Högtalarna på max, basen så pass uppvriden att den får min hand att röra sig av ljudvågorna, pennan att rispas mot papperet och texten att flöda. Tal för tal arbetar jag mig framåt, jag närmar mig steg för steg. Ett svar. Ett nytt tal. Något klokare. Eller något mer förvirrad. En ny låt. En ny formel som ska användas. Lars Winnerbäck. Jag får liksom ingen ordning på det här. Skönt att veta att vi är två om det.
Behandlingen av de givna talen måste ske med respekt och försiktighet. Ett litet felsteg kan leda till total förödelse av svaret. Det är då man suckar djupt, kliar sig i huvudet, blänger mot miniräknaren och lyfter upp radergummit.
Igår kväll började jag se eldslukare utanför mitt fönster. Det var ett vackert skådespel. Oväntat, om inte annat. Tanken slog mig att denna eldslukare kanske var ett tecken på att jag höll på att bli utbränd. Beslutet att genast avbryta pågående studier lät inte vänta på sig. Jag såg det som akut. Att bli utbränd någon dag innan tentan kändes inte som ett alternativ.
St Nicolaus firades med blossaflaskan i ena handen, miniräknaren i andra. Tyvärr har jag ju bara två händer. Varav samtliga, enligt nyligen given information, var upptagna. Skriva fick jag därför göra med högerfoten (jag försökte mig på telepati, men det visade sig vara ett oeffektivt sätt att föra sina anteckningar på).
Av misstag hade jag råkat hänga lördagens använda strumpa på tork efter en blöt promenad, över sängkanten, och inte julstrumpan. Önskelistan hade jag glömt skiva ner på en lapp, men hade den i huvudet då jag somnade. Eftersom jag inte kom ihåg den på söndagsmorgonen så måste St Nicolaus ändå gjort ett besök på Mariehem. Han glömde dock det viktigaste, som jag vet stod överst "SNÖ".
Jag noterade oljud från övervåningen under lördagskvällen, vilket måste tyda på att jag har tomtar på loftet. Trevligt. Tanken gav mig lite mer julstämning.
Måndag, som med lite fantasi kan bli till en trevlig fredag.
Fredag. Ställer upp hypotesen, att om nollhypotesen stämmer, så finns det ingen skillnad mellan A (en riktig vinter) och B (årets vinter).
Testet utförs med Wilcoxons ranksummetest.
På signifikansnivån 0,05 visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan A och B, dvs denna vinter skiljer sig från en vanlig vinter.
Jag blev då totalt deprimerad, och behövde en promenad. Promenaden, denna vinter (som vi vet skiljer sig från en vanlig vinter) gick till Nydala konstsnöspår.
Jag noterade att det förekom en riklig mängd bestående av vit, kall (lite pulvrig) massa på marken, som troligtvis har sprutats ut från rör längs marken. Den gjorde mig glad. En bild på en skidåkare. Inne i skon övergick denna massa till flytande form. Väl hemma googlade jag på insamlad information.
"vitt flytande spruta" -Men jag kunde förkasta resultatet.
"vitt pulver glädje" -Även detta resultat kunde förkastas.
"vitt kallt skidor" -Jag tolkade resultatet som snö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar