Underbara, underbara, underbara värd! Just nu sitter jag hemma i stugan i Ammarnäs, blickar ut över snötäckta fjäll. Med en kall öl i handen, popcorn på bordet och en kropp som är fullständigt utpumpad efter en underbar dag på skidor. Solen skiner. Bastun är snart lagom varm och därefter väntar gott älgkött med pären och ett glas rött.
Dire Straits med "Sultans of swing" i högtalarna. Livet är så underbart, och jag är mer än lycklig! Nyper mig i armen för att se så att det inte är en dröm.
Den grå betongväggen framför mig. Lätt snöfall. En hög med böcker som borde läsas. Ben som kliar för att de vill ut och åka skidor, om än inte på ett fjäll, men på ett elljusspår. Fiskpinnar och pulvermos med spenat och en klick fettfri majonäs (otroligt vad värdelöst det var, smakar ingenting!) till middag. Nu en kopp kaffe. Dire Straits med "Sultans of swing" i högtalarna, och fjälltoppen med böcker ska bestigas...
Sjukt vad musik kan förknippas med ett visst ögonblick eller vad man brukar göra då man lyssnar på en viss låt. Just Dire Straits är typisk "ammarnäs-musik" för mig. Sådan som hör till efter en skiddag. Trots att jag nu sitter i en grå betongbunker mitt i stan, så känns livet sådär underbart fantastiskt, bara för att jag spelar rätt låt.
Idag fick jag ett paket med 30 st jägermaisterscarfs. Ja, vad glad jag blev! Göran i 2:an har en sådan scarf och ja, jag erkänner att jag har varit avundsjuk på den! Så vad gör jag, jo jag skriver helt enkelt ett välkomponerat brev till "jägermaister", där jag frågar om de har lust att sponsra med lite snygga scarfs. Företagsamhet lönar sig, och nu sitter jag själv med min flashiga scarf och kan inte släppa blicken från den snygga jägmästaren i spegeln. Hehe..
..och vet du, kära bloggläsare. Ragna börjar ta tag i sina studier! Kursen "trädets biologi och egenskaper" är nämligen hundra fjällresor bättre än floppkursen "skogsekonomi från början (i totalt misslyckad form)". Så pass intressant att jag sitter med boken i ena handen och google i andra för att kunna fördjupa mig i allt för spännande saker. Jag är så peppad!! Ett berg som ska bestigas, men vem har sagt att resan upp till den underbara fjälltoppen måste vara hemsk? Jobbig och svettig kommer den garanterat att vara, men dock så kul man kan ha på vägen!
OBS! Jag har fått frågan om jag var deppig då jag skrev detta inlägget. Svaret är -absolut inte! Förtydligande: Det var snarare så att jag lyssnade på musik som fick en redan mycket lycklig och glad Ragna att bli ännu mer glad och tycka livet är sådär fantastiskt jätteunderbart.
Så, ni som missförstod förra inlägget kan vara lugna! Men att jag längtar sjukt mycket till Ammarnäs stämmer. Nästa helg drar vi ett gäng från klassen upp till fjälls. Då får mitt begär av fjälluft, slalom och trevliga after-skikvällar stillas något. /Ragna
fredag, februari 26, 2010
onsdag, februari 24, 2010
Skogsekonomi, vilket skämt!
Totaly pointless.
Skogsekonomi, vilket skämt! 40 pers fick underkänt, för 13 räckte det med restuppgift. Dvs. 70% av klassen som inte klarade godkäntnivån på tentan!
Korkade elever, eller en totalt misslyckad kurs?!
Tyvärr ska vi elever drabbas av en kurs som inte fungerar.
Här har vi en av frågorna, och min lösning på denna. Undrar fortfarande varför jag inte fick godkänt på tentan... (klicka på bilderna för större bild)
Ska man för första gången i livet kugga en tenta/prov, så ska det göras på ett värdigt sätt...
Sista frågan på provet var att räkna ut betalningsviljan för en park bland invånare i en stad, och om projektet bör genomföras. Till det fick vi massa konstiga siffror som jag förstod var viktiga.
b) Anläggningen av parken kostar 100 miljoner kronor och den årliga driftkostnaden uppgår till 4 miljoner kronor. Bör detta projekt genomföras om den allmänna räntenivån är 4%. Motivera ditt svar!
(jag tänker, fy fasen. Inte fasen vet jag!) Kletar fram någon siffra lite på måfå, får inte ut något svar eftersom jag inte fattar så mycket av detta. Ställer upp dem i en nyvärdesekvation, förstår ännu mindre, skiter i den och tänker FAN! det går inte!
Ett svar på frågan..hmm, jag tänker länge innan jag kommer på ett högst vetenskapligt svar på frågan:
"Ja, för det är ju vackert med lite blommor och grönt!" 2p (otroligt, jag fick full poäng på den!)
Skogsekonomi, vilket skämt! 40 pers fick underkänt, för 13 räckte det med restuppgift. Dvs. 70% av klassen som inte klarade godkäntnivån på tentan!
Korkade elever, eller en totalt misslyckad kurs?!
Tyvärr ska vi elever drabbas av en kurs som inte fungerar.
Här har vi en av frågorna, och min lösning på denna. Undrar fortfarande varför jag inte fick godkänt på tentan... (klicka på bilderna för större bild)
Ska man för första gången i livet kugga en tenta/prov, så ska det göras på ett värdigt sätt...
Sista frågan på provet var att räkna ut betalningsviljan för en park bland invånare i en stad, och om projektet bör genomföras. Till det fick vi massa konstiga siffror som jag förstod var viktiga.
b) Anläggningen av parken kostar 100 miljoner kronor och den årliga driftkostnaden uppgår till 4 miljoner kronor. Bör detta projekt genomföras om den allmänna räntenivån är 4%. Motivera ditt svar!
(jag tänker, fy fasen. Inte fasen vet jag!) Kletar fram någon siffra lite på måfå, får inte ut något svar eftersom jag inte fattar så mycket av detta. Ställer upp dem i en nyvärdesekvation, förstår ännu mindre, skiter i den och tänker FAN! det går inte!
Ett svar på frågan..hmm, jag tänker länge innan jag kommer på ett högst vetenskapligt svar på frågan:
"Ja, för det är ju vackert med lite blommor och grönt!" 2p (otroligt, jag fick full poäng på den!)
måndag, februari 22, 2010
Pölsa
Har du läst Torgny Lindgrens bok pölsan?Det har jag och den var mycket bra. Jag kan nog räkna mig som ett Lindgren-fan, men pölsan tillhör nog en av favoriterna. Den härliga stämningen han bygger upp med hjälp av några av Norrlands inlands invånare. Byarna som jag själv rest genom. Lanskapet som jag föreställer mig. Och så pölsan. Han fick mig att lockas till allt, utom just denna maträtt (läs boken!). Ändå så väckte han ett intresse, en spänning. Jag är inte den som är rädd för att smaka nya rätter. På gott och ont. Idag ansåg jag att det gått tillräckligt många månader från det att jag läst sista sidan ur "pölsan" och vågade mig på denna mystiska rätt. Dock så ställde jag mig inte, som en riktig husa hade gjort, och tillagade min egna pölsa. En färdig-korv fick det bli från ICA Mariehem. När jag ändå var i farten för nya sensationer köpte jag med mig ett paket pulvermos (har aldrig hållit i något sådant förut, men att laga mos för en person är inte allt för hajpt).
Pulvermoset tillagades, och oj vad lätt det var! Ägget och pölsan stektes och de inlagda rödbetorna lades upp på tallriken. Måltiden var snart redo att intas, med spänning.
Sensation! Pulvermoset var ätligt, ägget lagom rinnigt och pölsan..ja, den var himmelsk!
Blodpuddingstisdagar och ärtsoppstorsdagar finns redan. Nu ska jag införa pölsmåndagar också.
Länge leve husmanskosten!
söndag, februari 21, 2010
Sittning
På grund av kyla så blev vinterspelen (sista deltävlingen för att då storskogismärket, består av ett skytte- och ett skidmoment). Synd! Jag for ut i skidspåret ändå och skejtade en sväng. Tungt! Konstigt, jag ramlade ju mot vänster höft/ben för snart en vecka sedan, och det gör riktigt ont. Har haft "täningsverk" av det hela veckan och nu var det svårt att få till något teknikliknande med ett högerben som jag helst höll oböjt. Fan!
Sauna, med rekord i antalet badare. 27 st utbytesstudenter + några skogisar. Summan av denna lätta ekvation kan tolkas som att det blev fullt, även i den stora saunan vi har.
Efterföljande sittning. Jag snackar med några från klassen, som inte hade varit på saunan. "Vad svårt det är att känna igen alla med kläder på", säger jag utan att tänka så mycket. Det stämmer ju, har man bara sett folk i bikini/badbyxor i en dunkel bastu, så är det skillnad att sedan se dem vackert och fullt påklädda. Men såklart så tolkades min kommentar på annat sätt eftersom de inte tänkte på att jag badat bastu, vad hade jag sysslat med på förfesten egentligen om jag sett alla dessa utan kläder!? Jaja, på skogis börjar vi avklätt för att sedan klä på oss mer framåt kvällen..
Staffans (klasskamrat) bror var med på besök denna sittning. Hälsade och gick sedan fram till Staffan, som stod och pratade med några andra fint kostymklädda.
"Vad lika ni är!", kometerar jag.
"jo, vi kan ser lite smålika ut i kostym. Men det går ju att variera med fluga eller slipps, och lite olika färger..". Oj, missförstånd...
"Jag menar du och din bror, inte alla killars klädsel!"
Haha. Men trots lite kul kommentarer så var det en trevlig sittning. Kul om inte annat med lite oskogisfolk. Språket blev till stor del engelska. Under middagen satt jag bredvid en nya nyzeeländare, en från ukraina, en spanjor, en får litauen och två från klassen. Jättetrevligt, tycker jag! Kul också att snacka lite engelska.
Nu blir det ett uppehåll med sittningar ett tag, kanske bra. Det har blivit lite många på sistone. Kul, men man uppskattar de inte lika mycket om man går varje helg under en period!
Nu blir det skogisfika med Sofia, som är på besök hemma i stan.
Sauna, med rekord i antalet badare. 27 st utbytesstudenter + några skogisar. Summan av denna lätta ekvation kan tolkas som att det blev fullt, även i den stora saunan vi har.
Efterföljande sittning. Jag snackar med några från klassen, som inte hade varit på saunan. "Vad svårt det är att känna igen alla med kläder på", säger jag utan att tänka så mycket. Det stämmer ju, har man bara sett folk i bikini/badbyxor i en dunkel bastu, så är det skillnad att sedan se dem vackert och fullt påklädda. Men såklart så tolkades min kommentar på annat sätt eftersom de inte tänkte på att jag badat bastu, vad hade jag sysslat med på förfesten egentligen om jag sett alla dessa utan kläder!? Jaja, på skogis börjar vi avklätt för att sedan klä på oss mer framåt kvällen..
Staffans (klasskamrat) bror var med på besök denna sittning. Hälsade och gick sedan fram till Staffan, som stod och pratade med några andra fint kostymklädda.
"Vad lika ni är!", kometerar jag.
"jo, vi kan ser lite smålika ut i kostym. Men det går ju att variera med fluga eller slipps, och lite olika färger..". Oj, missförstånd...
"Jag menar du och din bror, inte alla killars klädsel!"
Haha. Men trots lite kul kommentarer så var det en trevlig sittning. Kul om inte annat med lite oskogisfolk. Språket blev till stor del engelska. Under middagen satt jag bredvid en nya nyzeeländare, en från ukraina, en spanjor, en får litauen och två från klassen. Jättetrevligt, tycker jag! Kul också att snacka lite engelska.
Nu blir det ett uppehåll med sittningar ett tag, kanske bra. Det har blivit lite många på sistone. Kul, men man uppskattar de inte lika mycket om man går varje helg under en period!
Nu blir det skogisfika med Sofia, som är på besök hemma i stan.
lördag, februari 20, 2010
fredag, februari 19, 2010
Skoter!!
Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!
Nu har jag tagit förarbevis för snöskoter! ÄNTLIGEN!!!
Ungefär, så är det underbart. Tycker att det är så fjolligt att det ska behövas betalas 1700 kronor för att skriva ett förnedrande lätt prov. Däremot var det jättekul att köra skoter idag, så det tackar jag ju aldrig nej till. Speciellt inte en fredagseftermiddag. Det var dock sjukt kallt, -20 grader och blåsigt. Min hjälm saknade visir, och då en nådde 70 km/h så blev det lite småkyligt om nosen, och ögonen sprutade tårar. Tror jag har frusit öronen, igen. Suck, dock inte lika mycket som för en månad sedan så jag kanske slipper att skinnet ramlar av.
Men åh, vad glad jag är nu!! Ska firas med mysig fredagskväll. Kulturation i högtalarna, kycklingwook och sedan min sjuukt goda äppel- och päronkaka. Nästan så att jag ibland tycker att jag har lite småtalanger i köket. Stickningen åker fram och så blir det OS.
Fick precis veta att vinterspelen (skytte och skidåkningstävling med SLU) är inställda pga kyla och vind. Tråkigt, men jag laddar för nästa gång istället! Men inte ska jag fjolla mig i värmen inne (17 grader på rummet, så värme vet jag inte...), jag ska ut i skidspåret imorgon och åka!
Nu har jag tagit förarbevis för snöskoter! ÄNTLIGEN!!!
Ungefär, så är det underbart. Tycker att det är så fjolligt att det ska behövas betalas 1700 kronor för att skriva ett förnedrande lätt prov. Däremot var det jättekul att köra skoter idag, så det tackar jag ju aldrig nej till. Speciellt inte en fredagseftermiddag. Det var dock sjukt kallt, -20 grader och blåsigt. Min hjälm saknade visir, och då en nådde 70 km/h så blev det lite småkyligt om nosen, och ögonen sprutade tårar. Tror jag har frusit öronen, igen. Suck, dock inte lika mycket som för en månad sedan så jag kanske slipper att skinnet ramlar av.
Men åh, vad glad jag är nu!! Ska firas med mysig fredagskväll. Kulturation i högtalarna, kycklingwook och sedan min sjuukt goda äppel- och päronkaka. Nästan så att jag ibland tycker att jag har lite småtalanger i köket. Stickningen åker fram och så blir det OS.
Fick precis veta att vinterspelen (skytte och skidåkningstävling med SLU) är inställda pga kyla och vind. Tråkigt, men jag laddar för nästa gång istället! Men inte ska jag fjolla mig i värmen inne (17 grader på rummet, så värme vet jag inte...), jag ska ut i skidspåret imorgon och åka!
En e då värd ett goskratt en freda
Den ena norrlänningen till den andra:
- En gång fällde jag en hel skog.
- Det är väl inget. Jag har varit i Abisko och huggit all skog på Nuoja.
- Men det ligger ju ovanför trädgränsen...
- Nu, ja.
I Norrland har man konstiga stavningar. Tänk att stava U me å.
Tre män sitter i väntrummet på förlossningen och väntar på att deras respektive barn ska födas. En är från Norrland, en från Stockholm och en kommer från Nigeria. De är naturligtvis väldigt nervösa, som är så vanligt i sådana här situationer. Plötsligt slås dörrarna upp och ut kommer doktorn. - Mina herrar, jag har en god och en dålig nyhet. Den goda nyheten är att era fruar har frambringat tre välmående och friska barn.” Männen i väntrummet skrek och hoppade av lycka. Men vad är den dåliga nyheten, frågar stockholmaren.
- Jo, säger läkaren, barnen föddes samtidigt och vi har olyckligtvis blandat ihop dem. Nu är det så att vi skulle vilja ha er hjälp i identifieringen av barnen. Så att allt får ett lyckligt slut, avslutar läkaren. Norrlänningen springer som en dåre till rummet där de nyfödda barnen ligger. Väl inne i rummet, tar norrlänningen upp en mörkhyad pojke med svart krulligt hår och säger:
- Ingen tvekan om saken, den här lille krabaten är definitivt min.
Läkaren tittar förvånad på Norrlänningen och utbrister:
- Personligen tror jag att detta barn tillhör nigerianen. Norrlänningen skakar på sitt huvud och säger:
- Kanske är det så, men ett av de andra två barnen, är en jävla Stockholmare och jag vill inte ta den risken.
- En gång fällde jag en hel skog.
- Det är väl inget. Jag har varit i Abisko och huggit all skog på Nuoja.
- Men det ligger ju ovanför trädgränsen...
- Nu, ja.
I Norrland har man konstiga stavningar. Tänk att stava U me å.
Tre män sitter i väntrummet på förlossningen och väntar på att deras respektive barn ska födas. En är från Norrland, en från Stockholm och en kommer från Nigeria. De är naturligtvis väldigt nervösa, som är så vanligt i sådana här situationer. Plötsligt slås dörrarna upp och ut kommer doktorn. - Mina herrar, jag har en god och en dålig nyhet. Den goda nyheten är att era fruar har frambringat tre välmående och friska barn.” Männen i väntrummet skrek och hoppade av lycka. Men vad är den dåliga nyheten, frågar stockholmaren.
- Jo, säger läkaren, barnen föddes samtidigt och vi har olyckligtvis blandat ihop dem. Nu är det så att vi skulle vilja ha er hjälp i identifieringen av barnen. Så att allt får ett lyckligt slut, avslutar läkaren. Norrlänningen springer som en dåre till rummet där de nyfödda barnen ligger. Väl inne i rummet, tar norrlänningen upp en mörkhyad pojke med svart krulligt hår och säger:
- Ingen tvekan om saken, den här lille krabaten är definitivt min.
Läkaren tittar förvånad på Norrlänningen och utbrister:
- Personligen tror jag att detta barn tillhör nigerianen. Norrlänningen skakar på sitt huvud och säger:
- Kanske är det så, men ett av de andra två barnen, är en jävla Stockholmare och jag vill inte ta den risken.
Turistguide för besökare i Norrland:
Några enkla tumregler vid konversation:
* Kallprata inte. Det är inte nödvändigt prata bara för att få tiden att gå.
* Skryt inte.
* Fjäska inte.
* Skrik inte.
* Slappna av.
På lokal - baren/restaurangen:
* Nä tack, ja drick int sånt.
* E’ glas till öln? Ve fot? Nä, hör’u, ja tror int dä.
* Finna? Nä, hä ä mya.
* Ja’ skull ha sex stor-stark, fast jag vet int va frugan ska ha. Ja ska fråg na.
* Ärä na fel vä ölä te glassn?
På dansgolvet:
* Får jag lov, 'heller ska vi prat skootra?
* Nä tack. Jag git int dans, men jag har en renklämmä å två öl på rumme.
* Jag dans jävligt illa, men jag håll jävligt skönt.
* Hä ä varmt å dans i skooteroveralla.
Bra raggningsrepliker:
* Vill du se på skootra min?
* Ha du fällt nan älg nyli’t?
* Ä’rä skoterkänga dine ja känn mot bene mitt?
* Ska du me hem o kik på myggbetta mine?
* Är de säkert att du int sköt nan älg i vecka?
På bensinmacken:
* Caben ha hängt sä, men dä ä ingen fara på takä, hä ä ju snart vår.
* Vars ä flipperschpele?
Hos tandläkaren:
* Nä, den där böra käntes int’.
* Jaha, då ses vi om en tjuge år da.
* Dä ha fassne e’ revbenschpjäll i schnusgropa.
På sjukhuset: * Bedövning? Va ä dä?
* Hjärtattack? Men du att je måst ligg över?
* Ja schlant vä motorsåga när jag skull skiv bulla.
* Spik i fotn? Hä ä ju bare en nubb.
På fjället:
* Då ä vi schnarst framme. Bak’i nästfjälle bruk man schymt husä.
* Hadd e int schnöa så förbannat hadd vi kunnat si ena stjärna.
* Ryck upp dä, ti mil te ork du.
På badstranden om sommaren:
* Ä dä int lite onödigt varnt i vattnä?
* Plask int så förbajat när du bada, du skrämm ju bort fisken!
* Hä va no’ jädri’t onödigt å ta ve skridskon’a ändå.
Under älgjakten:
* Vänt vi bara nog länge så kom han. Ja ska int va på arbete förrn månda.
* Licens? Va ä dä?
På bilverkstaden:
* Hä lät so dä ä två sorts olija i motorn.
* Jomenvisst, krom in hele åke bara.
* Ha ji int flippär? Äre säkert dä?
På busshållplatsen:
* Hä va int mer än 28 när ja for hemifrån, men nu börj'e kallna på.
* Om ja vänt langt? E’ par timmer bare.
På rälsbussen:
* Je stå ja. Vi ä ju frammä om en timme.
* Lät fönstre stå öppä. Hä dra så fint.
På varuhusets sminkavdelning:
* Nu ä vi fäl fel ändå?
Fukthalt och fuktkvot är procent båda tvåför vikten vatten men i procent av vaddå?
Jo, fuktighet är -uttryckt som halt-
vattnets vikt genom vikten av allt.
Blott vikten av trät, ej H2O:t
är det man ska dela för att få kvot.
(Virkeslärapoesi av Waffe, en lärare som vet vad pedagogik är!)
Grattis Anja till bronset, modigt gjort att åka fullt efter gårdagen!!
Jo, fuktighet är -uttryckt som halt-
vattnets vikt genom vikten av allt.
Blott vikten av trät, ej H2O:t
är det man ska dela för att få kvot.
(Virkeslärapoesi av Waffe, en lärare som vet vad pedagogik är!)
Grattis Anja till bronset, modigt gjort att åka fullt efter gårdagen!!
torsdag, februari 18, 2010
Tenta, kursstart och spikat!
Brr. Det är kallt ute, nu igen!
Igår skrev jag tentan för skogsekonomisk grundkurs. Då jag öppnade tentan log jag, -vilken tur att jag tog helgen i skidspåret och njöt av strålande solsken, istället för instängd i betongbunkern på Mariehem tillsammans med böckerna. Jag hade nog ändå inte klarat den.
Känns mer rätt att sitta inne och plugga till omtenta nu då det är -20 grader ute. Dessutom är det skönt (!) att faktiskt ha kuggat min första tenta/prov någonsin. Mindre nervös inför kommande tentor, vilket kanske gör att jag kan tänka klarare.
Åkte en mil på Nydala, men det var två mycket sömniga varv i kallföre som inte gav så mycket. Inflammation i kroppen på väg, kanske mot en förkylning? Tänkte på lite annat. Tog mig fram på 3ans växel och tekniktränade lite i form av så långa och lugna skär som möjligt. Helt plötsligt så faller jag. Bang ner på vänstersidan. "Vad i hela...!!??", tänker jag. Vad hände där egentligen. Fin, slät, platt mark. Kollar mig snabbt om. Puh, ingen såg min pinsamma bravad!
Avslutar dagen med en efter tentasauna och sedan ser jag Anja -åka mot ett silver-flyga-falla. Flyger upp ur sängen och skriker -neeeeeeej!!!
Somnar som en död.
Ibland kan jag sova sjukt djupt. Så djupt att man verkligen måste anstränga sig för att väcka mig. Tre väckarklockor i två timmar! Sedan börjar jag vakna till och inser att jag försovit mig. Sjukt underbart, jag som verkligen varit så jättetrött så länge.
Waffe föreläste idag, och oj så kul det var! Han är nog Sveriges bästa lärare!
På kvällen var det så dax att skriva provet för förarbevis för skoter. Hade knappt hunnit plugga, men det kändes lugnt. Någon småklurig fråga, där man fick tänka till lite extra.
Läraren rättar och kommer ut. Några här har lyckats spika provet, säger han, viftar med proven och ler. Läser upp namnen på dessa personer. Börjar med "Ragna, du spikade provet!".
Yeees!!
Tog en lugn träningsdag idag. Lite styrka hemma, och gjorde bland annat 17 chins. Jippi, nytt rekord med 2 st! Känns som rejäl träningsverk i yttersida på vänsterbenet som jag föll mot igår, känns konstigt.
Igår skrev jag tentan för skogsekonomisk grundkurs. Då jag öppnade tentan log jag, -vilken tur att jag tog helgen i skidspåret och njöt av strålande solsken, istället för instängd i betongbunkern på Mariehem tillsammans med böckerna. Jag hade nog ändå inte klarat den.
Känns mer rätt att sitta inne och plugga till omtenta nu då det är -20 grader ute. Dessutom är det skönt (!) att faktiskt ha kuggat min första tenta/prov någonsin. Mindre nervös inför kommande tentor, vilket kanske gör att jag kan tänka klarare.
Åkte en mil på Nydala, men det var två mycket sömniga varv i kallföre som inte gav så mycket. Inflammation i kroppen på väg, kanske mot en förkylning? Tänkte på lite annat. Tog mig fram på 3ans växel och tekniktränade lite i form av så långa och lugna skär som möjligt. Helt plötsligt så faller jag. Bang ner på vänstersidan. "Vad i hela...!!??", tänker jag. Vad hände där egentligen. Fin, slät, platt mark. Kollar mig snabbt om. Puh, ingen såg min pinsamma bravad!
Avslutar dagen med en efter tentasauna och sedan ser jag Anja -åka mot ett silver-flyga-falla. Flyger upp ur sängen och skriker -neeeeeeej!!!
Somnar som en död.
Ibland kan jag sova sjukt djupt. Så djupt att man verkligen måste anstränga sig för att väcka mig. Tre väckarklockor i två timmar! Sedan börjar jag vakna till och inser att jag försovit mig. Sjukt underbart, jag som verkligen varit så jättetrött så länge.
Waffe föreläste idag, och oj så kul det var! Han är nog Sveriges bästa lärare!
På kvällen var det så dax att skriva provet för förarbevis för skoter. Hade knappt hunnit plugga, men det kändes lugnt. Någon småklurig fråga, där man fick tänka till lite extra.
Läraren rättar och kommer ut. Några här har lyckats spika provet, säger han, viftar med proven och ler. Läser upp namnen på dessa personer. Börjar med "Ragna, du spikade provet!".
Yeees!!
Tog en lugn träningsdag idag. Lite styrka hemma, och gjorde bland annat 17 chins. Jippi, nytt rekord med 2 st! Känns som rejäl träningsverk i yttersida på vänsterbenet som jag föll mot igår, känns konstigt.
tisdag, februari 16, 2010
Fettisdag
Underbart! Igår gjorde Kalla det, idag gör Ferry det. OS-GULD!! Underbara, underbara, underbara!!! Nu är jag så glad att jag inte kommer kunna sova inför tentan...
Idag har jag gjort ett tappert försök att plugga, men om man dagen innan tentan känner att "nej, det här går inte", tja, då är motivationen inte allt för stor. Jag somnade stup i ett och man kan nog säga att jag satsat på att vila mig i form för tentan. Dock missade jag den lilla detaljen med rikligt med träning innan. Damn. Idiot, ja!
Var på teorilektion för skoterförarbevis. Försökte fördriva tiden med att svara på alla frågor som läraren ställde, vilket var en del. Inte så många andra svarar, och jag orkar verkligen inte sitta tyst och se han ställa frågor för att enbart få tillbaks ekot av sin egna röst. Fortfarande tycker jag att det kanske känns liiite väl lätt för att man ska betala 1800 kr för denna utbildning.
Kör ej på svag is, jo det kan jag lista ut.
Kör ej om du är påverkad av alkohol, medicin eller droger. Jo, det har jag också kommit på.
Kör defensivt. Jo, det kan vara smart.
jaja, snart kan jag i vilket fall köra skoter lagligt (dvs med förarbevis).
Köpte med mig lite krukväxter hem och böt ut det tråkiga, torra misslyckandes med kryddväxter från fönsterbrädet.
Men -vad är det för en dag, vad är det för en dag. Ja, det är semla, semmeldan hurra hurra hurra!
Klockan närmade sig kväll, och jag hade ännu inte ätit en semla denna fettisdag. Att baka en satts skulle inte rymmas i frysen, det hade krävts storsemmelparty för att få slut på dem. Dagen innan tentan kanske jag inte hade fått med mig allt för många på den idén. Och köpesemla går bara inte för sig. Göran ringde och ställde allt till rätta med goda, hembakta semlor. Mums! De intogs till Ferrys underbara lopp och utklassning.
Dagen fulländad.
Så, nu har jag vilat mig i form. Kolhydratladdat kvällen innan. Kan det gå mer än fantastiskt imorgon, på denna 6 timmar långa tenta. Hehe, en kan ju hoppas att gudarna är med mig...
Idag har jag gjort ett tappert försök att plugga, men om man dagen innan tentan känner att "nej, det här går inte", tja, då är motivationen inte allt för stor. Jag somnade stup i ett och man kan nog säga att jag satsat på att vila mig i form för tentan. Dock missade jag den lilla detaljen med rikligt med träning innan. Damn. Idiot, ja!
Var på teorilektion för skoterförarbevis. Försökte fördriva tiden med att svara på alla frågor som läraren ställde, vilket var en del. Inte så många andra svarar, och jag orkar verkligen inte sitta tyst och se han ställa frågor för att enbart få tillbaks ekot av sin egna röst. Fortfarande tycker jag att det kanske känns liiite väl lätt för att man ska betala 1800 kr för denna utbildning.
Kör ej på svag is, jo det kan jag lista ut.
Kör ej om du är påverkad av alkohol, medicin eller droger. Jo, det har jag också kommit på.
Kör defensivt. Jo, det kan vara smart.
jaja, snart kan jag i vilket fall köra skoter lagligt (dvs med förarbevis).
Köpte med mig lite krukväxter hem och böt ut det tråkiga, torra misslyckandes med kryddväxter från fönsterbrädet.
Men -vad är det för en dag, vad är det för en dag. Ja, det är semla, semmeldan hurra hurra hurra!
Klockan närmade sig kväll, och jag hade ännu inte ätit en semla denna fettisdag. Att baka en satts skulle inte rymmas i frysen, det hade krävts storsemmelparty för att få slut på dem. Dagen innan tentan kanske jag inte hade fått med mig allt för många på den idén. Och köpesemla går bara inte för sig. Göran ringde och ställde allt till rätta med goda, hembakta semlor. Mums! De intogs till Ferrys underbara lopp och utklassning.
Dagen fulländad.
Så, nu har jag vilat mig i form. Kolhydratladdat kvällen innan. Kan det gå mer än fantastiskt imorgon, på denna 6 timmar långa tenta. Hehe, en kan ju hoppas att gudarna är med mig...
måndag, februari 15, 2010
Guld och snö snom glimmar
Underbara Kalla, OS guld!!!
Var på Nydala idag och njöt av solskenet och tog i lite extra dagen till ära. Dagen då jag verkligen hoppades på Sveriges första guld i detta OS. Två underbara varv på milspåret. Det var så vackert, med snön glimmande vit på träden och den blå himmelen. Jag tog i järnet, och tror faktiskt att dagens varv tillhör de snabbaste jag någonsin gjort på Nydala. Skönt efter en tid då åkningen gått trögt. Dessutom passerade jag 40-milasträcket denna vinter. Undra hur många mil det blir? Snart går ju IKSU-kortet ut, och då blir det fler varv på Nydala. Funderar på att hålla mig ett tag och enbart köra skidor och styrketräning i mitt fd. studentrum, numera gym. Mycket med små vikter/egen kropp som vikt. Kanske en månad eller så. Det får bli en senare fråga.
På kvällen var jag på första träffen för skoterförarbeviset. Några smarta saker sades, men för det mesta tycker jag de är på tok för överdrivet pedagogiska och tar upp saker som bara känns onödigt och fjolligt. Men det är ju också bra att alla får en chans, även de som har svårare att lära in. Vi slutade klockan 19 ajajaj. Vilken skittid. Samma tid som damerna startade 10 km fristil. Insåg att jag inte skulle hinna hem, så jag cyklade till COOP forum, och sprang in och såg på målgången. Härlig stämning. Har aldrig sett den affärn så tom på folk, och de få som var där var bänkade framför TV apparaterna som var till försäljning. Stämningsfullt, och så underbart! Åter igen, grattis Kalla!
Var på Nydala idag och njöt av solskenet och tog i lite extra dagen till ära. Dagen då jag verkligen hoppades på Sveriges första guld i detta OS. Två underbara varv på milspåret. Det var så vackert, med snön glimmande vit på träden och den blå himmelen. Jag tog i järnet, och tror faktiskt att dagens varv tillhör de snabbaste jag någonsin gjort på Nydala. Skönt efter en tid då åkningen gått trögt. Dessutom passerade jag 40-milasträcket denna vinter. Undra hur många mil det blir? Snart går ju IKSU-kortet ut, och då blir det fler varv på Nydala. Funderar på att hålla mig ett tag och enbart köra skidor och styrketräning i mitt fd. studentrum, numera gym. Mycket med små vikter/egen kropp som vikt. Kanske en månad eller så. Det får bli en senare fråga.
På kvällen var jag på första träffen för skoterförarbeviset. Några smarta saker sades, men för det mesta tycker jag de är på tok för överdrivet pedagogiska och tar upp saker som bara känns onödigt och fjolligt. Men det är ju också bra att alla får en chans, även de som har svårare att lära in. Vi slutade klockan 19 ajajaj. Vilken skittid. Samma tid som damerna startade 10 km fristil. Insåg att jag inte skulle hinna hem, så jag cyklade till COOP forum, och sprang in och såg på målgången. Härlig stämning. Har aldrig sett den affärn så tom på folk, och de få som var där var bänkade framför TV apparaterna som var till försäljning. Stämningsfullt, och så underbart! Åter igen, grattis Kalla!
Valentines day, Mycket kallare, och 1614 m lägre än förra året
För exakt ett år sedan stod jag på toppen av Mt. Ossa, Tasmaniens högsta fjälltopp. En vy utan dess like. Hetta som brände, ormar i gräset, vatten som tog slut och svett som rann. För att sammanfatta det så var det helt underbart! Jag lade mig på en klippavsatts och intog min muslibar till en vy som inte går av för hackor.Lite kallare och på lite lägre höjd firades nu denna valentines day, eller alla hjärtans dag som vi ju i svenskt tal kallar dagen. Mamma, Roger, Elsa, Milou, Fiona och jag begav oss ut på havet hemma och gick en promenad i solskenet på isen. Underbart! Utsikten gick inte heller att klaga på denna dag. Milou och Fiona lekte hela tiden, dom är som oskiljbara. Supergulliga att se.
God mat hemma; skav, päremos, lingonsylt jordärtskockor och gosallad. Jag klagade på att ekonomikursen håller på att gå åt skogen, och att jag kommer kugga tentan. Ge inte upp, var svaret. Jag visade en av de tre böckerna som vi har tenta på. "Oj...jaha". Kändes som en godtag bar ursäkt för att faktiskt misslyckas.
Kvällen ägnades åt OS. Svenskarna gör ett jättebra jobb, som tyvär inte räcker hela vägen till medalj. Lätt att sitta hemma i soffan, tjocka i sig en semla och säga att de åker dåligt där i regnet och rusket. Nä, vi ska minsann vara stolta över våra svenska åkare, tycker jag! Dessutom är Ferry så rolig på intervjuerna...
Senare på kvällen hittade jag ett gammalt skolarbete, "mitt i åttan", där jag skrev om mig själv. Vem jag var, hur jag var, vad jag ville bli, vad jag gjorde osv. Ojojoj...en förvirrad, deppig 14 årings syn på livet. Så här i efterhand minns jag att jag kanske inte mådde bäst då. Eller snarare inte bra alls, men igår kunde jag faktiskt sitta och skratta åt det hela. Hela mitt liv har gjort en helomvändning till det bättre. Till det mycket bättre! Dessutom har jag fått lära mig mycket på vägen dit, om mig själv och om livet. Fortfarande samma person, samma intressen. Men en person som verkligen kan njuta av livet, och trivs med det. Haha, men vad jag saknar just nu är att kunna sätta mig ner och vara klassens "pluggo". Tokkoncentrerad till onsdag är vad jag skulle behöva vara.
Kram!
fredag, februari 12, 2010
Ukonf
De som besökte Ukonfen fick se en rolig inledningsfilm, där en klåfingrig Janne råkar trycka på en knapp med skylten "tryck inte på knappen". Han försvinner in i framtiden, där bland annat grotöl fanns (temat var "tillbaks till framtiden"). Inte konstigt att jag inte kunde motstå frestelsen att bara provtrycka lite på den röda, förbjudna knappen (det var ju en inbjudan!). Nu visade det sig att bakom ryggen på mig döljde sig en lömsk fotograf som fångade mina klåfingriga händer. Själv var jag besviken. Jag befann mig fortfarande i nuet, och hade inte sett skymten av flygande farkoster eller grotöl.Artikeln är hämtad från skogforsks intranät (klicka på artikeln för förstoring, om du vill läsa texten).
På middagen senare på kvällen, som jag inte anmält mig till, serverades öl med etiketten "Grotöl". Damn att jag missade detta!
One year since my great walkabout
Idag är det ett år sedan jag började "the great overland track". Samtidigt som jag nu sitter nedgrottad i ekonomiboken, stod jag så på toppen av detta underbara berg.
Cradle Mountain...
Sedan en veckas walkabout i väglöst land. På egen hand.
Cradle Mountain...
Sedan en veckas walkabout i väglöst land. På egen hand.
torsdag, februari 11, 2010
Tunnluft...
Otroligt vad tanken på en tenta kan påverka en!
Till och med skidåkningen drabbas. Negativt. Tycker det går segt. Både fysiskt och teknikmässigt. Balansen är som ut funktion och jag ser mer ut som en fisk som ligger och sprattlar hjälplöst på land än någon som kan åka skidor. Benen, armar och allt gör bara ont för att jag spänner mig hela tiden.
Idag var det -10 grader och eftersom jag har en värmeväxlare så åkte den med. Samtidigt som jag var ute på spåret så var det ett gäng andra duktiga åkare (utan värmeväxlare) som jag pronto inte ville släppa förbi. Det gick bara inte för sig.
Tror du jag mådde illa efter bara några kilometer och kände hur jag blev svag, då mitt tunna blod inte fick tillräckligt med syre att skicka runt till hårt arbetande muskler. Blä!
Och så var de krafterna slut, och jag fick släppa iväg åkarna. Jag var sur.
Krafterna var som helt slut, jag var sur och efter bara en mil gick jag hem. Kom på att den senaste veckan som jag knatat hem från Nydala har jag mått illa. Kanske ska jag börja ta varvtid på min åkning. För jag vet ju inte om jag faktiskt åker sämre, eller om jag vill åka fortare och därmed blir mer trött...
Oredo för plugg. Åååå, vad jag är sur på mig själv!!! Varför kunde jag inte sätta mig lite oftare (regelbundet) och lite mer engagerat och plugga. Som något fån har jag suttit i timmar och stirrat ner på samma mening och koncentrerat mig på musiklyssning. Försökt plugga har jag gjort (det är sant), men det har inte gått.
MEN... jag har haft två trevliga dagar på Ukonf (skogforsks konferens). Jättekul att äntligen få höra lite trä-snack istället för bara matte och ekonomi (men jag vet ju samtidigt att man måste kunna sånt också). Toppenbra, trevligt och givande. Nu känner jag mig lite mer uppdaterad ang. den senaste forskningen inom Svensk skog. Faktiskt så har det gett lite hopp i mitt tentadepp...dumma träskalle! :P
Nu ska jag förgylla kvällen med euskefeurats "Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvette i alla fall".
Till och med skidåkningen drabbas. Negativt. Tycker det går segt. Både fysiskt och teknikmässigt. Balansen är som ut funktion och jag ser mer ut som en fisk som ligger och sprattlar hjälplöst på land än någon som kan åka skidor. Benen, armar och allt gör bara ont för att jag spänner mig hela tiden.
Idag var det -10 grader och eftersom jag har en värmeväxlare så åkte den med. Samtidigt som jag var ute på spåret så var det ett gäng andra duktiga åkare (utan värmeväxlare) som jag pronto inte ville släppa förbi. Det gick bara inte för sig.
Tror du jag mådde illa efter bara några kilometer och kände hur jag blev svag, då mitt tunna blod inte fick tillräckligt med syre att skicka runt till hårt arbetande muskler. Blä!
Och så var de krafterna slut, och jag fick släppa iväg åkarna. Jag var sur.
Krafterna var som helt slut, jag var sur och efter bara en mil gick jag hem. Kom på att den senaste veckan som jag knatat hem från Nydala har jag mått illa. Kanske ska jag börja ta varvtid på min åkning. För jag vet ju inte om jag faktiskt åker sämre, eller om jag vill åka fortare och därmed blir mer trött...
Oredo för plugg. Åååå, vad jag är sur på mig själv!!! Varför kunde jag inte sätta mig lite oftare (regelbundet) och lite mer engagerat och plugga. Som något fån har jag suttit i timmar och stirrat ner på samma mening och koncentrerat mig på musiklyssning. Försökt plugga har jag gjort (det är sant), men det har inte gått.
MEN... jag har haft två trevliga dagar på Ukonf (skogforsks konferens). Jättekul att äntligen få höra lite trä-snack istället för bara matte och ekonomi (men jag vet ju samtidigt att man måste kunna sånt också). Toppenbra, trevligt och givande. Nu känner jag mig lite mer uppdaterad ang. den senaste forskningen inom Svensk skog. Faktiskt så har det gett lite hopp i mitt tentadepp...dumma träskalle! :P
Nu ska jag förgylla kvällen med euskefeurats "Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvette i alla fall".
Jag blir galen!
Whaaa, jag håller på att bli knäpp!! Skogsekonomin förföljer mig. Jag vandrar rakt in i den tenta som kommer bli den första i mitt liv som jag kuggar. För att jag varit lat och inte pluggat. För att jag åkt skidor och haft kul istället. Nu känns det som för sent att ta tag i det. Läser förtvivlat och mår bara illa, skit, skit skit, far ut och "trösttränar" istället. Drömmer om tegelstens-ekonomiböcker och en farlig tenta. Depp, depp..
FÖRTVIVLAN! Jag är så sur på mig själv att jag börjar hata ekonomin.
Ingenting går in i huvudet, som blivit som en spärr där Wibe ler och säger "hmm, Ragna, så du klarade inte tentan, ja hur ska det gå för dig i ditt liv. Hade du hoppats på att bli en jägmästare..haha, jag säger då det drömma kan man då alltid, men...!".
Jag som alltid varit duktig på att plugga och blev besviken på ett VG. Jag lovar mig själv att aldrig mer spara allt till sista veckan (jag har läst lite, men sparat allt som jag inte förstått, och definitivt inte läst tillräckligt)!
Jag beslutar mig för att ta en paus och läsa kursboken till skoterkörkortet som jag ska ta nästa vecka, det måste ju vara kul. Garanterat, drömma mig iväg till fjällen. Orörd snö...underbart!
Sätter mig till rätta med en kaffekopp. Öppnar boken, och det första jag möts av är en stor bild på Sören Wibe som ler stort (huvudlärararen i skogsekonomi) (inget ont om Wibe, men nu ville jag ju släppa tanken på allt det där!).
"Moahaha Ragna, du försöker smita från ekomomin, men så lätt slipper du det inte undan!!!"
Impulsartat flyger boken genom rummet, vad har jag gjort för ont för att förtjäna detta?!
Skidspåret nästa, och möter jag någon ekonomilärare där så vet jag inte vad jag gör!!
FÖRTVIVLAN! Jag är så sur på mig själv att jag börjar hata ekonomin.
Ingenting går in i huvudet, som blivit som en spärr där Wibe ler och säger "hmm, Ragna, så du klarade inte tentan, ja hur ska det gå för dig i ditt liv. Hade du hoppats på att bli en jägmästare..haha, jag säger då det drömma kan man då alltid, men...!".
Jag som alltid varit duktig på att plugga och blev besviken på ett VG. Jag lovar mig själv att aldrig mer spara allt till sista veckan (jag har läst lite, men sparat allt som jag inte förstått, och definitivt inte läst tillräckligt)!
Jag beslutar mig för att ta en paus och läsa kursboken till skoterkörkortet som jag ska ta nästa vecka, det måste ju vara kul. Garanterat, drömma mig iväg till fjällen. Orörd snö...underbart!
Sätter mig till rätta med en kaffekopp. Öppnar boken, och det första jag möts av är en stor bild på Sören Wibe som ler stort (huvudlärararen i skogsekonomi) (inget ont om Wibe, men nu ville jag ju släppa tanken på allt det där!).
"Moahaha Ragna, du försöker smita från ekomomin, men så lätt slipper du det inte undan!!!"
Impulsartat flyger boken genom rummet, vad har jag gjort för ont för att förtjäna detta?!
Skidspåret nästa, och möter jag någon ekonomilärare där så vet jag inte vad jag gör!!
tisdag, februari 09, 2010
Är du less på dåliga läomedel där man somnar efter bara en sida för att texten är obegripligt skriven (gröna fasan till exempel)? Titta då in på denna sida, gratis böcker. Bara att ladda ner, helt lagligt och kostnadsfritt. Dessutom är de (som jag har läst) riktigt bra skrivna.
http://bookboon.com/uk/student
http://bookboon.com/uk/student
måndag, februari 08, 2010
Ekonomistuder a la cosmo
Ekonomiträsket framför oss. I korridoren beslutade vi oss för att ta tag i våra studier och ha en seriös pluggkväll, något som vi var mycket effektiva med de första kurserna. Trevligt och lärorikt på samma gång.
Det börjar med att vi, lite hänsynslöst, kör bort stackars Daniel som sitter och äter middag framför den gemensamma TV:n. Klickar av TVn och börjar helt sonika plugga.
"Men?!...", säger han.
"Du har ju en TV på ditt rum...!" får han som svar. (skratt)
Vi går igenom anteckningar och duggan vi gjorde för någon vecka sedan.
Snart vandrar det in en cosmopolitan från mitt rum, tätt följt av ELLE. Snart har pluggkvällen blivit till högläsning. "Nio otippade saker som män älskar". Med spänning betar vi av nr 1, 2, 3.. och kommer in i en diskussion.
Framkommet från sena lördagen, då en person anonym pratar i telefon med sin bortresta pojkvän. Småfull och på bra humör: "Hade jag varit singel så hade alla killar i baren varit liggbara". Vi tolkar det som bra standard på jägmästare...
Ska vi fortsätta, säger Greger.
Javist, vad är nästa punkt..jag och Elin tittar med spänning mot cosmo. Jaha, jaja...han menade duggan.
Kvällen går mot negerbollar (chokladbollar..). Trevligt.
Men hallå, ekonomi är väl fler saker än pengar i skogen och i banken. Ränta hit. Ränta dit. Låt killarna sköta det, och träffa sedan rätt man på lördagskvällen (dvs. en rik, trevlig, händig och snygg herre) så kan ju ekonomin vara fixad. Därför bör man studera cosmo grundligt. Hehe. Alla bortförklaringar är bra bortförklaringar för att slippa plugga, var det väll...
Pluggkvällen går vidare. Studerar nu ELLE...
Negerbollarna tar slut. Den gemensamma pluggkvällen avslutas. Fortsatta studier inne på mitt rum, och då inte mikroekonomi. Mer åt lördagsekonomihållet.
Jag gillar förresten den härliga mixen av tidningar som jag prenumererar på. Under det senaste året har jag haft omgångar av:
Jakt, ELLE, Utemagasinet och Runners World.
Jakt och Elle känns kanske som de tidingar som befinner sig längst ifrån varandra på tidningshyllan. Idag läste jag dem båda lite samtidigt, och fick värdens idé. Tänkte jakt som jakt, det står ju på sätt och vis om jakt i båda tidningarna, bara lite olika former av jakt och vilt. Hundar är som känt mycket bra på att snabbt och effektivt döma en människa. Tänk dig att man har en trädskällare/tryffelhund som man dresserar så att den blir mer lämpad för krogbesök!
Det börjar med att vi, lite hänsynslöst, kör bort stackars Daniel som sitter och äter middag framför den gemensamma TV:n. Klickar av TVn och börjar helt sonika plugga.
"Men?!...", säger han.
"Du har ju en TV på ditt rum...!" får han som svar. (skratt)
Vi går igenom anteckningar och duggan vi gjorde för någon vecka sedan.
Snart vandrar det in en cosmopolitan från mitt rum, tätt följt av ELLE. Snart har pluggkvällen blivit till högläsning. "Nio otippade saker som män älskar". Med spänning betar vi av nr 1, 2, 3.. och kommer in i en diskussion.
Framkommet från sena lördagen, då en person anonym pratar i telefon med sin bortresta pojkvän. Småfull och på bra humör: "Hade jag varit singel så hade alla killar i baren varit liggbara". Vi tolkar det som bra standard på jägmästare...
Ska vi fortsätta, säger Greger.
Javist, vad är nästa punkt..jag och Elin tittar med spänning mot cosmo. Jaha, jaja...han menade duggan.
Kvällen går mot negerbollar (chokladbollar..). Trevligt.
Men hallå, ekonomi är väl fler saker än pengar i skogen och i banken. Ränta hit. Ränta dit. Låt killarna sköta det, och träffa sedan rätt man på lördagskvällen (dvs. en rik, trevlig, händig och snygg herre) så kan ju ekonomin vara fixad. Därför bör man studera cosmo grundligt. Hehe. Alla bortförklaringar är bra bortförklaringar för att slippa plugga, var det väll...
Pluggkvällen går vidare. Studerar nu ELLE...
Negerbollarna tar slut. Den gemensamma pluggkvällen avslutas. Fortsatta studier inne på mitt rum, och då inte mikroekonomi. Mer åt lördagsekonomihållet.
Jag gillar förresten den härliga mixen av tidningar som jag prenumererar på. Under det senaste året har jag haft omgångar av:
Jakt, ELLE, Utemagasinet och Runners World.
Jakt och Elle känns kanske som de tidingar som befinner sig längst ifrån varandra på tidningshyllan. Idag läste jag dem båda lite samtidigt, och fick värdens idé. Tänkte jakt som jakt, det står ju på sätt och vis om jakt i båda tidningarna, bara lite olika former av jakt och vilt. Hundar är som känt mycket bra på att snabbt och effektivt döma en människa. Tänk dig att man har en trädskällare/tryffelhund som man dresserar så att den blir mer lämpad för krogbesök!
blåfråga och oplugg
Blåmärke på armen?
Konstigt? Ja, eftersom fick det då jag var ute och åkte skidor och inte av att råka slå till någonting (hade linne på dagen och borde ha sett det om det fanns där tidigare). Sitter som vid armvecket, ser nästan ut som jag har varit och gett blod och de misslyckades med sticket (nu har jag inte gjort det, för dom vill inte ha dit mig igen eftersom jag fick så lågt blodtryck sist att jag svimmade och blev sängliggande några timmar innan jag kunde få skjuts hem och sedan var de närmsta dagarna bara skit). Tydligen får man blåmärken på armen av att staka allt vad man kan i uppförsbackar. Kanske luftmotståndet jag slog mig på...hehe Men, det går säkert att åka skidor med en blå biceps också.
I övrigt. Idag fick jag för mig att jag skulle köpa en trisslott på vägen hem från skolan, och vann en miljon! Helt sjukt!! Så gissa var det ska vara feeeest ikväll!! Så ska jag boka en jorden runt-resa och bara ha kul i ett år är planen.
Nä, det gjorde jag inte. Varken fest, miljonär eller jorden runt-resa. Men det hade varit trevligt.
Ikväll blir det tråkiga halvkokta makaroner med ketchup (fast den tog slut i helgen, så jag får låtsas att den finns där), lite halvgammal småtorr köttfärssås och en morot (fast jag har bara en halv kvar). Till detta kommer jag sällskapas av tre allvarligt överviktiga böcker med på tok för höga kolesterolvärde (som kolesterolvärde räknas i detta fall alla obegripliga termer och formler som man aldrig mins eller förstår hur de ska brukas). Istället för jorden runt så blir det ett par varv runt nydalaspåret. Ungefär lika bra.
Men vad är väl en dag på slottet?
Misstänker starkt att tentan nästa onsdag blir det första prov ever som jag kuggar. Surt, men också mitt egna fel. Ekonomi är TRÅKIGT och det blir inte bättre om man skjuter upp det man inte förstår till sista veckan och dessutom har absolut noll motivation! Försöker sitta i skolan och plugga på eftermiddagen och räkna, men det slutar bara med att jag snackar för mycket, inser att jag stör de stackarna som faktiskt lyckas plugga och cyklar hem för att själv misslyckas med att plugga. Som nu...då jag satte på bra musik (kulturation) och fördriver tid vid internet.
Jo, jag trivs faktiskt jättebra på jägmästarlinjen. Men träd är mer än pengar på rot!
Längtar till nästa kurs, då vi har Waffe som lärare. Det kan inte bli annat än jättebra!!
Ansvar Ragna, ta nu tag i ditt liv. Öppna ekonomiboken och öppna ögonen. Var öppen för lärdom. Yeha
Ha det gott, igelkott!
Konstigt? Ja, eftersom fick det då jag var ute och åkte skidor och inte av att råka slå till någonting (hade linne på dagen och borde ha sett det om det fanns där tidigare). Sitter som vid armvecket, ser nästan ut som jag har varit och gett blod och de misslyckades med sticket (nu har jag inte gjort det, för dom vill inte ha dit mig igen eftersom jag fick så lågt blodtryck sist att jag svimmade och blev sängliggande några timmar innan jag kunde få skjuts hem och sedan var de närmsta dagarna bara skit). Tydligen får man blåmärken på armen av att staka allt vad man kan i uppförsbackar. Kanske luftmotståndet jag slog mig på...hehe Men, det går säkert att åka skidor med en blå biceps också.
I övrigt. Idag fick jag för mig att jag skulle köpa en trisslott på vägen hem från skolan, och vann en miljon! Helt sjukt!! Så gissa var det ska vara feeeest ikväll!! Så ska jag boka en jorden runt-resa och bara ha kul i ett år är planen.
Nä, det gjorde jag inte. Varken fest, miljonär eller jorden runt-resa. Men det hade varit trevligt.
Ikväll blir det tråkiga halvkokta makaroner med ketchup (fast den tog slut i helgen, så jag får låtsas att den finns där), lite halvgammal småtorr köttfärssås och en morot (fast jag har bara en halv kvar). Till detta kommer jag sällskapas av tre allvarligt överviktiga böcker med på tok för höga kolesterolvärde (som kolesterolvärde räknas i detta fall alla obegripliga termer och formler som man aldrig mins eller förstår hur de ska brukas). Istället för jorden runt så blir det ett par varv runt nydalaspåret. Ungefär lika bra.
Men vad är väl en dag på slottet?
Misstänker starkt att tentan nästa onsdag blir det första prov ever som jag kuggar. Surt, men också mitt egna fel. Ekonomi är TRÅKIGT och det blir inte bättre om man skjuter upp det man inte förstår till sista veckan och dessutom har absolut noll motivation! Försöker sitta i skolan och plugga på eftermiddagen och räkna, men det slutar bara med att jag snackar för mycket, inser att jag stör de stackarna som faktiskt lyckas plugga och cyklar hem för att själv misslyckas med att plugga. Som nu...då jag satte på bra musik (kulturation) och fördriver tid vid internet.
Jo, jag trivs faktiskt jättebra på jägmästarlinjen. Men träd är mer än pengar på rot!
Längtar till nästa kurs, då vi har Waffe som lärare. Det kan inte bli annat än jättebra!!
Ansvar Ragna, ta nu tag i ditt liv. Öppna ekonomiboken och öppna ögonen. Var öppen för lärdom. Yeha
Ha det gott, igelkott!
söndag, februari 07, 2010
Korridoren idag, Bakis och baklås
Så sjukt...Gudagubben uppi himmelen måste ju ha rätt så kul ibland.
Idag hade han nog det.
Igår var det fest, skiftesnatta. Det innebär mycket fest och kul fest och för många en blöt fest. Jag tog det lagom för att inte förstöra hela söndagen, precis så att jag hade sjukt kul!
I vilket fall så behövde flickvännen till en i korridoren (båda två var med igår) gå på toa denna söndag. Och duktigt nog så låste hon dörren. Och dörren förblev låst.
Samtidigt sätter bakfyllan igång som värst för stackaren på utsidan, som inte hade så mycket ork att försöka sig på dörren (som tur var fanns hinken på rätt sida). Han lyckas krypa ut och meddela korridorsgrannen om att flickvännen var inne på toa och dörren hade gått i baklås. Vad göra? De provade skruva isär låset, men det hjälpte inte.
Jag kom hem från en underbar cykeltur ute i solskenet, och konstaterade fort att jag inte heller kunde få upp dörren med mina verktyg. Med en kofot i handen hade problemet varit lättlöst, men nu förblev dörren stängd. Vi fick helt enkelt ringa SOS alarm som lovade skicka en väktare.
1,5 timma efter att dörren blivit låst får vi äntligen upp den.
Så sjuk situation att vi kunde skratta åt den! Där ser man att det är bra, eller nästan oumbärligt, med roliga dassböcker som kan underhålla en i nödfall.
Idag gick det att skratta, tur det. Men tanken slog oss att alla har problem med sina toalås, mitt som inte ens går att låsa. Vad skulle hända om man satt där inne utan mobil och med rumsdörren stängd, man var ensam på rummet (då behöver man ju i och för sig inte låsa, men av vana kan de ju ske) och toadörren går i baklås? Det hade verkligen varit mindre bra. Förhoppningsvis så hade man kunnat slå sönder dörren, men det är inte alla som kanske har den möjligheten, kanske för svag, har ett brutet ben eller är sjuk. Då återstår att ropa så att någon hör en på utsidan. Och det kan ju dröja länge, speciellt om det skulle vara skollov eller liknande så att alla är hemma och korridoren står tom. Kanske är man stum och inte kan skrika.
Eller de som inte visar sig så mycket ute i korridoren eller umgås så mycket med andra, så att ingen skulle sakna dem.
Nä urs och fy! På måndag kommer kvartersvärden få sig ett par samtal.
Idag hade han nog det.
Igår var det fest, skiftesnatta. Det innebär mycket fest och kul fest och för många en blöt fest. Jag tog det lagom för att inte förstöra hela söndagen, precis så att jag hade sjukt kul!
I vilket fall så behövde flickvännen till en i korridoren (båda två var med igår) gå på toa denna söndag. Och duktigt nog så låste hon dörren. Och dörren förblev låst.
Samtidigt sätter bakfyllan igång som värst för stackaren på utsidan, som inte hade så mycket ork att försöka sig på dörren (som tur var fanns hinken på rätt sida). Han lyckas krypa ut och meddela korridorsgrannen om att flickvännen var inne på toa och dörren hade gått i baklås. Vad göra? De provade skruva isär låset, men det hjälpte inte.
Jag kom hem från en underbar cykeltur ute i solskenet, och konstaterade fort att jag inte heller kunde få upp dörren med mina verktyg. Med en kofot i handen hade problemet varit lättlöst, men nu förblev dörren stängd. Vi fick helt enkelt ringa SOS alarm som lovade skicka en väktare.
1,5 timma efter att dörren blivit låst får vi äntligen upp den.
Så sjuk situation att vi kunde skratta åt den! Där ser man att det är bra, eller nästan oumbärligt, med roliga dassböcker som kan underhålla en i nödfall.
Idag gick det att skratta, tur det. Men tanken slog oss att alla har problem med sina toalås, mitt som inte ens går att låsa. Vad skulle hända om man satt där inne utan mobil och med rumsdörren stängd, man var ensam på rummet (då behöver man ju i och för sig inte låsa, men av vana kan de ju ske) och toadörren går i baklås? Det hade verkligen varit mindre bra. Förhoppningsvis så hade man kunnat slå sönder dörren, men det är inte alla som kanske har den möjligheten, kanske för svag, har ett brutet ben eller är sjuk. Då återstår att ropa så att någon hör en på utsidan. Och det kan ju dröja länge, speciellt om det skulle vara skollov eller liknande så att alla är hemma och korridoren står tom. Kanske är man stum och inte kan skrika.
Eller de som inte visar sig så mycket ute i korridoren eller umgås så mycket med andra, så att ingen skulle sakna dem.
Nä urs och fy! På måndag kommer kvartersvärden få sig ett par samtal.
lördag, februari 06, 2010
...och förresten, för ett par månader sedan (typ i början av december) gjorde jag 4 chins. Puh!
Nä, nöjd var jag inte, men det gick inte mer. Hade inte så mycket chinserfarenhet sedan tidigare, så ev kan det vara lite teknik och psykologi bakom detta resultat.
Skidor och gym gör visst susen...
Mitten av december..
..9 chins. PUH! armarna skakade...
..
...
...igår kväll...(spännning...)..
..
..
..15 chins, och visst, det kändes som om någon till hade jag kunnat klämma in!!
Undra vilket mål jag vågar sätta. Skidåkning gör ju susen, löpning under sommaren gör inte lika mycket för överkroppsmusklerna, så då lär jag ju nästan tappa. Eh, mål hit och mål dit! Att bara göra så många som möjligt och bli glad får bli mitt mål...
GLAD!
Nä, nöjd var jag inte, men det gick inte mer. Hade inte så mycket chinserfarenhet sedan tidigare, så ev kan det vara lite teknik och psykologi bakom detta resultat.
Skidor och gym gör visst susen...
Mitten av december..
..9 chins. PUH! armarna skakade...
..
...
...igår kväll...(spännning...)..
..
..
..15 chins, och visst, det kändes som om någon till hade jag kunnat klämma in!!
Undra vilket mål jag vågar sätta. Skidåkning gör ju susen, löpning under sommaren gör inte lika mycket för överkroppsmusklerna, så då lär jag ju nästan tappa. Eh, mål hit och mål dit! Att bara göra så många som möjligt och bli glad får bli mitt mål...
GLAD!
Lördag
Nu närmar det sig...den omtalade skiftesnattan. Hur ska detta sluta?! :) Tja, den som lever får se.
Temperaturen är nu ca -1 grad, och det känns nästan som mer taggande att hålla sig nykter och ta ett bra skidpass imorgon. Men jag vet, som vanligt brukar det bli roligare än så och en får ju tänka på lill-hjärtat däri magen som ska hoppa runt, hoppa rätt och hoppa lätt. Målet är dock ett kortare pass på kvällen. Typ lufta hjärnan och rasta skidor-pass.
Igår kom Elsa över till mig på besök. Vi for till Nydala och jag aggerade draghund. Hon är sjukt bra på att åka, så jag behövde bara ge det där lilla draget då det behövdes för att hon skulle hålla ikapp. Sjukt kul, tycker iaf jag att det var, och bra träning minst sagt! Tänk dig i uppförsbackarna då en själv börjar känna att kroppen nått sin begränsning. Då man tänker "Jajaja, jag klarar det, aaaaa. Sista biten bara!!" Då sträcks linan och det blev med ens dubbelt så tungt. Då blev det bara att ta i, peppa och säga "Jajaja, vi klarar det, aaaaa. Sista biten bara!!". Pust, med ett leende. Elsa, hon kan! :)
Fixade köttfärspaj till middag och sedan drog vi med några i klassen till Bräntis och körde med hundar och plastpåse ner för backen. Wiiiiiioooooooaaaaa! Nja, så fort gick det inte. Hade drevat snö som bromsade rätt så bra. Blev mer en trevlig stund vid elden.
Idag var jag och tränade med Marre på IKSU. Gött! Idag blev det löpband, skiergo och överkropp. Målet var sedan att åka någon mil skidor, men då ringer mamma och jag hamnar med ens på NK och jag och Elsa delar på en semla. Jaja, semla är gott. Nästan så gott att man kan hoppa ett träningspass för att äta en :) eller... haha, jo!
Temperaturen är nu ca -1 grad, och det känns nästan som mer taggande att hålla sig nykter och ta ett bra skidpass imorgon. Men jag vet, som vanligt brukar det bli roligare än så och en får ju tänka på lill-hjärtat däri magen som ska hoppa runt, hoppa rätt och hoppa lätt. Målet är dock ett kortare pass på kvällen. Typ lufta hjärnan och rasta skidor-pass.
Igår kom Elsa över till mig på besök. Vi for till Nydala och jag aggerade draghund. Hon är sjukt bra på att åka, så jag behövde bara ge det där lilla draget då det behövdes för att hon skulle hålla ikapp. Sjukt kul, tycker iaf jag att det var, och bra träning minst sagt! Tänk dig i uppförsbackarna då en själv börjar känna att kroppen nått sin begränsning. Då man tänker "Jajaja, jag klarar det, aaaaa. Sista biten bara!!" Då sträcks linan och det blev med ens dubbelt så tungt. Då blev det bara att ta i, peppa och säga "Jajaja, vi klarar det, aaaaa. Sista biten bara!!". Pust, med ett leende. Elsa, hon kan! :)
Fixade köttfärspaj till middag och sedan drog vi med några i klassen till Bräntis och körde med hundar och plastpåse ner för backen. Wiiiiiioooooooaaaaa! Nja, så fort gick det inte. Hade drevat snö som bromsade rätt så bra. Blev mer en trevlig stund vid elden.
Idag var jag och tränade med Marre på IKSU. Gött! Idag blev det löpband, skiergo och överkropp. Målet var sedan att åka någon mil skidor, men då ringer mamma och jag hamnar med ens på NK och jag och Elsa delar på en semla. Jaja, semla är gott. Nästan så gott att man kan hoppa ett träningspass för att äta en :) eller... haha, jo!
fredag, februari 05, 2010
Intervallträning a la snoozeknapp och Jesus ekonomi
Bättre humör...
Igår var planen att åka till IKSU innan skolan. Men det slutade med att väckarklockan fick dock intervallträning a la snoozeknapp och jag fick mig två timmars sömn. Som om det skulle hjälpa. Slog nästan zombie-rekord. Somnade trotts allt tidigt, djupt och gott. Fortsatte sova hela förmiddagen, trots svart kaffe i större mängd. Som om någon kommit åt lampknappen...
Pappa hade varit på möte på skogis och som ett lustigt samanträffande slutade han klockan 12 och bjöd mig på lunch på Hansson och Hammar. Gott!
På kvällen tog jag det lugnt (!). Pluggade och satt och snackade. Avrundade med pokerkväll i korridoren. Gick riktigt bra till en början, men sedan sket det sig totalt. Jag gick all in, följden av detta blev all out. Shit hapends.
Morgonstund har guld i munn. Bättre samarbete med väckarklockan denna dag. Snoozade två gånger och gick sedan upp klockan 7 och pluggade. Fick faktiskt mycket gjort. Bästa stunden för mig att studera är nog på morgonen, för att då är jag fortfarande så trött att jag orkar koncentrera mig. Myrorna i benen har som inte vaknat än...
Happy day, it´s friday. Igen! Jag fattar inte var tiden tar vägen.
Nu lite top-värdelös-info (vem vet, kanske blir du en framtida jeopardyvinnare tack vare detta): Om lilla Jersus som nyfödd knatat in på banken i centrala Betlehem (som dagen till ära lovade 8 % ränta) och placerat en krona på sitt sparkonto, så hade han i dessa dagar år 2010 haft lika mycket pengar som atomer i universum. Stackars gosse, det är lätt att vara efterklok...
Igår var planen att åka till IKSU innan skolan. Men det slutade med att väckarklockan fick dock intervallträning a la snoozeknapp och jag fick mig två timmars sömn. Som om det skulle hjälpa. Slog nästan zombie-rekord. Somnade trotts allt tidigt, djupt och gott. Fortsatte sova hela förmiddagen, trots svart kaffe i större mängd. Som om någon kommit åt lampknappen...
Pappa hade varit på möte på skogis och som ett lustigt samanträffande slutade han klockan 12 och bjöd mig på lunch på Hansson och Hammar. Gott!
På kvällen tog jag det lugnt (!). Pluggade och satt och snackade. Avrundade med pokerkväll i korridoren. Gick riktigt bra till en början, men sedan sket det sig totalt. Jag gick all in, följden av detta blev all out. Shit hapends.
Morgonstund har guld i munn. Bättre samarbete med väckarklockan denna dag. Snoozade två gånger och gick sedan upp klockan 7 och pluggade. Fick faktiskt mycket gjort. Bästa stunden för mig att studera är nog på morgonen, för att då är jag fortfarande så trött att jag orkar koncentrera mig. Myrorna i benen har som inte vaknat än...
Happy day, it´s friday. Igen! Jag fattar inte var tiden tar vägen.
Nu lite top-värdelös-info (vem vet, kanske blir du en framtida jeopardyvinnare tack vare detta): Om lilla Jersus som nyfödd knatat in på banken i centrala Betlehem (som dagen till ära lovade 8 % ränta) och placerat en krona på sitt sparkonto, så hade han i dessa dagar år 2010 haft lika mycket pengar som atomer i universum. Stackars gosse, det är lätt att vara efterklok...
onsdag, februari 03, 2010
Surinlägg, bara för att jag är sur, saknar en boxarsäck och behövde skriva av mig..
Dagar då jag svär på väg hem från skidspåret. Surar över att inte fått den där glädjekicken som ett härligt svettigt pass frambringar. Då man ler som solen själv, kommer hem och livet känns mer än underbart.
Nu är jag bara sur. Sur över att inte blivit glad. Som att ha fått en kaka, stoppat in den i munnen, och precis då man ska bita sliter någon ut den och säger "haha"!
Hela dagen hade jag bara gått och väntat på att få åka skidor, temperaturen var äntligen på bara -7 grader och allt skulle bli så underbart. Mjölksyrebegär!
Sån jädra besvikelse. En kropp som vägrar svara. Ben som uppför sig som stela pinnar. En teknik som inte fanns. Jag riktigt skämdes över att ens våga dela spår med de andra åkarna.
Sur inte bara för att det inte gick bra, utan även för det faktum att kroppen inte svarade. Den riktigt hånade mig då jag kom fram till långbacken och skulle klämma på. "Haha, you wish..." fick jag som svar och segade upp för backen som någon fjollig idiot som inte kunde åka skidor.
Hoppas det beror på att jag var ute och festade igår, är allmänt less på huvudvärken och är trött och...(men det var sjukt kul igår, så det var nästan värt det). Men ja, hela dagen har jag haft mer eller mindre ångest över att jag visste att det inte skulle bli ett lyckat pass.
När jag ändå klagar så vill jag slänga in ett klagomål på mina blåa, förfrusna händer med nå grovsandpapper till skinn. Handsalva och tjockvantarna kunde man ju hoppas fungera bra. Men icket.
Jaja, nu ska jag genast sluta skriva...tur att mina dåliga dagar inte är allt för vanliga. Jag förvånar nästan mig själv över att vara sur, men en kan ju inte alltid vara glad. Nästan så att det är skrattretande. Nu ska jag knäppa på TV:n och göra ingenting resten av kvällen, kolla på massa dåliga program som saknar mening.
Nu är jag bara sur. Sur över att inte blivit glad. Som att ha fått en kaka, stoppat in den i munnen, och precis då man ska bita sliter någon ut den och säger "haha"!
Hela dagen hade jag bara gått och väntat på att få åka skidor, temperaturen var äntligen på bara -7 grader och allt skulle bli så underbart. Mjölksyrebegär!
Sån jädra besvikelse. En kropp som vägrar svara. Ben som uppför sig som stela pinnar. En teknik som inte fanns. Jag riktigt skämdes över att ens våga dela spår med de andra åkarna.
Sur inte bara för att det inte gick bra, utan även för det faktum att kroppen inte svarade. Den riktigt hånade mig då jag kom fram till långbacken och skulle klämma på. "Haha, you wish..." fick jag som svar och segade upp för backen som någon fjollig idiot som inte kunde åka skidor.
Hoppas det beror på att jag var ute och festade igår, är allmänt less på huvudvärken och är trött och...(men det var sjukt kul igår, så det var nästan värt det). Men ja, hela dagen har jag haft mer eller mindre ångest över att jag visste att det inte skulle bli ett lyckat pass.
När jag ändå klagar så vill jag slänga in ett klagomål på mina blåa, förfrusna händer med nå grovsandpapper till skinn. Handsalva och tjockvantarna kunde man ju hoppas fungera bra. Men icket.
Jaja, nu ska jag genast sluta skriva...tur att mina dåliga dagar inte är allt för vanliga. Jag förvånar nästan mig själv över att vara sur, men en kan ju inte alltid vara glad. Nästan så att det är skrattretande. Nu ska jag knäppa på TV:n och göra ingenting resten av kvällen, kolla på massa dåliga program som saknar mening.
Möte i gymmet och en lyckad fest
Skiergo, japp. Så heter den. Fann den i ett hörn på IKSU, ensam och övergiven. Hmm, tänkte jag. Hade laddat med 30 min löpning med 3,5 % lutning och 12 km/h och därefter 15 min med den där konstiga maskinen där man går och drar med armarna och där tv:n sitter alldeles för högt upp.
Skiergo, vaere dåra? Jo, det undrade jag också tills jag vågade mig på att gå fram. Att upptäcka maskiner på gymmet är lite som att gå fram och hälsa på en ny person på något uteställe. Lite småläskigt, men ändå spännande och med viss förhoppning. Skillnaden är att en maskin på gymmet inte lär totaldissa en (inte för att jag kan dra något upplevt exempel, men risken finns ju) eller lägga fram en kul kommentar som man inte kommer på ett bra svar på. Samtidigt vet man inte riktigt hur man ska uppföra sig.
Jag kollade mig omkring, gymmet var fullt. Jaha, bara att attackera och försöka att inte se allt för dum ut. Skåda bruksanvisningen och hoppas en gör rätt.
Maskinen förklarade sig själv ganska bra och efter tio minuters galet stakande så var jag alldeles skakig. Underbart. Kunde beskrivas som en lyckad förstaträff och jag hoppas på någon framtida date redan denna vecka. Ja, det kändes till och med som starten på något som kan komma att bli ett långvarigt förhållande. Speciellt under barmarkssässongen, då det är över med mysiga kvällar på nydala.
Den glada studenten rörde sig hem för tvagning och ombyte. Sedan mot Skogis. JVF-möte. Fråga hundgårdar och Forsmark stod högt på diskussionslistan.
JVF-styrelsemiddag. Vi njöt av en lyxig, ostudentlik trerätters middag som jag, Evelina, Simon och Linus hade komponerat och tillrett.
Förrätt: Gräddig potatis och purjolökssoppa toppad med grekisk olivolja och gräslök serverat med vitlökssmörstoppad baguette
Varmrätt: Rensadel med jordärtskockspuré, gräddsås och rårörda lingon på ruccolabädd
Efterätt: Hjortronparfait
Kaffe och Grönstedts monopol
Behöver jag säga att middagen var otroligt lyckad och god!? Praktiskt taget oslagbar.
Resten av kvällen förflöt. Stämningen såg till att hållas mycket god och vi hade otroligt kul (förutom att jag var totalt värdelös på biljard denna kväll!). För att vara ärlig, det var en helt sjuuuk kväll! Har inte skrattat så mycket på länge, kul med personer som bjuder på sig! :)
Vaknar och ser att termometern visar 6 grader. Det är vid sådana tillfällen som jag säger att jag ska bli nykterist. Trött. Hela dagen har förflutit. Jag har försökt fördriva tiden med studier, vilket har gått oväntat bra. Provade även ut jägmästarvästen, som jag bestämt mig för att sy själv. Tydligen behövde de lägga in, förlänga, förkorta och göra om mönstret så mycket på alla möjliga vis att de fick nåla västen och ta med den nålad tillbaks istället för att skriva upp som de gjorde på andra. Haha, jag tar det positivt.
Nu är det kväll, och läget har äntligen närmat sig för att jag ska kunna pallra mig runt några varav på Nydala.
Skiergo, vaere dåra? Jo, det undrade jag också tills jag vågade mig på att gå fram. Att upptäcka maskiner på gymmet är lite som att gå fram och hälsa på en ny person på något uteställe. Lite småläskigt, men ändå spännande och med viss förhoppning. Skillnaden är att en maskin på gymmet inte lär totaldissa en (inte för att jag kan dra något upplevt exempel, men risken finns ju) eller lägga fram en kul kommentar som man inte kommer på ett bra svar på. Samtidigt vet man inte riktigt hur man ska uppföra sig.
Jag kollade mig omkring, gymmet var fullt. Jaha, bara att attackera och försöka att inte se allt för dum ut. Skåda bruksanvisningen och hoppas en gör rätt.
Maskinen förklarade sig själv ganska bra och efter tio minuters galet stakande så var jag alldeles skakig. Underbart. Kunde beskrivas som en lyckad förstaträff och jag hoppas på någon framtida date redan denna vecka. Ja, det kändes till och med som starten på något som kan komma att bli ett långvarigt förhållande. Speciellt under barmarkssässongen, då det är över med mysiga kvällar på nydala.
Den glada studenten rörde sig hem för tvagning och ombyte. Sedan mot Skogis. JVF-möte. Fråga hundgårdar och Forsmark stod högt på diskussionslistan.
JVF-styrelsemiddag. Vi njöt av en lyxig, ostudentlik trerätters middag som jag, Evelina, Simon och Linus hade komponerat och tillrett.
Förrätt: Gräddig potatis och purjolökssoppa toppad med grekisk olivolja och gräslök serverat med vitlökssmörstoppad baguette
Varmrätt: Rensadel med jordärtskockspuré, gräddsås och rårörda lingon på ruccolabädd
Efterätt: Hjortronparfait
Kaffe och Grönstedts monopol
Behöver jag säga att middagen var otroligt lyckad och god!? Praktiskt taget oslagbar.
Resten av kvällen förflöt. Stämningen såg till att hållas mycket god och vi hade otroligt kul (förutom att jag var totalt värdelös på biljard denna kväll!). För att vara ärlig, det var en helt sjuuuk kväll! Har inte skrattat så mycket på länge, kul med personer som bjuder på sig! :)
Vaknar och ser att termometern visar 6 grader. Det är vid sådana tillfällen som jag säger att jag ska bli nykterist. Trött. Hela dagen har förflutit. Jag har försökt fördriva tiden med studier, vilket har gått oväntat bra. Provade även ut jägmästarvästen, som jag bestämt mig för att sy själv. Tydligen behövde de lägga in, förlänga, förkorta och göra om mönstret så mycket på alla möjliga vis att de fick nåla västen och ta med den nålad tillbaks istället för att skriva upp som de gjorde på andra. Haha, jag tar det positivt.
Nu är det kväll, och läget har äntligen närmat sig för att jag ska kunna pallra mig runt några varav på Nydala.
måndag, februari 01, 2010
Måndagsglädje, överpriser i affären, glass i stora lass och skidor (såklart)
Ännu en dag har bara försvunnit och räknas nu till historia. Väckarklockan ringde nyss, och snart ska man återvända till bädden. Tiden går på tok för fort!
Måndag morgon, och jag vaknar med ett leende. Första föreläsningen jag går på, på två veckors tid. Resande och självstudier är orsaken. Sören Wibe stod för dagens informationsspridning. För första gången denna kurs kunde jag träda ut ur salen med ett stort leende och notera det att allt han sagt har fastnat både på anteckningsblock och i huvudet. Tydlig, lugnt och genomtänkt samt med tydliga exempel. Underbart!
Kort information om norra sverigeresan, och så roligt det verkar! Enda nackdelen är ett kort sommarlov, det vill säga mindre tid att jobba in pengar.
Vi fyra JVFare från klassen plannerade och började laga mat för morgondagens styrelsemiddag. Trerätters ska vi bjuda på, finfint ska det vara. Renytterfilé som dom så fint vill kalla det i affären, för nära 450 kr kilot!! Och till blir det jordärtskocksmos. 20 kronor för några få kockor, och här behövdes det massor! Till det rårörda lingon, och det kostade det också. Folk kan då ta betalt för sig! Sedan hjortronparfiat till efterätt. Hjortronpriset vill jag inte ens tala om!! Tokigt tokigt! Och sådant äter en annan till vardags så det sprutar ut genom öronen...
Kommer hem vid 7 och beger mig ut i skidspåret. Med värmeväxlare och de klassiska under pjäxorna. Fy, katten en sån kratta jag e på det! Stapplar runt i spåret, diagonalar alldeles för mycket och ser allmänt heltokig ut! Dessutom kör ju flera om mig. Fan vad förnedrande. Ja, nästan så jag tycker det är tur en inte åkte i söndags...
Däremot var jag glad ändå, för knäet kändes knappt alls.
Hem och laddar massa blodpudding (med dessa mängder borde jag ju snart vara magnetisk). Sedan träder min köksliga iver fram. Då en annan skulle gått och sussat, fick jag för mig att jag skulle göra glass -i stora lass. Sjukt gott blev det nog. Bara det inte fryser till en isklump som inte går att ta av. Glassen smaksatte jag smält mörk choklad, lite rivet apelsinskal, en skvätt whisky (famous grouse) och fint hackade after eight. Mumma!
Klockan är nu 23. Dax att ta tag i studierna, eller...nä, dagens kapitel har jag faktiskt varit duktig och läst redan för någon vecka sedan. Nu ska en sova. Vaknar jag på rätt sida imorgon tar jag en springtur innan plugget. Fast det ska nämnas att mina morgnar är som min heliga vara-sjukt-lat-stund, så tja, det får bli vad det blir. Sovmorgon är inte heller helt fel...
Måndag morgon, och jag vaknar med ett leende. Första föreläsningen jag går på, på två veckors tid. Resande och självstudier är orsaken. Sören Wibe stod för dagens informationsspridning. För första gången denna kurs kunde jag träda ut ur salen med ett stort leende och notera det att allt han sagt har fastnat både på anteckningsblock och i huvudet. Tydlig, lugnt och genomtänkt samt med tydliga exempel. Underbart!
Kort information om norra sverigeresan, och så roligt det verkar! Enda nackdelen är ett kort sommarlov, det vill säga mindre tid att jobba in pengar.
Vi fyra JVFare från klassen plannerade och började laga mat för morgondagens styrelsemiddag. Trerätters ska vi bjuda på, finfint ska det vara. Renytterfilé som dom så fint vill kalla det i affären, för nära 450 kr kilot!! Och till blir det jordärtskocksmos. 20 kronor för några få kockor, och här behövdes det massor! Till det rårörda lingon, och det kostade det också. Folk kan då ta betalt för sig! Sedan hjortronparfiat till efterätt. Hjortronpriset vill jag inte ens tala om!! Tokigt tokigt! Och sådant äter en annan till vardags så det sprutar ut genom öronen...
Kommer hem vid 7 och beger mig ut i skidspåret. Med värmeväxlare och de klassiska under pjäxorna. Fy, katten en sån kratta jag e på det! Stapplar runt i spåret, diagonalar alldeles för mycket och ser allmänt heltokig ut! Dessutom kör ju flera om mig. Fan vad förnedrande. Ja, nästan så jag tycker det är tur en inte åkte i söndags...
Däremot var jag glad ändå, för knäet kändes knappt alls.
Hem och laddar massa blodpudding (med dessa mängder borde jag ju snart vara magnetisk). Sedan träder min köksliga iver fram. Då en annan skulle gått och sussat, fick jag för mig att jag skulle göra glass -i stora lass. Sjukt gott blev det nog. Bara det inte fryser till en isklump som inte går att ta av. Glassen smaksatte jag smält mörk choklad, lite rivet apelsinskal, en skvätt whisky (famous grouse) och fint hackade after eight. Mumma!
Klockan är nu 23. Dax att ta tag i studierna, eller...nä, dagens kapitel har jag faktiskt varit duktig och läst redan för någon vecka sedan. Nu ska en sova. Vaknar jag på rätt sida imorgon tar jag en springtur innan plugget. Fast det ska nämnas att mina morgnar är som min heliga vara-sjukt-lat-stund, så tja, det får bli vad det blir. Sovmorgon är inte heller helt fel...
söndag, januari 31, 2010
Vildmannaloppet 2010
Idag har jag sett dryga hundra glada skidåkare åka årets vildmannalopp på Nydala, 4 samt 2 mil. Själv fick jag för mig att jag inte kan åka skidor (klassiskt) och valde att jobba som funktionär istället. En mycket jobbig uppgift, och då menar jag inte stor arbetsbörda, utan jobbigt att se alla skidåkare och inte åka själv. Däremot kul, speciellt att stå i mål och följa hela loppet.Jag hade nog kunnat åka, men mitt knä är lite småkinkigt då det gäller klassisk åkning. Stakningen går finfint, men då jag ska diagonala säger det ifrån och blir gärna svullet och gör ont och sedan följer några dagars vila. Och nu är jag ju inte så vältränad att jag tänker tanken att enbart staka 4 mil. Skräpknä! Lite rädd är jag att det ska bli som förra vintern då jag punkterade någon vätskeblåsa i knät, som läkaren gissade. Jag vet inte varför det blev så, men det var mindre kul och skulle det hända igen så blir det definitivt inte så mycket träning de närmsta veckorna. Jag säger det igen -skräpknä!!! Jag hatar det verkligen, jag vill kunna springa, och träna exakt hur som helst, som en 20-åring borde kunna!
Och dessutom, skräpsjälvförtroende!! Jag skulle visst kunna åka 4 mil på ok tid. Okej, jag skulle bli skitsur och arg på mig själv för att jag inte skulle åka så fort som jag vill (jämfört med skejt). Men bara för att jag vet att jag inte kan åka lika bra klassiskt som skejt, så vill jag inte åka på tävling för att jag skäms. Men dumma jag. Om jag är kass på klassiskt, åk klassiskt så blir en ju bättre! Hmm..svårt att komma överens med sig själv ibland!
Jaha, då har jag varit på en tävling och inte åkt själv, gissa vem som är tokigt tävlingssugen i nuläget!? Funktionär var kul att vara, men det var nog sista gången jag bangar en tävling på detta vis. Man kan ju alltid ställa upp i den lättare klassen och ta det lite lugnare.
Däremot så tycker jag att dagens åkare gjorde en riktig bragd i dagens kalla, blåsiga, snöiga väder som bara envisades med att bli värre. Alla såg mer eller mindre ut som snögubbar då de gick i mål. Själv tycker jag att det är lite coolt att tävla i dåligt väder, blir som lite större utmaning. Haha, ett försök att se det positivt. Så älskar jag ju verkligen stämningen på tävlingar, alla är glada, hjälpsamma och är där för att ha trevligt. Jag tycker dagen var riktigt lyckad!
Sedan blev det en tur förbi sporthuset för min del, där jag utökade min vallabod för 500 kr. Två olika fästvallor för kallare före (och som undervalla) samt fästtejp. Så ska det bli upp till bevis i veckan, jag har aldrig åkt med tejp förut och är nyfiken på denna uppfinning.
Svenne (1), Andre (2) och Thomas (3) från Ammarnäs fyllde platserna på prispallen på herrarnas 2 milalopp.lördag, januari 30, 2010
Airtrim
Airtrim prövad (med sportfiltret).
Utseende: "Gristryne". Nja, kände mig inte som någon skönhet direkt som gled runt i spåret denna kalla dag. Men en själv har ju tur som slipper se sig själv där ute. Bara lossas som ingenting och dessutom så är jag ju inte ensam gris ute i spåret under de kallaste dagarna. Men egentligen -måste man bry sig jämt?! Lite charmigt att se lite småtokig ut ibland, tycker jag. Låta svetten rinna, saltet stelna till vita ränder och ha "gasmask" på sig, ja det hör väl numer till ens vardag.
Funtion: Fungerade helt utmärkt. Riktigt varm och go luft som jag fick andas in denna 15 grader kall dag. Skulle tro att temperaturen på luften som jag andades låg på kanske 18 grader. Det var skönt att ha en mask på sig, och ingenting man ska trycka in i munnen och försöka andas genom. Dessutom håller det den lilla näsan varm. Dessutom halkade den inte ner, som jag innan var helt övertygad om att den skulle göra. Tanken var att jag enbart skulle använda denna de riktrigt kalla dagarna, men så skönt som det var kanske den följer med oftare. Dessutom bra luftgenomsläpp, visst det blir lite tyngre att andas, men inte nämnvärt. En aningen syrefattigare träning skadar ju inte!
Pris: 349 kr (team sportia). Kalasbra pris tycker jag. Okej, en mycket enkel grej, som inte kostar så mycket att producera materialmässigt, men idén kan en betala bra för! Om man inte värderar sina lungor till mer än knappa 350 kr så ska man ta sig en funderare. Som aktiv 20-åring är jag inte jättesugen på att dra på mig astma som jag ska lida av resten av livet. Till detta pris fick jag med två olika filter med olika luftgenomsläpp samt själva masken.
Slutsats: Du som gillar att träna utomhus under vintersäsongen, tveka inte en sekund!
Sådär... nu över till jag.
Dagens form var kanske inte den bästa. En lyckad träningsvecka börjar visa effekt. Jag var rent utsagt skittrött idag! Jag ville åka ett par varv på milspåret. Ett par cm nysnö, rödglidade skidor, och kallt. Därpå toktrött kropp. Det var som att tekniken försvunnit helt, och ett par bildäck hängde på släp baki. Dessutom gjorde det allmänt bara ont! I vader, lår höfter, armar, mage, rygg...det enda som var skönt idag var luften som jag andades in. Jag blev omåkt av två personer under den lilla mil jag orkade pallra mig runt. Det var nära på upplevelsen då jag "väggade" vid en skidtur som bar förbi Servestugan vintern -08. Ingenting att ge, bara att ge upp och försöka ta sig fram på bästa sätt, så att en kommer hem igen. Okej, det var lockande att lägga sig i snön och bara stirra upp i talltopparna och räkna kottar (men eftersom det är ett dåligt kottår i år struntade jag i det). Pust. Pust. Pust. Men det var ändå härligt att åka skidor, och jag kom hem med ett leende idag med.
Sedan bar det av på födelsedagsfika av Emil M. och Johannes. Gott, gott med nybakade bullar, rulltårta och muffins i stora lass. Vi har allt en del goda kökstalanger i klassen :)
Ikväll blir det slappt. Imorgon hoppas en på mer värme så vildmannaloppet kan gå av stapeln och så att så många som möjligt deltar!
Mer rörelseentalpi i luften ger mer större rörelseentalpi på spåret!
Sista kilometrarna på dagens tur svor jag innerligt att söndagen för min del ska bli en vilodag...
Airtrim
Nu ska ingeting stoppa mig, inte ens 2 veckor med kringskyla á la 40-talet....airtrim värmeväxlare införskaffad! -15 C, och jag är sjukt peppad för skidspåret!
fredag, januari 29, 2010
En av de bra sakerna med så extremt låg rörelseentalpi på utsidan fönstret, är att i princip det enda träningsalternativ som ges möjlighet till (om man saknar en värmeväxlare och är rädd om lungorna) är besök på gymmet. Vad är det som är så bra med det, är du sjuk Ragna, som inte klagar över att missa underbara skiddagar? Nej, lugn, lugn..det ges tillfälle att maxa på gym och på löpbandet, och inte behöva tänka på att man ett par timmar senare ska klara ett par varv på skidspåret med en rörelseriktning som åtminstone går åt rätt håll. Igår blev det 40 min kondition och en härlig genomkörare av överkropp, idag 30 min kondition och en minst lika fin genomkörare av ben och bak. Trött i kroppen, javisst. Men den glädje jag finner efter att ha åkt skidor infinner sig inte på samma sätt. Glad, javisst, men inget som går att jämföra med efter en lyckad skidtur.
Ikväll ska min indifferenslinje vara under U-noll, eller snarare gå mot origo (men inte på Origo). En trevlig kväll hemma hos pappa i Sävar.
Ikväll ska min indifferenslinje vara under U-noll, eller snarare gå mot origo (men inte på Origo). En trevlig kväll hemma hos pappa i Sävar.
Av jägmästare -för jägmästare
Fredageftermiddagssplugg med seriösa korridoren. Brukar sällan bli allt för seriöst, men precis sådär lagom seriöst för att man faktiskt ska förstå någonting. Indifferenskurvor och preferensordning till exempel. Medan gröna fasan ger en skallebank och tentaångest, tog vi saken i egna händer och gjorde en illustrerad översättning. Man kan säga att vi såg det från en jägmästares håll, passande inför helgen (klicka på bilden för att få full storlek).
Så med detta vill jag önska en trevlig helg! Själv ska jag värma upp helgen på IKSU.
tisdag, januari 26, 2010
Underbart!
Självstudier på schemat. Javist. Uppsattsskrivning om skogsindustrin i Australien ur ett ekonomiskt perspektiv. Spännande, men också en rätt så tung och jobbig uppgift. Svårt att hitta fakta om inte annat. Jag har i princip bara letat på sidor från Australien, skönt att ha varit där och jobbat inom skogsbranschen så blir de genast lättare att veta var man ska söka och vilka källor man kan lita mer på. Om inte så är det bara kul att läsa på engelska. Det känns som om det verkligen har börjat lätta med detta språk. Jag kom till och med på mig själv med att ha börjat skriva själva uppsatsen på engelska. Hjärnan glömde bort att ställa om sig i tänket.
Får se om jag publicerar några spännande siffror på bloggen då jag färdigställt allt.
Självstudier ger tilfälle till mycket annat på schemat. Och är det jag som lägger schemat kan det sammanfattas i träning, sova, plugga och äta. Idag även bastubad. En effektiv morgon, läste dagstidningen och ägnade mig sedan åt studier fram till lunch. Sedan for jag till IKSU och spelade beachvolleyboll med Elin och Frida från klassen samt några till. Sjukt kul, men sjukt svårt! Inte minst underbart att känna sanden mellan tårna.
Hem och energiladdade med en kopp kaffe och lite mackor samt genomgång av en spännande artikel om skogsbruket down under, och sedan bar det av mot Nydalaspåret. Tänkte igenom dagens träningspass. Vad jag verkligen behöver förbättra är att behålla tekniken i uppförsbackarna, och inte behålla tyngdpunkten i centrum och få ner kroppen nära marken, vilket gör åkningen kraftlös och onödigt jobbig. Dessutom utan fart. För det behövs mer styrka samt mer teknikträning. Gummibandet jag köpte igår ska hjälpa mig att träna styrka dagligen, har saknat det pappa hade hemma hos sig.
Dagens pass blev:
Uppvärmning: 7 km skejting i bra tempo
Överkroppsträning: 5 km ren stakning med skejtskidorna, även i varenda backe. Pust, vad jobbigt det var i de brantaste partierna!
Teknik och benträning: 5 km skejt med stavarna ovanför axlarna, så jag såg ut som ett kors på skidor. Jätteeffektiv teknikträning. Körde smålugnt och satsade på att tänka på bra skär och långa glid med rätt tyngdpunkt utan slarv. Även i uppförsbackarna.
Avslut: som belöning för att jag svettats runt på detta vis avslutade jag med hastighetsträning några vändor på ett par hundra meter vardera. Underbart!! Glädjen är obeskrivlig då det går fort! Detta följdes av ett bra stretchingpass hemma och trevlig musik.
Jag vet att jag sagt det förr, men skejting är verkligen det mest underbara som finns här i värden! Försök säga emot mig, jag har argument som vinner!
Nu avslutas dagen med sauna på skogis, och om jag orkar så blir det nog ett kapitel i boken Mikroekonomi, eller "den gröna fasan" som den också kallas, innan läggdax.
Får se om jag publicerar några spännande siffror på bloggen då jag färdigställt allt.
Självstudier ger tilfälle till mycket annat på schemat. Och är det jag som lägger schemat kan det sammanfattas i träning, sova, plugga och äta. Idag även bastubad. En effektiv morgon, läste dagstidningen och ägnade mig sedan åt studier fram till lunch. Sedan for jag till IKSU och spelade beachvolleyboll med Elin och Frida från klassen samt några till. Sjukt kul, men sjukt svårt! Inte minst underbart att känna sanden mellan tårna.
Hem och energiladdade med en kopp kaffe och lite mackor samt genomgång av en spännande artikel om skogsbruket down under, och sedan bar det av mot Nydalaspåret. Tänkte igenom dagens träningspass. Vad jag verkligen behöver förbättra är att behålla tekniken i uppförsbackarna, och inte behålla tyngdpunkten i centrum och få ner kroppen nära marken, vilket gör åkningen kraftlös och onödigt jobbig. Dessutom utan fart. För det behövs mer styrka samt mer teknikträning. Gummibandet jag köpte igår ska hjälpa mig att träna styrka dagligen, har saknat det pappa hade hemma hos sig.
Dagens pass blev:
Uppvärmning: 7 km skejting i bra tempo
Överkroppsträning: 5 km ren stakning med skejtskidorna, även i varenda backe. Pust, vad jobbigt det var i de brantaste partierna!
Teknik och benträning: 5 km skejt med stavarna ovanför axlarna, så jag såg ut som ett kors på skidor. Jätteeffektiv teknikträning. Körde smålugnt och satsade på att tänka på bra skär och långa glid med rätt tyngdpunkt utan slarv. Även i uppförsbackarna.
Avslut: som belöning för att jag svettats runt på detta vis avslutade jag med hastighetsträning några vändor på ett par hundra meter vardera. Underbart!! Glädjen är obeskrivlig då det går fort! Detta följdes av ett bra stretchingpass hemma och trevlig musik.
Jag vet att jag sagt det förr, men skejting är verkligen det mest underbara som finns här i värden! Försök säga emot mig, jag har argument som vinner!
Nu avslutas dagen med sauna på skogis, och om jag orkar så blir det nog ett kapitel i boken Mikroekonomi, eller "den gröna fasan" som den också kallas, innan läggdax.
måndag, januari 25, 2010
Skid SM, affärsresa och läskiga tandläkare
I Onsdags åkte ett glatt gäng SLUare till Pite. SCA bjöd oss på lunch på havsbadet, som följdes av lite föreläsningar. Sedan bussades vi till skidarenan, där vi såg på SM, sprintstafett. Spännande och roligt! För damerna så vann Chalotte Kalla och Mia Eriksson efter ett mycket spännande lopp. Första gången jag fick se Kalla åka "live". Och konstaterat, hon är underbar och helt otrolig! Det ser så lätt ut. Bland herrarna vann Mats Larsson och Teodor Peterson från Åsarnas IK. Umeherrarna hade inte turen med sig denna dag. Norum tappade staven under sitt första varv, och under ett annat så trillade han i en kurva. Synd.
Bussen tog oss hem till Ume igen, och jag får njuta av några timmars sömn innan jag ska trampa iväg till flyget. Viktig affärsresa väntade. Utbildning för SLUs informatörer i Uppsala. Frukost på planet och så bjöds vi på god mat under hela dagen. Föreläsningarna var intressanta och det var mycket kul att träffa andra SLUare från andra utbildningar. Jag konstaterade i alla fall att jag är född till jägmästare. Har hamnat så rätt, och det känns underbart att känna! Minns ju den förvirring och alla tankar man hade då en gick sista året på gymnasiet. Ojoj, och nu
är det min tur att försöka guida årets sistaårselever. Svårt, men ser det som en spännade utmaning!
Då utbildningen var avslutad på fredagseftermiddagen träffade jag Johanna. Vi begav oss hem till en av hennes klasskompisar och åt sushi. Kvällen följdes av singstar och snack. Trevligt.
På lördagen spelade vi spel och åt jättegod räkmiddag hos en annan av hennes kursare. Proppmätta begav vi oss till bion, där vi träffade resten av de gamla Sävar-gänget. Kvällens film blev "snabba cach". En sak är säker, inte blir man sugen på att ge sig in i maffia-träsket efter att ha sett den!
På söndagen beger vi oss till GH och äter bruch-buffe. Smarrigt! Sade hejdå, efter en trevlig helg. Det var riktigt kul att träffa alla, se hur dom bodde och uppleva lite av Uppsala stad.
Väl hemma kan du som känner mig gissa vad jag gjorde. Såklart. Skidspåret! Underbart. Satt nästan och skakade på planet av iver att få bege mig ut. Nu råkade jag trycka ner en massa blodpudding som stod halvt upp i halsen under hela kvällen, men vad gör det!? Okej, magmusklerna kanske inte var det roligaste att använda. Johan Eriksson (Umeå IK) prövade sina klassiska skidor, och vi åka parallellt något varv. Han drar ifrån lite, men jag ger mig den på att inte släppa iväg honom, och åker tillslut om innan vi "går i mål". Blir utmanad att, mer på riktigt, köra en spurtduell nästa varv. Sagt och gjort. Och jag vet inte om han var lite snäll, men försten över mållinjen blev jag. Fick lite bra tipps, som noga ska tänkas igenom. Backträning nästa...
Ojoj, vad skidåkning bara är bäst i hela värden!!
Vad som inte är bäst är hela värden är tandläkarbesök. Suck. Två hål, varav ett en tand som jag hade sönder till hälften i somras. Utan att själv ha någon åsikt, så tryckte de upp ett par sprutor i gommen på mig och hela munnen försvann. Kryss på listan, första gången jag tagit bedövning hos tandläkaren, och då har jag ändå haft mycket kul hos dom att göra tidigare. Men faktiskt, så underbart det var! Helt osvettig gick jag därifrån, dock med ett ansikte som inte riktigt fungerade som det skulle. Istället för hål i tänderna hade jag nu ett stort hål i plånboken, men det fylls ju fort igen av lite kvitton. Papper som papper, menar jag. Eller!? Tur att havregrynsgröt är så sjukt gott!
Nu blir det massa plugg resten av dagen, så jag kan belöna mig själv med en grym skidtur på Nydala ikväll. Nu ska backarna få se vad jag kan gå för!
Ha´re gött, valla rött!
Bussen tog oss hem till Ume igen, och jag får njuta av några timmars sömn innan jag ska trampa iväg till flyget. Viktig affärsresa väntade. Utbildning för SLUs informatörer i Uppsala. Frukost på planet och så bjöds vi på god mat under hela dagen. Föreläsningarna var intressanta och det var mycket kul att träffa andra SLUare från andra utbildningar. Jag konstaterade i alla fall att jag är född till jägmästare. Har hamnat så rätt, och det känns underbart att känna! Minns ju den förvirring och alla tankar man hade då en gick sista året på gymnasiet. Ojoj, och nu
är det min tur att försöka guida årets sistaårselever. Svårt, men ser det som en spännade utmaning!
Då utbildningen var avslutad på fredagseftermiddagen träffade jag Johanna. Vi begav oss hem till en av hennes klasskompisar och åt sushi. Kvällen följdes av singstar och snack. Trevligt.
På lördagen spelade vi spel och åt jättegod räkmiddag hos en annan av hennes kursare. Proppmätta begav vi oss till bion, där vi träffade resten av de gamla Sävar-gänget. Kvällens film blev "snabba cach". En sak är säker, inte blir man sugen på att ge sig in i maffia-träsket efter att ha sett den!
På söndagen beger vi oss till GH och äter bruch-buffe. Smarrigt! Sade hejdå, efter en trevlig helg. Det var riktigt kul att träffa alla, se hur dom bodde och uppleva lite av Uppsala stad.
Väl hemma kan du som känner mig gissa vad jag gjorde. Såklart. Skidspåret! Underbart. Satt nästan och skakade på planet av iver att få bege mig ut. Nu råkade jag trycka ner en massa blodpudding som stod halvt upp i halsen under hela kvällen, men vad gör det!? Okej, magmusklerna kanske inte var det roligaste att använda. Johan Eriksson (Umeå IK) prövade sina klassiska skidor, och vi åka parallellt något varv. Han drar ifrån lite, men jag ger mig den på att inte släppa iväg honom, och åker tillslut om innan vi "går i mål". Blir utmanad att, mer på riktigt, köra en spurtduell nästa varv. Sagt och gjort. Och jag vet inte om han var lite snäll, men försten över mållinjen blev jag. Fick lite bra tipps, som noga ska tänkas igenom. Backträning nästa...
Ojoj, vad skidåkning bara är bäst i hela värden!!
Vad som inte är bäst är hela värden är tandläkarbesök. Suck. Två hål, varav ett en tand som jag hade sönder till hälften i somras. Utan att själv ha någon åsikt, så tryckte de upp ett par sprutor i gommen på mig och hela munnen försvann. Kryss på listan, första gången jag tagit bedövning hos tandläkaren, och då har jag ändå haft mycket kul hos dom att göra tidigare. Men faktiskt, så underbart det var! Helt osvettig gick jag därifrån, dock med ett ansikte som inte riktigt fungerade som det skulle. Istället för hål i tänderna hade jag nu ett stort hål i plånboken, men det fylls ju fort igen av lite kvitton. Papper som papper, menar jag. Eller!? Tur att havregrynsgröt är så sjukt gott!
Nu blir det massa plugg resten av dagen, så jag kan belöna mig själv med en grym skidtur på Nydala ikväll. Nu ska backarna få se vad jag kan gå för!
Ha´re gött, valla rött!
måndag, januari 18, 2010
Ekonomi är som en enda stor utgift, skidåkning en stor inkomst. Tillsammas råder det jämvikt på balanskontot.
Fy fasen, vad ekonomi är svårt! "Den gröna fasan", erkänner läraren att boken har kallats av elever under de 30 åren som den ingått i kursmateriallistan. Den suger verkligen musten ur en totalt. Planerat läsa i intervaller om 40 min, sedan paus. Efter 15 minuters extrem koncentration börjar jag redan få svårt att koncentrera tankarna på ämnet. Bara 365 sidor att traggla mig igenom, och såhär efter en vecka har jag snart avverkat 100 s. 1% av informationen har väl gått in i huvudet. Hela tiden nya grafer, nya formler, nya termer. Ingen riktig text, utan bara bladder. Mata, mata, mata... Och det värsta är att jag ju verkligen vill förstå och lära mig! Snacka om hjälplös man känner sig!!
Oj, vad lycklig jag ska vara om jag klarar denna kurs på första försöket! "Men det är ju tur att ni inte ska utbilda er till ekonomer", gläder läraren oss med, funderar och lägger snart till "eller åtminstone inte majoriteten" (man kan ju läsa ekonomiinriktningen). Puh, jag vet då vad jag inte ska välja för inriktning! Däremot ser jag verkligen fram emot nästa kurs med Waffe, trädets biologi och egenskaper. Den kan nog bli riktigt kul, och lyckas på något sätt hålla motivationen uppe.
Idag har jag pluggat så mycket jag orkat. Cyklat ner en sväng till biblioteket, men annars bara plugg. Läsa, läsa, läsa....Inser att det är då bra att jag har tagit tag i det, i tid! För detta kommer ta tid. Och då har jag 2 böcker till att traggla mig igenom.
Nu längtar jag bara efter en skidtur. Eller, det har jag gjort från det att väckarklockan ringde i morse, eller egentligen någon timma från det att jag kommit hem från gårdagens skidtur. Men sparar man det bästa till sist som ett lockbete, så kan man motivera sig igenom dagen! Men oj, vad jag jag behöver få ta i. I helgen har jag bara åkt 2,5 mil tot, så krafterna är laddade. Nästan så jag skakar av iver att få pumpa mjölksyra i spåret! Läste idag att endorfinet som produceras vid 45 min högintensiv träning (löpning) har motsvarande effekt mätt i smärthämning som injicering av 10 mg morfin! Not to bad! Inte undra på att man blir så glad efter träning (och likadant riktigt irriterad och deppig då man inte tränar), med tanke på allt som händer i kroppen!
Så, nu skiter jag i boken. Nu ska jag ut och försöka bli glad och på bra humör igen, efter denna energitömmande studiestund!
Endorfinkick, ja tack!
Oj, vad lycklig jag ska vara om jag klarar denna kurs på första försöket! "Men det är ju tur att ni inte ska utbilda er till ekonomer", gläder läraren oss med, funderar och lägger snart till "eller åtminstone inte majoriteten" (man kan ju läsa ekonomiinriktningen). Puh, jag vet då vad jag inte ska välja för inriktning! Däremot ser jag verkligen fram emot nästa kurs med Waffe, trädets biologi och egenskaper. Den kan nog bli riktigt kul, och lyckas på något sätt hålla motivationen uppe.
Idag har jag pluggat så mycket jag orkat. Cyklat ner en sväng till biblioteket, men annars bara plugg. Läsa, läsa, läsa....Inser att det är då bra att jag har tagit tag i det, i tid! För detta kommer ta tid. Och då har jag 2 böcker till att traggla mig igenom.
Nu längtar jag bara efter en skidtur. Eller, det har jag gjort från det att väckarklockan ringde i morse, eller egentligen någon timma från det att jag kommit hem från gårdagens skidtur. Men sparar man det bästa till sist som ett lockbete, så kan man motivera sig igenom dagen! Men oj, vad jag jag behöver få ta i. I helgen har jag bara åkt 2,5 mil tot, så krafterna är laddade. Nästan så jag skakar av iver att få pumpa mjölksyra i spåret! Läste idag att endorfinet som produceras vid 45 min högintensiv träning (löpning) har motsvarande effekt mätt i smärthämning som injicering av 10 mg morfin! Not to bad! Inte undra på att man blir så glad efter träning (och likadant riktigt irriterad och deppig då man inte tränar), med tanke på allt som händer i kroppen!
Så, nu skiter jag i boken. Nu ska jag ut och försöka bli glad och på bra humör igen, efter denna energitömmande studiestund!
Endorfinkick, ja tack!
söndag, januari 17, 2010
Lagom är bäst
Jag har funderat...och nu ska jag sätta upp lite mål i min vardag. Det är hög tid för det! Livet går ut på annat än enbart skidåkning, shoppande, för lite plugg och festande (även om allt detta är en stor och betydande del).
1) "Brinnande" händer (känns faktiskt ordagrant som om de brinner! Kan göra tokont), torra och fula som stryk. Halvt sönderfrusna öron. Ragna, 20 år och kan inte ta på sig tillräckligt med kläder då hon är ute på vintern. Jag skäms nästan. Nu är det slut på att cykla utan mössa, gå utan vantar (även om jag bara ska till affären, eller om det är lite kallt).
Mössa, halsduk och vantar (och då inte de tunna, stickade som det blåser rakt igenom) på, det är vinter!
2) Ta tag i plugget, och då menar jag inte veckan innan tentan, eller en minut om dagen! Jag vet, det är svårt i början att sätta sig in i något helt nytt avsnitt, men det blir inte lättare imorgon. Hårt mot hårt: inget (effektivt!) plugg -ingen skidåkning och inget gymmande (utan undantag)!
3) Förfesta lagom...är det verkligen värt morgondagen?! Och egentligen, jag blir varken smartare, snyggare eller dansar bättre! Och de där världsproblemen som jag lyckas lösa..nja, inte ens värt en kommentar...
4) Tänkt igenom det jag säger (och det innan jag säger det!) och gör! Hur många sjukt korkade kommentarer har jag lyckats klämma ur mig på sistone. Det är ju som om jag toksänkt mitt IQ denna höst/vinter. Skärpning fd. plugghäst och fröken duktig! Har man ett IQ på 124, då ska det användas. Att bara använda 80 av dessa smarthetsgrader gör inte att de räcker längre, eller blir dubbelt så effektiva under tentorna. Bevisa nu att blondiner kan vara smarta!
5) Var tog den pyssliga Ragna vägen? Hon som ägnade någon timma i veckan till att ta det lugnt, måla, tälja eller något annat?! Dax att plocka fram pyssellådan igen!
6) Börja påpeka saker som jag hittills bara tänkt för mig själv. Våga säg det! Ser jag någon som har jättesnygga skor på sig, säg det! Någon som gjort något bra, säg det! Jag vet ju själv hur glad man kan bli för en lite kommentar eller komplimang!
7) Shopping. Ja. Det är kul. Och man blir glad. Men, man kan inte plugga för lite. Bli irriterad och besviken på sig själv för att man inte pluggar, och sticka ner på stan istället. Nu har jag prylar och kläder så det räcker. Om jag genast börjar begränsa mig, så ska jag belöna mig själv med en älgstudsare till sommaren.
Som alltid. Lagom, det jag är värdelös på. Fröken duktig, duktig på allt. Utom att vara lagom. För lite eller för mycket. Det vill säga, fröken duktig har aldrig funnits. Nu ska jag sträva efter att leva efter uttrycket "Lagom är bäst!"
Aktivering! På måndag om en vecka ska jag se hur det har gått, och göra en ärlig utvärdering.
1) "Brinnande" händer (känns faktiskt ordagrant som om de brinner! Kan göra tokont), torra och fula som stryk. Halvt sönderfrusna öron. Ragna, 20 år och kan inte ta på sig tillräckligt med kläder då hon är ute på vintern. Jag skäms nästan. Nu är det slut på att cykla utan mössa, gå utan vantar (även om jag bara ska till affären, eller om det är lite kallt).
Mössa, halsduk och vantar (och då inte de tunna, stickade som det blåser rakt igenom) på, det är vinter!
2) Ta tag i plugget, och då menar jag inte veckan innan tentan, eller en minut om dagen! Jag vet, det är svårt i början att sätta sig in i något helt nytt avsnitt, men det blir inte lättare imorgon. Hårt mot hårt: inget (effektivt!) plugg -ingen skidåkning och inget gymmande (utan undantag)!
3) Förfesta lagom...är det verkligen värt morgondagen?! Och egentligen, jag blir varken smartare, snyggare eller dansar bättre! Och de där världsproblemen som jag lyckas lösa..nja, inte ens värt en kommentar...
4) Tänkt igenom det jag säger (och det innan jag säger det!) och gör! Hur många sjukt korkade kommentarer har jag lyckats klämma ur mig på sistone. Det är ju som om jag toksänkt mitt IQ denna höst/vinter. Skärpning fd. plugghäst och fröken duktig! Har man ett IQ på 124, då ska det användas. Att bara använda 80 av dessa smarthetsgrader gör inte att de räcker längre, eller blir dubbelt så effektiva under tentorna. Bevisa nu att blondiner kan vara smarta!
5) Var tog den pyssliga Ragna vägen? Hon som ägnade någon timma i veckan till att ta det lugnt, måla, tälja eller något annat?! Dax att plocka fram pyssellådan igen!
6) Börja påpeka saker som jag hittills bara tänkt för mig själv. Våga säg det! Ser jag någon som har jättesnygga skor på sig, säg det! Någon som gjort något bra, säg det! Jag vet ju själv hur glad man kan bli för en lite kommentar eller komplimang!
7) Shopping. Ja. Det är kul. Och man blir glad. Men, man kan inte plugga för lite. Bli irriterad och besviken på sig själv för att man inte pluggar, och sticka ner på stan istället. Nu har jag prylar och kläder så det räcker. Om jag genast börjar begränsa mig, så ska jag belöna mig själv med en älgstudsare till sommaren.
Som alltid. Lagom, det jag är värdelös på. Fröken duktig, duktig på allt. Utom att vara lagom. För lite eller för mycket. Det vill säga, fröken duktig har aldrig funnits. Nu ska jag sträva efter att leva efter uttrycket "Lagom är bäst!"
Aktivering! På måndag om en vecka ska jag se hur det har gått, och göra en ärlig utvärdering.
torsdag, januari 14, 2010
Oj..
Trött! Bara förnamnet. I kroppen alltså. Inte direkt träningsverk, mer en slutkörd smärta.
Ger tillfälle till studier. Långtråkig, och extremt ogivande föreläsning. En lärare som vet vad han snackar om (det ifrågasätter jag inte) men som inte riktigt kan förmedla detta till oss elever. Speciellt inte då vi befinner oss på nybörjarnivå. Det finns som inte så mycket annat att göra än att kolla runt i taket på föreläsningarna och spara energin tills man kommer hem.
Idag har jag varit duktig, ställt timer på 40 min. Studerat fokuserat under denna tid. Därefter gjort något annat i 20 min, ex. tvätta, städa, laga mat..
Effektivt och faktiskt så fick jag ett visst hopp då jag verkligen försökte sätta mig in i ämnet.
Svårt, men inte omöjligt!
Idag lyckades jag med ännu en tabbe som fick mig att skratta. Eller skämmas. Eller, tja, jag vet inte.
På kafferasten står jag utanför föreläsningssalen och diskuterar föreläsningarnas menlöshet. Jag säger det att läraren inte riktigt lyckas förmedla kunskapen till oss elever på ett önskvärt sätt. Kanske beskrev jag detta på ett lite mer ungdomligt sätt.
Greger, som lyssnade på mina ord, pekade mot kaffeapparaten någon meter ifrån oss (skymd för mig) och viftar lite för att tysta mig. Där står läraren i fråga och fyller på sin kopp. Shit!
Ett stort hål i marken tack!
Jag skyndar mig och byter plats, kanske hörde han inte. Kanske såg han inte vem det var som talade. Kanske (förhoppningsvis) tog han upp informationen på ett sätt som kanske gör att han ändrar upplägget på föreläsningarna.
I vilket fall så upplevde jag (och övriga) situationen som pinsam.
Ännu en gång bjöd jag mig själv och de andra på ett gott skratt.
Ger tillfälle till studier. Långtråkig, och extremt ogivande föreläsning. En lärare som vet vad han snackar om (det ifrågasätter jag inte) men som inte riktigt kan förmedla detta till oss elever. Speciellt inte då vi befinner oss på nybörjarnivå. Det finns som inte så mycket annat att göra än att kolla runt i taket på föreläsningarna och spara energin tills man kommer hem.
Idag har jag varit duktig, ställt timer på 40 min. Studerat fokuserat under denna tid. Därefter gjort något annat i 20 min, ex. tvätta, städa, laga mat..
Effektivt och faktiskt så fick jag ett visst hopp då jag verkligen försökte sätta mig in i ämnet.
Svårt, men inte omöjligt!
Idag lyckades jag med ännu en tabbe som fick mig att skratta. Eller skämmas. Eller, tja, jag vet inte.
På kafferasten står jag utanför föreläsningssalen och diskuterar föreläsningarnas menlöshet. Jag säger det att läraren inte riktigt lyckas förmedla kunskapen till oss elever på ett önskvärt sätt. Kanske beskrev jag detta på ett lite mer ungdomligt sätt.
Greger, som lyssnade på mina ord, pekade mot kaffeapparaten någon meter ifrån oss (skymd för mig) och viftar lite för att tysta mig. Där står läraren i fråga och fyller på sin kopp. Shit!
Ett stort hål i marken tack!
Jag skyndar mig och byter plats, kanske hörde han inte. Kanske såg han inte vem det var som talade. Kanske (förhoppningsvis) tog han upp informationen på ett sätt som kanske gör att han ändrar upplägget på föreläsningarna.
I vilket fall så upplevde jag (och övriga) situationen som pinsam.
Ännu en gång bjöd jag mig själv och de andra på ett gott skratt.
onsdag, januari 13, 2010
Självstudier och slakteriansvarig
Känner att mina inlägg börjar bli lite enformiga. Så jag skriver det i en sammanfattande mening, istället för ett helt stycke: Skidåkning är underbart!
Igår njöt jag av en skidtur. Idag njöt jag av en skidtur, i förrgår, dagen innan det... Min teknik har nått otroliga framsteg och höjt nöjet med skidåkningen till nya nivåer (hur det nu kan vara möjligt, snart friar jag väll till skejtskidorna också, sambos är vi ju redan). Idag sade dock kroppen till mig att imorgon blir det vilodag, eller kanske en kort och lugn tur... Fanns som inga krafter kvar, mest så gjorde det ont och någon bra teknik gick som inte att drömma om. Klassiska trötthetstecknet med för mycket tyngdpunkt fram/ner hela tiden. Men 7 mil på fyra dagar har jag skrapat ihop.
Nu blev det ett stycke skidåkning i alla fall.
I tidsdags njöt jag av skogissaunan. Underbart! Finaste och varmaste sauna jag upplevt. Vedeldad och timmrad, med den svalkande finska viken utanför dörren (mycket likt ett is/vattenfyllt badkar...). Två timmar, och där i en utdragen megasauna var som pricken över i:t denna kväll.
Idag, onsdag. Stod det självstudier på schemat. Så, jag har mycket uppmärksamt studerat mig själv hela dagen. Noterade att jag själv tog en sovmorgon, läste några timmar (ekonomi faktiskt!), bakade gott bröd, handlade, cyklade till skogis, åkte skidor, var på JVF-möte.
Hoppas att jag inte missförstod dagens uppgift.
(observera ironin. Jag är inte dum i huvudet om du trodde det nu, eller i alla fall inte så dum...)
Mamma kommer förbi min lägenhet och ska lämna en kabel, jag ska lämna ett USB till henne. Hon ringer och säger "nu är jag här". Jag springer ner, glömmer USB:t på rummet. Tar kabeln, ska stoppa ner min mobil i fickan, men glapp i hjärnkontakten gör att jag försöker slita hennes mobil ur hennes hand (konstaterande -jag är nog dum i huvudet på riktigt ändå). "Mutter mutter, jag vet att du vill ha en ny mobil, men du får allt ta och köpa dig en egen!"
Det hela bjöd på ett gott skratt. Det är rätt så bra att jag är rätt så dum i huvudet (eller som mamma säger; blond). Livet blir som mycket roligare då. Nästan varje dag bjuder jag mig själv på ännu en helklantig, helkonstig, ogenomtänkt händelse eller kommentar som lockar fram ett skratt. Visst, jag har väl funderar på orsaken till detta. Jag menar, en gång i tiden var jag ju en smart liten flicka som alltid satt längst fram i klassrummet, med handen i vädret hela tiden. Festade lagom, gjorde mina läxor i god tid, pluggade duktigt varje kväll och blev besviken så fort jag inte fick ett MVG. Klok, allmänbildad och tänkte noga igenom alla mina handlingar. Jag undrar som var den personen blev av?
Här sitter jag nu, med skolböcker jag borde läst för någon vecka sedan djupt nere i väskan. Festar så ofta tillfälle ges, blir glad bara av att klara tentorna, sitter lagom långt bak för att våga slumra till på föreläsningarna, eller så far jag ut och jagar istället.
Det tokigaste är ju att jag tycker att jägmästarlinjen är hundra gånger roligare än grundskolan, borde inte det leda till mer plugg!?
(Alla som nu börjar oroa sig för mina studier -visst ansvar finns fortfarande kvar, ni behöver inte vara allt för oroliga! Sista veckan innan tentan löser allt...)
JVF-möte på kvällen. Långt och trevligt, dock i ett tokkallt kårhus. Brr!
Det fanns mycket att diskutera. Jägarmiddag, styrelsemiddag, div. andra frågor och val av nya styrelseposter. Jag blev vald till slakteriansvarig. Känner att mina kunskaper om slakt är begränsade, men det ska nog inte påverka mitt arbete. Jag organiserar det hela och ser till så att slakteriet och frågor kring det fungerar, och får samtidigt en chans att lära mig slakta. En kunskap som välkomnas mycket varmt! Tycker detta kan bli spännande.
Nu ska den duktiga lilla flickan ta fram sina böcker och göra läxor!
Igår njöt jag av en skidtur. Idag njöt jag av en skidtur, i förrgår, dagen innan det... Min teknik har nått otroliga framsteg och höjt nöjet med skidåkningen till nya nivåer (hur det nu kan vara möjligt, snart friar jag väll till skejtskidorna också, sambos är vi ju redan). Idag sade dock kroppen till mig att imorgon blir det vilodag, eller kanske en kort och lugn tur... Fanns som inga krafter kvar, mest så gjorde det ont och någon bra teknik gick som inte att drömma om. Klassiska trötthetstecknet med för mycket tyngdpunkt fram/ner hela tiden. Men 7 mil på fyra dagar har jag skrapat ihop.
Nu blev det ett stycke skidåkning i alla fall.
I tidsdags njöt jag av skogissaunan. Underbart! Finaste och varmaste sauna jag upplevt. Vedeldad och timmrad, med den svalkande finska viken utanför dörren (mycket likt ett is/vattenfyllt badkar...). Två timmar, och där i en utdragen megasauna var som pricken över i:t denna kväll.
Idag, onsdag. Stod det självstudier på schemat. Så, jag har mycket uppmärksamt studerat mig själv hela dagen. Noterade att jag själv tog en sovmorgon, läste några timmar (ekonomi faktiskt!), bakade gott bröd, handlade, cyklade till skogis, åkte skidor, var på JVF-möte.
Hoppas att jag inte missförstod dagens uppgift.
(observera ironin. Jag är inte dum i huvudet om du trodde det nu, eller i alla fall inte så dum...)
Mamma kommer förbi min lägenhet och ska lämna en kabel, jag ska lämna ett USB till henne. Hon ringer och säger "nu är jag här". Jag springer ner, glömmer USB:t på rummet. Tar kabeln, ska stoppa ner min mobil i fickan, men glapp i hjärnkontakten gör att jag försöker slita hennes mobil ur hennes hand (konstaterande -jag är nog dum i huvudet på riktigt ändå). "Mutter mutter, jag vet att du vill ha en ny mobil, men du får allt ta och köpa dig en egen!"
Det hela bjöd på ett gott skratt. Det är rätt så bra att jag är rätt så dum i huvudet (eller som mamma säger; blond). Livet blir som mycket roligare då. Nästan varje dag bjuder jag mig själv på ännu en helklantig, helkonstig, ogenomtänkt händelse eller kommentar som lockar fram ett skratt. Visst, jag har väl funderar på orsaken till detta. Jag menar, en gång i tiden var jag ju en smart liten flicka som alltid satt längst fram i klassrummet, med handen i vädret hela tiden. Festade lagom, gjorde mina läxor i god tid, pluggade duktigt varje kväll och blev besviken så fort jag inte fick ett MVG. Klok, allmänbildad och tänkte noga igenom alla mina handlingar. Jag undrar som var den personen blev av?
Här sitter jag nu, med skolböcker jag borde läst för någon vecka sedan djupt nere i väskan. Festar så ofta tillfälle ges, blir glad bara av att klara tentorna, sitter lagom långt bak för att våga slumra till på föreläsningarna, eller så far jag ut och jagar istället.
Det tokigaste är ju att jag tycker att jägmästarlinjen är hundra gånger roligare än grundskolan, borde inte det leda till mer plugg!?
(Alla som nu börjar oroa sig för mina studier -visst ansvar finns fortfarande kvar, ni behöver inte vara allt för oroliga! Sista veckan innan tentan löser allt...)
JVF-möte på kvällen. Långt och trevligt, dock i ett tokkallt kårhus. Brr!
Det fanns mycket att diskutera. Jägarmiddag, styrelsemiddag, div. andra frågor och val av nya styrelseposter. Jag blev vald till slakteriansvarig. Känner att mina kunskaper om slakt är begränsade, men det ska nog inte påverka mitt arbete. Jag organiserar det hela och ser till så att slakteriet och frågor kring det fungerar, och får samtidigt en chans att lära mig slakta. En kunskap som välkomnas mycket varmt! Tycker detta kan bli spännande.
Nu ska den duktiga lilla flickan ta fram sina böcker och göra läxor!
söndag, januari 10, 2010
Tänka sig att lite skidåkning kan få en så glad!
Fredag kväll var filmkväll i korridoren. Vi såg "varg". Bra, och följdes upp av diskussion. Rätt så passande tema just nu. Angående vargjakten börjar jag bli rätt så less på hela debatten. Smutskastning från båda sidor. Det blir rätt så svårt att veta vad man faktiskt kan lita på och själv ta ställning.
I Lördags vaknade jag glad. Gick upp och bakade australian scones och käkade nästan hotellfrukost. Tokbra start på dagen! Solen sken och det var bara några minusgrader ute. Underbart! Jag var på så pass bra humör att ekonomiboken åkte fram och jag malde igenom 50 sidor. Jag lyckades till och med imponera mig själv för denna plötsliga studiemotivation.
Jag och Göran begav oss till skidspåret och åkte ett par varv på 5-an. Äntligen, efter på tok för lite skidåkning under jullovet. Skidföret i Göteborg var inte det bästa...
Hemma i korridoren blir jag bjuden på riktigt god älgmiddag av Marre och Greger. Jag bidrog med rödvin och whisky. Inte fel med 1,5 date på lördagskvällen. Vi snackade på rätt så länge. Verkligen värdens bästa korridor!!
Jag drar mig tillbaks till rummet vid 23-tiden och ser någon kul film. Klockan 3 sätter jag på bra musik och börjar glida skidorna. Tröttheten hade som gått över och jag konstaterade att det inte var värt att gå och lägga sig. Tyvärr konstaterade jag också den spricka som vuxit i ändan på ena skidan. 1,5 dm in. Jag lagade det så gott som gick med epoxy, men inser att jag måste köpa ett par till. Suck. Okej, skidor är skitkul och jag har gått och suktat på sporthuset efter årets skidor, men jag gillar inte stora utgifter som bara dyker upp så där! Vem gör väl det förresten?! Dessutom så är ju mina skidor lite utav en mycket go vän. Jag har åkt massa mil med dom, dom har varit med mig på vackra fjäll och på fina kvällar på Nydala. Jag har stått och vallat dom flertalet timmar, och samtidigt tänkt många tankar under denna lugna stund. Ja, det smärtade faktiskt att se att skidan börjar gå sönder. Några av er tycker väl att jag verkar dum i huvudet, men jag tror nog att det är någon som känner igen sig. Hoppas jag...annars är jag väl lite smådum som anser att mina skidor är som en kär vän. Delade minnen har vi.
Tillslut så får jag i vilket fall ro och somnar. Gott! På söndag ser jag på masstarten i skidskytte, herrar och damer. Dimmigt! Cyklar ner till sporthuset och ser att de har stängt just idag. Ååå!!
Hemåt igen, i solskenet. Det var riktigt underbart! På kvällen åker jag, Marre och Greger till spåret och åker lite. Jag åker med något kort varv och sticker sedan iväg på 5 st fem-kilometersvarv. Riktigt fint före, nyvallat och tekniken var på min sida denna dag. Jag kunde inte sluta, underbart, 2,7 mil. Mitt första mellanlånga pass i vinter. Dumt nog hade jag glömt ta med dricka. Otroligt vad törstig i halsen man kan bli! Susade förbi två glada damer som var ute och åkte. Medelsnabbt. Just då fick jag till racerväxeln tokbra och jag flög fram i spåret. "Oh, herregud, där gick det visst undan!" Hör jag en av kvinnorna ropa till. Det gjorde uppförsbacken efter mycket lättare.
Underbart glad, tackar skidåkningen för det, njuter jag nu av söndagskvällen. Fantastiskt att lite skejtande kan få en nära på okontrollerat glad. Så att jag nästan hoppar runt i mitt lilla hem.
Av en scones gör jag en jag-tar-vad-jag-haver-semla. Fullkornsscones som jag fyller med den klassiska mandelmassasmeten, och klickar på lite lätt-turkisk youghurt. Festligt, nja..det var inte så där jättegott om jag ska vara ärlig. Inte så gott alls, inget jag rekommenderar i alla fall.
Snart börjar ännu en ny, underbar vecka!
Måndagsmorgon, here I come!
I Lördags vaknade jag glad. Gick upp och bakade australian scones och käkade nästan hotellfrukost. Tokbra start på dagen! Solen sken och det var bara några minusgrader ute. Underbart! Jag var på så pass bra humör att ekonomiboken åkte fram och jag malde igenom 50 sidor. Jag lyckades till och med imponera mig själv för denna plötsliga studiemotivation.
Jag och Göran begav oss till skidspåret och åkte ett par varv på 5-an. Äntligen, efter på tok för lite skidåkning under jullovet. Skidföret i Göteborg var inte det bästa...
Hemma i korridoren blir jag bjuden på riktigt god älgmiddag av Marre och Greger. Jag bidrog med rödvin och whisky. Inte fel med 1,5 date på lördagskvällen. Vi snackade på rätt så länge. Verkligen värdens bästa korridor!!
Jag drar mig tillbaks till rummet vid 23-tiden och ser någon kul film. Klockan 3 sätter jag på bra musik och börjar glida skidorna. Tröttheten hade som gått över och jag konstaterade att det inte var värt att gå och lägga sig. Tyvärr konstaterade jag också den spricka som vuxit i ändan på ena skidan. 1,5 dm in. Jag lagade det så gott som gick med epoxy, men inser att jag måste köpa ett par till. Suck. Okej, skidor är skitkul och jag har gått och suktat på sporthuset efter årets skidor, men jag gillar inte stora utgifter som bara dyker upp så där! Vem gör väl det förresten?! Dessutom så är ju mina skidor lite utav en mycket go vän. Jag har åkt massa mil med dom, dom har varit med mig på vackra fjäll och på fina kvällar på Nydala. Jag har stått och vallat dom flertalet timmar, och samtidigt tänkt många tankar under denna lugna stund. Ja, det smärtade faktiskt att se att skidan börjar gå sönder. Några av er tycker väl att jag verkar dum i huvudet, men jag tror nog att det är någon som känner igen sig. Hoppas jag...annars är jag väl lite smådum som anser att mina skidor är som en kär vän. Delade minnen har vi.
Tillslut så får jag i vilket fall ro och somnar. Gott! På söndag ser jag på masstarten i skidskytte, herrar och damer. Dimmigt! Cyklar ner till sporthuset och ser att de har stängt just idag. Ååå!!
Hemåt igen, i solskenet. Det var riktigt underbart! På kvällen åker jag, Marre och Greger till spåret och åker lite. Jag åker med något kort varv och sticker sedan iväg på 5 st fem-kilometersvarv. Riktigt fint före, nyvallat och tekniken var på min sida denna dag. Jag kunde inte sluta, underbart, 2,7 mil. Mitt första mellanlånga pass i vinter. Dumt nog hade jag glömt ta med dricka. Otroligt vad törstig i halsen man kan bli! Susade förbi två glada damer som var ute och åkte. Medelsnabbt. Just då fick jag till racerväxeln tokbra och jag flög fram i spåret. "Oh, herregud, där gick det visst undan!" Hör jag en av kvinnorna ropa till. Det gjorde uppförsbacken efter mycket lättare.
Underbart glad, tackar skidåkningen för det, njuter jag nu av söndagskvällen. Fantastiskt att lite skejtande kan få en nära på okontrollerat glad. Så att jag nästan hoppar runt i mitt lilla hem.
Av en scones gör jag en jag-tar-vad-jag-haver-semla. Fullkornsscones som jag fyller med den klassiska mandelmassasmeten, och klickar på lite lätt-turkisk youghurt. Festligt, nja..det var inte så där jättegott om jag ska vara ärlig. Inte så gott alls, inget jag rekommenderar i alla fall.
Snart börjar ännu en ny, underbar vecka!
Måndagsmorgon, here I come!
fredag, januari 08, 2010
Frejdag. Freedag. Fredsdag
I vilket fall en härlig dag! Med uppfiskade -25 grader välkomnade den oss umebor.
Igår var det slut på det roliga. Back in plugget. Okej, det kan vara rätt så roligt det med. Träffa alla klasskamrater, och lyssna på tokspännande ekomomi med Lohmander. What a day.
Du som missat det, igår var det också semmeltorsdagen. Viktiga grejer! Inte tjuvstart inte. Påbyggnad av isolerande lager för att överleva det polarklimat vi lever i. Tja, eller så är Görans semlor helt enkelt så goda att den feta tisdagen behövde förstärkning i kalendern. Semlan till ära.
Dagen fredag. Trött. En bra idé för att inte vara trött kan vara att sova på nätterna. Eller sova lite mer än fyra-fem timmar. Speciellt vintertid. Sommartid tycks det ju både räcka och bli över. Men mörkdelen på året ger John Blund superkrafter. Att stackarn inte blir utbränd, så som en ska natta folket! Jag laddade upp med en thermos kaffe. Pressat på julkaffe som blitt över.
Långa timmar. Ändlöst prat. Informationen gick in genom ena örat, gav en förhoppning om att stanna inne i tomrummet, ekade runt lite, men fortsatte så ut genom andra örat. Nehepp. Funderar på att plugga igen läckaget med öronpropp.
Trampar hem på min röda springare. Kylslagen metall. Trögcyklad. Varm kopp te.
Sedan sov jag gott i någon timma. Blängde på termometern. -23 grader. Som fastfrusen. Tittar lite på mina skidor. Så nära, men så långt bort. Inte värt att dra ner massa kalluft i lungorna och få besväras av astman resten av livet. Suck. Vill ut och åka!
Diskussion med seriösa korridoren. Varmare än -10 grader. No way! Inte kan de ha blivit så mycket varmare på bara några minuter. Greger kommer på tanken att jag kanske bör kolla termometern igen. Oj. En blondin hade visst läst av den. "out min. -22,7". Jaja, en kan inte alltid vara så smart va! Ett litet klick och vips, -6,9 grader. Festligt vad man kan göra med teknikens hjälp! Som mamma sa åt mig flertalet gånger under jullovet "Men Ragna, du är ju faktiskt blond..." Gracias!
Men MAMMA, haha! Du är också blond!
I vilket fall. Nu ska jag trycka in "out max." knappen, så tempen stannar på -6,9. En behaglig temperatur på skidspåret.
Shit, lite småsmart är jag allt! ;)
Nu blir det filmkväll i korren. Filmen "varg" står på programmet. Passande i dessa dagar.
Yla på, nu är det helg!
Igår var det slut på det roliga. Back in plugget. Okej, det kan vara rätt så roligt det med. Träffa alla klasskamrater, och lyssna på tokspännande ekomomi med Lohmander. What a day.
Du som missat det, igår var det också semmeltorsdagen. Viktiga grejer! Inte tjuvstart inte. Påbyggnad av isolerande lager för att överleva det polarklimat vi lever i. Tja, eller så är Görans semlor helt enkelt så goda att den feta tisdagen behövde förstärkning i kalendern. Semlan till ära.
Dagen fredag. Trött. En bra idé för att inte vara trött kan vara att sova på nätterna. Eller sova lite mer än fyra-fem timmar. Speciellt vintertid. Sommartid tycks det ju både räcka och bli över. Men mörkdelen på året ger John Blund superkrafter. Att stackarn inte blir utbränd, så som en ska natta folket! Jag laddade upp med en thermos kaffe. Pressat på julkaffe som blitt över.
Långa timmar. Ändlöst prat. Informationen gick in genom ena örat, gav en förhoppning om att stanna inne i tomrummet, ekade runt lite, men fortsatte så ut genom andra örat. Nehepp. Funderar på att plugga igen läckaget med öronpropp.
Trampar hem på min röda springare. Kylslagen metall. Trögcyklad. Varm kopp te.
Sedan sov jag gott i någon timma. Blängde på termometern. -23 grader. Som fastfrusen. Tittar lite på mina skidor. Så nära, men så långt bort. Inte värt att dra ner massa kalluft i lungorna och få besväras av astman resten av livet. Suck. Vill ut och åka!
Diskussion med seriösa korridoren. Varmare än -10 grader. No way! Inte kan de ha blivit så mycket varmare på bara några minuter. Greger kommer på tanken att jag kanske bör kolla termometern igen. Oj. En blondin hade visst läst av den. "out min. -22,7". Jaja, en kan inte alltid vara så smart va! Ett litet klick och vips, -6,9 grader. Festligt vad man kan göra med teknikens hjälp! Som mamma sa åt mig flertalet gånger under jullovet "Men Ragna, du är ju faktiskt blond..." Gracias!
Men MAMMA, haha! Du är också blond!
I vilket fall. Nu ska jag trycka in "out max." knappen, så tempen stannar på -6,9. En behaglig temperatur på skidspåret.
Shit, lite småsmart är jag allt! ;)
Nu blir det filmkväll i korren. Filmen "varg" står på programmet. Passande i dessa dagar.
Yla på, nu är det helg!
torsdag, januari 07, 2010
Gött nytt år
2010. Ett nytt år. Göteborgarna valde att fira detta med dunder och brak. Fyrverkerier för 250 000 lös upp himmelen över hamnen. Ett skådespel!Bilen rullade ner längs Sverige på onsdagen. Long way to go...träsmak i baken! Några festsugna personer på E4:an kunde inte hålla sig, utan började skicka ut nyårsraketer från bilen. Inte ett allt för uppskattat skådespel av bilarna bakom. Kraftig minskning av hastighet och körning närmare terrängen gjorde resan händelserik.
Övernattade i Jönköping, och tänka sig. Även smålänningarna fick en vit vinter detta år. Gott vin och femrätters middag lyckades vi sätta i oss. Mumma, vad gott det var!
Jag noterar att bara för att man beger sig söderut, innebär det inte ett varmare klimat. Med råkyla och snålblåst blev vi välkomnade av Götet. Isen hade lagt sig spegelblank över havet, vackert, vackert! Vi bodde hos Gunnar (morbror) och Ingegerd Torslanda skärgård. Det blev som vanligt många biljardmatcher :).
Gunnar fyllde 50 år och firade detta med stort kalas på lördagen. Buffe med blinier, löjrom, rådjur, sallader, paj, ostar...och därtill gott vin.
Fick träffa Ekwallare som jag inte sett på många, många år eller aldrig träffat. Det var i vilket fall mycket trevligt!
Dagen efter strosar jag och kusin Johanna runt på stan och shoppar i rean. Kul, kul!
Äter middag hos mormor och morfar. Trevligt att träffa dom efter ett par års mellanrum!
Dagen efter hinns det med lite mer shopping. I denna stora stad träffar jag Daniel M. (också jägmästarstudent). Värden är nog ändå liten!
Tar mig upp oootroooligt tidigt på tisdagen och beger mig ut på en springtur i skärgården innan bilen rullar norrut igen. Kafferastar hos Magnus F. och säger hej till Leo och Ella.
Tillbaks till skolbänken igen. Trevligt att träffa alla, men oj, vad seg första dagen var! Hansson och Hammar hade stängt, så inget kaffe blev det heller!
Nu är det så kallt att jag faktiskt hoppar över skidspåret och beger mig till IKSU istället. Annars fryser väl lungorna ihop totalt.
Släkten Ekwall
Skärgården är vacker, noterar jag.
Spegelblank is täckte havet, noterar Elsa
tisdag, december 29, 2009
Skidåkningsfilosofi
Termometern visar på -13 grader. Brr..
Julhelgen är över, trevligt har det varit! Jag åkte 15 km på Nydalaspåret i förmiddags, härligt men den kalla konstnön bjöd inte på något imponerande glid. Istället blev det lite extra träning för att ta sig fram. Sista varvet lyckades jag åka precis efter pistmaskinen, nästan så att snöräfflorna kittlade i fötterna.
Så vill jag verkligen ge ett plus till de som vågar gå fram och växla några ord mellan varven och kanske ge lite tipps eller beröm. Det kan verkligen göra susen för självförtroende och åkning.
Idag hejade en man på mig, då vi båda stod och försökte få liv i frusna fingrar mellan varven. Sedan åkte jag ett 5 km varv och han hängde på bakom. Strax efter att jag gått i mål kommer han och ger en uppmuntrande kommentar. Att i uppförsbackarna kunde han ta in på mig, men då vi sedan kommit ut på en raksträcka hade jag satt av och försvunnit i riktigt bra fart. Likadant som jag hade känt. Okej, jag hade åkt på grovt sandpapper hela vägen och allt kändes allmänt mycket trögt, men i uppförsbackarna tycke jag inte riktigt att krafterna räckte till för att fortfarande hålla bra fart. Däremot fick jag upp, för dagen, en rätt så skaplig hastighet på platten. Tack vare 3:ans växel som jag börjat få till riktigt fint nu. Jag var lite småstolt över att äntligen lyckas, och då jag dessutom fick höra det då jag kommit i mål blev jag ju ännu gladare. Egentligen, uppmuntrande kommentarer är gratis att ge, så man ska ju verkligen inte snåla! Tänk så mycket glädje man kan sprida runtom sig!
Om jag skulle veta att jag spred glädje runtom mig, så skulle jag själv bli glad för att jag visste att jag gjort någon annan glad. Och hur mycket är inte det värt!?
En glad Ragna, nu med lite bättre självförtroende, cyklade hem till en varm dusch och en kopp rykande te.
Har tänkt på en till sak då jag snurrat runt på konstsnöspåret. Lukten av konstsnö. Jag tycker mig känna igen den. Just där det fortfarande är lite fukt kvar i snön luktar det precis som då jag var liten och pappa jäste öl hemma. Intressant. Öljäsning är kanske inte det man förknippar skidåkning med.
Just nu luktar det lapsang te
Julhelgen är över, trevligt har det varit! Jag åkte 15 km på Nydalaspåret i förmiddags, härligt men den kalla konstnön bjöd inte på något imponerande glid. Istället blev det lite extra träning för att ta sig fram. Sista varvet lyckades jag åka precis efter pistmaskinen, nästan så att snöräfflorna kittlade i fötterna.
Så vill jag verkligen ge ett plus till de som vågar gå fram och växla några ord mellan varven och kanske ge lite tipps eller beröm. Det kan verkligen göra susen för självförtroende och åkning.
Idag hejade en man på mig, då vi båda stod och försökte få liv i frusna fingrar mellan varven. Sedan åkte jag ett 5 km varv och han hängde på bakom. Strax efter att jag gått i mål kommer han och ger en uppmuntrande kommentar. Att i uppförsbackarna kunde han ta in på mig, men då vi sedan kommit ut på en raksträcka hade jag satt av och försvunnit i riktigt bra fart. Likadant som jag hade känt. Okej, jag hade åkt på grovt sandpapper hela vägen och allt kändes allmänt mycket trögt, men i uppförsbackarna tycke jag inte riktigt att krafterna räckte till för att fortfarande hålla bra fart. Däremot fick jag upp, för dagen, en rätt så skaplig hastighet på platten. Tack vare 3:ans växel som jag börjat få till riktigt fint nu. Jag var lite småstolt över att äntligen lyckas, och då jag dessutom fick höra det då jag kommit i mål blev jag ju ännu gladare. Egentligen, uppmuntrande kommentarer är gratis att ge, så man ska ju verkligen inte snåla! Tänk så mycket glädje man kan sprida runtom sig!
Om jag skulle veta att jag spred glädje runtom mig, så skulle jag själv bli glad för att jag visste att jag gjort någon annan glad. Och hur mycket är inte det värt!?
En glad Ragna, nu med lite bättre självförtroende, cyklade hem till en varm dusch och en kopp rykande te.
Har tänkt på en till sak då jag snurrat runt på konstsnöspåret. Lukten av konstsnö. Jag tycker mig känna igen den. Just där det fortfarande är lite fukt kvar i snön luktar det precis som då jag var liten och pappa jäste öl hemma. Intressant. Öljäsning är kanske inte det man förknippar skidåkning med.
Just nu luktar det lapsang te
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)