Sidor

A ship in harbour is safe, but that is not what ships are built for.


fredag, september 12, 2008

Into the wild


Igår hyrde vi filmen "Into the wild", som bygger på en verklig berättelse. Filmen handlar om 22-årige Christopher McCandless som precis gått ut college med mycket bra betyg. Istället för att plugga vidare och nå en lysande karriär med framgång, bestämmer han sig för att bege sig ut i Alaskas vildmark. Han är less på sina rika föräldrar. I hemmet har han ständigt fått höra på bråk och elende. Trotts detta var fastaden mycket viktig. Familjen måste se lyckad ut. Man måste tänka på vad grannarna tror om en.
Han flyr från sin familj, utan brev eller telefonsamtal, och beger sig ut på vandring, ut i den undebara naturen. Into the wild.
Han skrotar sin bil och sin livsbesparing skänker han till välgörenhet. På sin väg till Alaska träffar han vänliga männsikor med olika bakgrund. Men han vill leva utan kärlek och relation till andra människor. Naturen är bättre.
Väl framme i Alaskas vildmark hittar han en gammal buss som används under älgjaken. Han bosätter sig i den och reder sig själv rätt så bra under hundra dagar. Men jakten går sämre och tillslut tvingas han lita på sin litteratur och med bildernas hjälp leta efter ätliga växter att mätta sig på...
Lycka finner man enbart tillsammans...
En djup och tänkvärd film. Det är inte utan anledning som den har fått bra kritik!
Filmen bygger på Chris dagboksanteckningar som han förde under sin tid i vildmarken.
"Det som inte dödar dig gör dig starkare, brukar man säga, oftast utan att tänka på den mindre optimistiska innebörden - att ibland dödar det dig."
Se den!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har inte sett filmen, men jag såg när hans familj var hos Oprah och berättade om hans liv!

Anonym sa...

ska se den någon gång! verkligen tråkigt att ronja blev överkörd, usch, jag vill inte ens tänka på hur lessen jag skulle bli om missan blev överkörd... katten ska ju liksom alltid finnas där! du verkar iaf ha haft en trevlig vecka i fjällen! snart är du borta och jag saknar dig redan... hur hade du tänkt dig det här?! men sex månader går ju ändå ganska fort.. ibland. ha det bra! kram