Oj..

Trött! Bara förnamnet. I kroppen alltså. Inte direkt träningsverk, mer en slutkörd smärta.
Ger tillfälle till studier. Långtråkig, och extremt ogivande föreläsning. En lärare som vet vad han snackar om (det ifrågasätter jag inte) men som inte riktigt kan förmedla detta till oss elever. Speciellt inte då vi befinner oss på nybörjarnivå. Det finns som inte så mycket annat att göra än att kolla runt i taket på föreläsningarna och spara energin tills man kommer hem.
Idag har jag varit duktig, ställt timer på 40 min. Studerat fokuserat under denna tid. Därefter gjort något annat i 20 min, ex. tvätta, städa, laga mat..
Effektivt och faktiskt så fick jag ett visst hopp då jag verkligen försökte sätta mig in i ämnet.
Svårt, men inte omöjligt!

Idag lyckades jag med ännu en tabbe som fick mig att skratta. Eller skämmas. Eller, tja, jag vet inte.
På kafferasten står jag utanför föreläsningssalen och diskuterar föreläsningarnas menlöshet. Jag säger det att läraren inte riktigt lyckas förmedla kunskapen till oss elever på ett önskvärt sätt. Kanske beskrev jag detta på ett lite mer ungdomligt sätt.
Greger, som lyssnade på mina ord, pekade mot kaffeapparaten någon meter ifrån oss (skymd för mig) och viftar lite för att tysta mig. Där står läraren i fråga och fyller på sin kopp. Shit!
Ett stort hål i marken tack!
Jag skyndar mig och byter plats, kanske hörde han inte. Kanske såg han inte vem det var som talade. Kanske (förhoppningsvis) tog han upp informationen på ett sätt som kanske gör att han ändrar upplägget på föreläsningarna.
I vilket fall så upplevde jag (och övriga) situationen som pinsam.
Ännu en gång bjöd jag mig själv och de andra på ett gott skratt.