En solig, varm och fin höstdag. Började så bra.Men sedan skedde det så fort.
Bilen kom, men den såg du nog inte då du sprang ut på vägen.
Resten önskar jag att det inte hänt.
Jag vill inte heller minnas det, men jag såg och hörde allt för väl.
Det hjälpte inte att jag skrek, inte heller att jag försiktigt klappade din mjuka päls. Så len, och ännu så varm. Men efter ett alldeles för lång stund låg du till slut helt stilla. Jag önskade att du bar låg och sov. Vakna min vän! Men det gjorde du inte.
Ditt lilla hjärta hade slutat slå. Du mot andra värdar hade börjat gå.
Jag älskar dig Ronja.
Jag saknar dig så.
Nu vilar du under pilens grenar, där du brukade ligga och njuta.
Sov gott, min lilla prinsessa!
1 kommentar:
Bilden på fågeln är hur läcker som helst, du har verkligen fångat magin. Och om du skall fota tavlor igen som du nämner i ett tidigare inlägg använd inderekt ljus och stativ och längre slutar tider på kameran, eller polarisationsfilter om du har systemkamera.
/ Johan
johan@evenemansfoto.com
Skicka en kommentar