Æven hær i Arktis børjar sommaren nærma sig på riktigt. Snøhøgarna længs gatorna har børjat tina bort helt och æven bergen blir mer och mer snøfria. Enorma, djupa sprickor tinar fram ur glaciærerna och blommorna vågar sig en efter en upp ur jorden. Tundran inne i Adventsfjorden har børjat få en grønaktig ton. Med de djupblå vattenspeglarna från smæltvattnet och de brungrå bergsvæggen bakom framtræder en underbar færgskala.
Permafrosten stræcker sig ca 400 meter ner i marken, men øversta metern tinar jorden så sakteliga upp. På markytan, som består av mørk jord och småsten blir det varmt. En solig dag kan temperaturen ligga kring 18C, trots att lufttemeraturen sællan øverskrider 10C. Bara en decimeter ner ær det ca 8C, och sedan behøvs inte många centimetrar innan det børjar bli kyligt. Væxternas røtter kan dærfør inte stæcka sig allt før långt ner, och større vedlevande organismer som træd har ingen chans att klara sådanna arktiska førhållanden.
Renar, gæss och ripor ær flitiga betare av blommorna. Stændigt tæck marken av hål som ser ut som om hela Longyerbyen varit ute på stavgång. Detta ær dock spår av gæssens fødosøk.
Vid førsta blicken øver landskapet ser det otroligt kargt och døtt ut, stenar, lera och åter stenar. Vid nærmare studier nærmare marken gømmer sig massor av små, otroligt vackra blommor. Jag kan verkligen rekomendera den som besøker Svalbard på sommaren att lægga sig ner på tundran ett par minutrar och studera væxtligheten. 1,7 meter upp i luften missar man lætt denna marknæra værd.
Många av arterna hær er vita. Varfør detta? Denna fråga jobbar vi på.
Hur går pollineringen till? Sjælvpollinering? Blommans færg?
Næra polerna ær mycket av flora och faunan vit. Att isbjørnen ær vit beror på att den vill kunna gømma sig i snøn och æven under sommaren hittar man den fræmst på isen vid havet. De landlevande djuren, exempelvis fjællræv och ripa, øvergår ofta till en grå- eller brunaktig færg.
Under den korta sommaren som Svalbard har ska blomman blomma och producera frø før næsta generation. Marken ær ofta mycket fuktig under snøsmæltningen, før att sedan bli mycket torr under sommaren då det ær mycket nederbørdsfattigt øver landet (arktisk øken). Blommorna behøver fortleva och reproducera sig på ett så energi- och tidseffektivt sætt som møjligt.
Vit ær den blomfærg som kræver minst energi før att produceras, och eftersom det inte finns några bin eller humlor som skøter pollineringen så behøver blommorna inte vara så færggrant lockande. Lornas teori ær att de blommor som spar energi genom att vara vita ær sjælvpollinerade, och gør detta innan blomman øppnar sig. Det finns dock en mængd flugor och liknande insekter som kan tænkas skøta pollineringen, dærfør ska vi utføra expriment med plantorna i små nætburar som stænger ute pollonisatørerna. Mycket få av arterna ær ettåriga. De flesta individerna av olika blomarter ær flera hundra år gamla (!!). Rotsystemet øvervintrar under snøtæcket och er redo att starta en ny sæssong så snart marken ær fri. Årsringsstudier av tundrabjørk (Betula nana ssp. tundrarum), som før øvrigt ær den størsta væxtindividen på Svalbard, har visat en imponerande ålder.
Vad jag lagt mærke till ær att ett flertal blommor luktar otroligt gott (ex. Polemonium boreale). Kan det vara før att locka till sig pollonisatører, såsom flugor? Svalbard Poppy (Papaver dahlianum ssp. polare) luktar dærremot inte alls, men er en otrolig skønhet som førekommer før det mesta med vita individer, men på vissa stællen æven i gul form. Genetiska stuier tyder dock på att dom ær rætt så lika i øvrigt. De gula individer som vi hittat ær samlade på olika stællen, som fjællsluttning vid gruva 7, som næstan enbart har gula Poppys och hær i stort antal. Andra fjæll har enbart vita blommor. Varfør dessa gula eller vita områden, vad beror det på?! Ær områdena som ær gula extra gynnsamma, varfør blommorna som producerar denna færg har råd till det? Vid gruva 7 er marken svart av kolsten och absorberar mycket værme från solen, kan det vara en orsak till att det væxer gula individer dær? (Jag ska fråga Lorna om temperaturdata från gula och vita områden..)
Ett flertal av arterna hær førekommer i en viss færg, men kan æven førekomma i individer av en helt annan færg, ex svalbard poppy (antingen vit eller gul), Fjællsmælla (Silene acaulis)(Rosa+vit). Andra, som ormroten (Bistorta vivapara) kan ha en færgskala som stræcker sig från rosa till mycket blekrosa/vit, istællet før antingen eller. Jag sitter och funderar, kan det ha att gøra med pollineringen? Sjælvpollinerade ær antingen eller, medan insektspollinerade kan vara en blanding... Genitska studerna visade ju att arterna var lika, så någon dominant form av færg verkar inte finnas.
Fjællsmællan ær en tuvvæxande blomma med rosa (och vita) blommor. Den børjar sin blommning med att låta sydændan av tuvan blomma først. Kan det vara før att sækerstælla att en viss mængd frøn hinner bli mogna, och att energin før att låta hela tuvan blomma på en gång inte finns? En riktigt god, varm och lång sommar kanske æven nordændan hinner blomma och få mogna frøn. Som vandrare kan man rellativt sækert anvænda denna fina blomma før att avgøra vilket væderstræck man færdas i.
Sækert er att blommornas anpassning till det arktiska klimatet er høgst imponerande och fascinerande! Ju mer man læser på och lær sig, destå mer fascinerad blir man. Næstan så jag funderar på polarbiologkarriæren... men bara næstan. Træd er fortfarande fantastiska!
Før den som er intesserad (eller bara vill njuta av fina bilder från Svalbard) kan jag verkligen rekomendera denna hemsida:
Det ska sægas att jæmførelsevis med andra habitat, så ær svalbardsfloran fortfarande ett næstan outforskat kapitel. UNIS jobbar før fullt. Mycket av blommornas hemligheter ær fortfarande oklart før forskarna.
Någon læsare som børjar grubbla, kommentera gærna så kan jag och Lorna spåna vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar