En underbar högsommardag i den norrländska fjällvärden. Ännu en underbar dag i mitt liv.
Solen sken och himmelen var blå med enbart några små vita tussar. En lätt bris och ljudet av den porlandes Tjulån. Jag vadar ut mitt i flodfåran och låter vattnet svalka samtidigt som jag testar lyckan med min nybunda europa12:a. Får till några riktigt fina kast. Lyssnar på sommarpratare på mp3:n, tillräkligt lågt för att jag fortfarande ska höra fågelkvitter och vattnets musik. Just då är det passande nog Sofia Jannok som har sitt program. Stämningen var på topp. Lugnet var oändligt.
Även fiskarna hade en lugn dag. Men vad gör det?
Fick mig ett gott skratt då jag tog kafferast, ute på ett stenblock mitt i vattnet, varifrån jag och Milou (min hund) kunde spana på förpasserande fiskar genom det kristallklara vattnet. Milou lutar sig längre och längre fram, ja, tills hantillslut upptäcker att han gått lite för långt fram. För sent att åtgärda. Ett stort plums och Milou fick sig en simtur. Jag, som anat vad som skulle ske, kunde inte hålla mig för att brista ut i gapskratt. Skedeglädje är ju som sagt den enda sanna glädjen, och jag måste säga att han såg för dum ut! Han kravlar sig drypandes blöt upp på stenen, och ställer sig brevid mig och..ja, vad tror du?! Jo, skakar av sig rakt på mig. Där fick jag allt tillbaks...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar