Regn, regn, regn hela långa dagen -men för mig gjorde det ingenting. Jag satt nämligen inne i ett av de varma växthusen, skyddad från nederbörd och vind, och märkte plantor. Rätt så mysigt att lyssna på regnet som smattrar på taket med varierad intensitet och radion i bakgrunden.
Igår var jag iväg till skjutbanan och premiärskjöt med min hagelbössa. Spännande, så spännande Hur skulle det gå?
Träff på första skottet, träff på andra och så fortsatte det. Några missar, som berodde på rent slarv med anläggningen. Ibland blir man helt enkelt för ivrig! Men jag är så nöjd.
Trapp på måndag väntar, och jag längtar!
Idag insåg jag hur värdelös jag är på engelska. På lunchen ringer det, jag svarar. Någon babblar på något arabiskt språk, tror jag mig uppfatta, och lägger på.
Det ringer igen, denna gången lyssnar jag lite mer noggrant. Det är ju engelska! Bredaste australiensiskan också. Angående mitt visum, förstod jag. Så mycket mer förstod jag egentligen inte. Jag lyckades boka in ett telefonmöte på måndag, oj så läskigt! Då jag vet att jag inte kommer fatta något...ojoj...som tur var lovade pappa hjälpa mig med eventuell översättning.
Den stackars telefonisten fick stå ut med det ständiga svaret från mig; "excuse me, can you repeat that". I övrigt lyckades jag få reda på att han var från Melbourne (där jag var sist), och retas lite med att vi har sommar (och dom vinter).
Så undar jag -varför ska visum vara så galet dyrt!? 2500 kronor verkar det som om jag har lyckats "bli av med..." på typ ingetning mer än ett papper. Vet du hur många hagelskott det är?! Ja, ja..jag ska inte klaga allt för mycket. Jag tror att min resa kommer vara värd de pengarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar