Sidor

A ship in harbour is safe, but that is not what ships are built for.


fredag, januari 30, 2009

Som att vara instängd i en bastu

Ännu en svettdroppe rann in i mitt öga och sved till. Linnet var blött av både svett och den fuktade handuken över mina axlar, som jag lagt dit i ett försök att kyla ner kroppen.
Nej, det gäller ingen springtur eller träningsrunda på gymmet. Jag satt ner innomhus och läste en bok och åt glass. I all ro, och svetten forsade.
Det var helt enkelt varmt. Aldeles för varmt för att man skulle uppskatta det. Det var rent utsagt fruktansvärt varmt. Som om man blivit instängd i en bastu och inte kunde komma ut.

Fläkten på jobbet hjälpte, för dom som var innte. Själv behövde jag i rask takt röra mig ute i solen och bära ”trays”. Med jämna mellanrum sprutade jag dock ner mig sjäv med vattenslangen tills jag var totoalt sjöblöt. Vid lunch avbröt vi arbetet och alla gick hem. Det var helt enkelt för varm, och mitt samtal med Tony igår gav effekt. Alla var förresten jätteglada för att jag tagit mod till mig och sagt ifrån. Under dagen fick jag flera glada kommentarer och samtalsämnet idag går ju att gissa... Föresten fruktansvärt med en arbetsplatts där stämmningen är sådan som den är här. Tydligen beror det till stor del på förra ägaren, som avskedade personalen för ingenting.

Jag badade i dammen minst en gång i timman. Försökte puttsa på en smörkniv, men det var för jobbigt i värmen (rörelsen fram och tillbaks en centimeter med pekfingret...). Läste i tidningen att det under dessa dagar har nått de varmaste uppmätta temperaturerna någonsin på Tasmanien.

Jag vet inte hur jag ska kunna sova, för igår kväll hade vi trettio grader inomhus, och idag är det ännu varmare. Tidigt imorgon hoppas jag på att ta en kort springtur innan det blir allt för varmt. Sedan lär jag väl få äta frukost ute i dammen för att inte koka ihjäl.

Idag då vi ätit middag och fått undan disken sade jag och Bigitta (Annas mamma) till varandra ”ja, vi överlevde denna dagen med”. Och ja, det känndes precis så, som att vi överlevt dagen och kunde äntligen känna temperaturen sjunka någon grad.

Vädret på Tasmanien känns lite som om att man fryser som en galning under vinter- och våmånaderna och ber att det ska bli varmare. Då det så äntligen blir varmare blir det tokvarmt, och man ber att det ska bli svalare.

Possitiva nyheter, i tdningen stod det att det ”bara” ska bli 33 grader imorgon...man tackar!

1 kommentar:

Anonym sa...

Helt sjukt att ni har så varmt! Det var bra att du sa till om fläkten, någon måtta får det ju va' :) Ni kanske kan skänka lite värme till oss så att vi får det varmare och ni kallare, det skulle vara uppskattat! Håller tummarna att ni inte smälter bort!