett bra liv.

Deras idé: Djur är inte mat!
Mitt svar: Okej, alla djur som är uppfödda i fångenskap kan man tänka sig för. Det är gott och kött är ett bra födoämne.
Min lösning: Ät kött från närområdet. Var noga med vad du väljer, både hur djuren levat och klimatpåverkan. Ät mindre kött.

Deras idé: Stoppa jakten!
Mitt svar: Okej, vi prövar väl då. Vad händer med älgarna, jo älgstammen kommer öka riktigt mycket, det kommer bli ont om mat på vintern och vi kommer uppleva liknande lämmelår. Svältande, undernärda älgar... Dessutom kommer viltolyckorna bli många, många flera, och hur lyckligt är det djuret som blivit påkört och få gå med en krossad kropp tills den svälter ihjäl? Jag skulle föredra en välriktad kula, som man knappt märker.
Min lösning: Fortsatt reglerad jakt. Årligt krav på övningsskytte med visst ressultat som visar på skjutduglighet (minskad risk för skadeskjutning).
Dessutom lägger dom fram extrema, helsjuka exempel på hur jakt bedrivs. Om en hund som sliter sönder en räv så att den dör av skadorna..stämmer inte med de jaktlag jag varit med i!

Jag kan hålla på hur länge som helst!
Dessutom får jag "tacka" alla dessa aktivister som gör att byns jaktlag inte kan sätta upp varningsskyltar "Jakt bedrivs" under pågående jakt. Då kommer nämligen en busslast med dessa aktivister och beger sig ut i skogen för att tvinga laget att avbryta jakten. Istället får vi jägare ta risken att hundar, barn och bärplockare är ute i skogarna och riskerar att hamna i skottfältet.
Hoppas att aktivisterna är nöjda med sin djur-terror! I många fall djurplågeri i alldra högsta grad!

Vill du kanske bli medlem?", frågade hon från "djurens rätt".
"Nja, jag kan nog inte hålla med er till fullo, jag är jägare...", svarade jag stollt. "Ekologisk, lycklig mat, du vet!"
Tut tut!
Tro det eller ej, men jag är så grymmt less på att köra traktor! Hela veckan har jag skumpat runt i Willen och kört plantor. Gräset blev till en djup leråker i måndagens och tisdagens regn. Och sååklart, jag blev förkyld (men klädde mig ändå jättevarmt och vattentätt, konstigt! Kan basilusker från trästock ha en inverkan?!). Men, men det går nog över snart.
I övrigt så fikas det rätt så friskt på Skogforsk under sommarperioden, och säg det inte till någon, men vi brukar dra ut på fikrasterna rätt så mycket... Idag bjöd pappa på hjortron och glass till morgonfikat. På fikabordet fanns också en stooor skål chips och massa småkakor. Efter lunch fick vi varsin glasspinne. Dessutom halsar jag massa koppar kaffe. Ehhh..kanske inte den bästa kosten direkt.. men gött!

Trästock var galet härlig, jag gör som Lovisa och resencerar till Sofias blogg. Själv e en för lat! :P
Jag valde dock den nyktra kvällen, lite tråkigt, men nästan värt det med tanke på den följande arbetsveckan.
Efter en helg sittandes på baken och ätit hela tiden hade jag galet mycket spring i benen. På söndagen ,då jag kört ett mycket trött gäng hem från Skellefteå, stack jag ut och sprang 8 km med stavar i högt tempo. Turen avslutades på playan, där jag simmade en bra bit i högt tempo och med stora vågor. Jag åkte sedan hem till pappa och åt middag, därefter for vi till tennisbanan och spelade en dryg timma. Svettigt! Så jag springer i högt tempo brevid Elsa, som cyklar till badplattsen i ån och simmar motströms i kanalen ett tag. Sedan tar jag Elsas cykel och cyklar hem igen. Väl hemma däckar jag. Då hade jag inte så mycket spring i benen längre.
Under veckan har jag cyklat fram och tillbaks till Skogfosk varje dag (1 mil, enkel väg). Jag kom på det roliga, att om man cyklar järnet mot vissa gupp så kan man hoppa rätt så långt och högt! Fatta att komma med MTB:n i 35-40 km/h och sedan flyga en bra bit... Askul!

Nästa vecka ska jag och pappa till mitt äääälskade Ammarnäs. På lördagen har vi blivit övertalade att springa fjällmarschen. Vad e det?? Jo, en springtävling på fjället, som börjar med att man ska pringa upp för slalombacken. Efter 1,6 mil är det tänkt att man ska vara i mål. Får se hur tiden blir. Känner mig mer som ett halvförkylt kassaskåp just nu. Med trötta ben ska vi sedan iväg på en veckolång fjällvandring i Ammarmassivet. För att hinna se så mycket som möjligt ska vi hålla högt tempo. Tjosan, vad jag längtar! :D

Kramar! Nu ska jag fixa mjölksyra och göra skäl för all glass som jag klämmt i mig!

måndag, juli 14, 2008

Charmen med flugfiske

Hejsvejs igen.
Drömmar, vad är dom till för? Ska man sträva efter att uppnå sina drömmar, eller ska man fortsätta drömma? Det är ju ingen risk att man slutar drömma, bara för att man uppnår sina drömmar. Man drömmer bara om andra, kanske högre mål.
Jag tillhör dom som verkligen försöker uppnå så många av mina drömmar som möjligt, och ja, det kan bli dyrt i längden! (ec. mountainbike, fiske, skidåkning, jakt, fjällvandring, slalom, resor...)
Jag har länge drömt om att lära mig flugfiska, för erkänn, det ser rätt så härligt ut då man ser någon stå mitt i en fors med vaten upp till midjan, skyddad av sina vadarstövlar. Mycket kontrollerat rör dom sitt spö sakta genom luften. Linan flyger felfritt i en jämn och mjuk rörelse och landar i vattnet. Här står dom, morgon, dag, kväll och natt, och bara fiskar. Det måste vara något speciellt med flugfiske!
Ja, det är det! På uppvägen till Ammarnäs svängde vi förbi på "järnis", en underbar affär som har allt! Efter lite (och mycket tålmodig) hjälp från en expedit stod jag där med mitt aldeles egna flugfiskespö, ett gäng grundflugor och ett par vadarstövlar. Bäst av allt -jag hade verkligen ingen aning om hur jag skulle bära mig åt!
Dagen därpå traskar jag ner till fiskecentrum i Ammarnäs och Ulf, som jobbar där, instruerade mig i hur man kastar. Vi prövade ett tag på gräsmattan (nej, det nappade inte så friskt där...) och tillslut insåg jag hur det gick till, teoretiskt. Så var det ju bara det där att få till snygga, fina, jämna kast. Vid min första fisketur fick jag faktiskt kroken i byxan, mitt i baken. Det hela slutade med att jag fick ta av mig byxorna för att pilla lös flugan. Vid ett annat kast fick jag den att fastna i ena örat, men lugn, jag drog inte åt! Är man för snabb i sin rörelse flyger flugan däremot av. Efter 5 flugor hade jag fått in en fin rörelse och kunde kalla det hela för flugfiske. Och visst. Det var underbart, och något aldeles speciellt med att stå med det klara vattnet upp till midjan och svepa sitt spö genom luften och njuta av den vackra Vindelälven. Så underbart att jag, mitt i sommarlovet, fiskar till sena kvällen, och stiger upp först av alla och masar mig ut i forsen, med kaffekoppen i midjebältet. Så underbart att jag lät vandrarkängorna stå under tre dagar, och istället tog på mig vadarstövlarna.
Och drömmar, vad drömmer jag om nu då jag uppfyllt denna? Jo, ammarnäsöringen såklart!

Jag blir instruerad i hur man ska bära sig åt. Här studerar vi knutar.

Och jag får tillslut till det! Här drar jag in linan. Såklart så kunde jag inte låta bli att gå längre ut i vattnet, och snart rann det in massor av kallt vatten i mina vadarstövlar.

Mamma med galet vackra Ammarfjällen i bakgrunden.

Jag fixar brännan på playan de Dávtájavrrie.
Jag var törstig...

...men det hela slutade lite blötare än att bara dricka. Vattnet var faktiskt varmt! Till och med skönt.

Ett av trollen i "trollskogen". Vi hittade en rätt så djup grotta, där jag kröp in. Elsa fotade med blixt, och studera myggen som reflekterats (rakt ovanför mitt huvud).


Elsa fick titeln "årets superstar" då hon vann sin klass på tävlingarna under Ammarnäsdagarna. Lasso-, pil-och stövelkastning var några av grenarna.
Och till sist, denna snygging (haha). Kanske är det Docka som betar ute på lägderna...

måndag, juli 07, 2008

En vecka i Stockholm

I ett tidigare inlägg klagade jag på att jag ser så mycket yngre ut än vad jag är. -Aldrig att du är atron?!
Tja, jag kanske inte ska klaga så mycket mer, för efter en vecka i Stockholm med dyra biljetter och inträden börjar jag inse fördelen med att se yngre ut. Tunnelbanan, pendeltåget, kolmården...men 15-åriga jag klarade mig finfint i den stora huvudstaden.

Så, vad har jag gjort i huvudstaden af Sverige dårå?
På ditvägen stannade vi till i Ramsele, en mycket liten by mitt i Sverige där farmor tillbringade sin ungdom i en stor (ytan 20x8 m, 2 våningar + vind) läkarvilla som sedan flera år brunnit ner. Vi blev guidade av farmor och träffade på några av hennes barndomsvänner, som liksom henne blivit några år äldre sedan se lekte med varandra i skogarna. Byn var mysig, och landskapet otroligt! Kuperat, minst sagt, vilket jag och pappa fick känna på då vi for ut på en morgonspringrunda innan fruosten. Bland annat sprang vi på 20 meter höga åsar, där man fick akta var man satte fötterna för att inte dundra ut för kanten. Otroligt!
Jag älskar mitt Sverige!

Vi bilade vidare till vår vackra huvudstad, där hela tjocka släkten bor.
Nu vill jag rekomendera lite saker till er som inte riktigt vet hur man kan se denna underbara stad, än på annat sätt än i Drottninggatans butiker och på NK.
-Barkaby Outlet
Billigt, bra märken (bland annat peak performance). Kläder, cd-skivor, böcker, inredning...Här är ett ställe att göra grymma fynd på, massor i kassarna och plånboken kvar!
-Båt på Mälaren
Känner man någon som har tillgång till båt ska man helt klart ta chansen att glassandes på ett båttak se stockholms skärgård. Lite längre ut där vattnet känns frächare kan man ju alltid passa på att ta ett dopp! (Gör dock inte som jag, som lyckades bli galet sjuk denna dag! Grymmt illamående, huvudvärk och noll energi. Sov, sov, sov...Inte kul!)
-Kolmården
Ja, behöver jag säga något?! Ta med kameran. Elsa tog 368 bilder, jag tror hon fick med alla djuren! Själv tycker jag att lejonen, girafferna, björnarna (safarin), tigrarna, delfinerna och jaktfalken (som svichade förbi mitt huvud riktigt nära en hastighet på i 200 km/h) var höjdpunkten på dagen. Okay, gorillangen får nog komma med på den listan -grymmt söt!
-Hyra kajak
Jag drömmer om att skaffa kajak en vacker dag, så vi hyrde varsin från pampas marina och tog en trerimmarstur på mälaren. Kul och annorlunda. Jag fick mersmak! Dessutom får man ju en fin solbränna på armarna!
-Springa
Passa på att springa! Stockholm har massor av fina ställen att springa på. Annat än våra dötrista el-ljusspår! Spring på kungsholmen, eller längs mälarstrand. Och finns det föresten en bättre start på morgonen än tillsammans med löparpjuxen?!
-Jordgubbssjälvplock
Less på att traska gata upp och gata ner i stan, sugen på goda gubbar?! Perfekt. Det krävs dock lite taktik: man fyller helt enkelt magen med så mycket goa bär att man mår illa, sedan betalar man för de man lyckades spara och fylla sin lilla hink med. Genom detta är det också ekonomiskt lönsamt. Och du, kom hungrig!

Efter en fin vecka i soliga Stockholm ska jag nu dra iväg till älskade Ammarnäs.
Borta bra, men hemma bäst!