tisdag, november 22, 2011
November i backspegeln
måndag, november 21, 2011
söndag, november 20, 2011
I just love editing
Kankse passar min arm inte i alla vackra klänningar. Men den passar definitivt i mitt underbara liv. |
Vi människor är helt fantastiska i vad vi lyckas åstakomma i utvecklig. Vi tycks kunna göra allt. Vi har gjort planeten till vår planet, människans planet. Men vi är giriga och den som har fått smaka kakan vill gärna ha mer och tänker inte på konsekvenserna.
Åtta av tio rissorter innehåller så pass mycket bekämpningsmedel att de är giftiga.
Massor av fisk som säljs i butiken har så mycket tungmetaller och annat i sig att de är giftiga.
Stackars oss som äter sådan mat, nu ska vi då lära oss vad som fortfarande går att äta. Akta, akta.
Ärligt talat; det är vi själva som orsakar allt detta. Det är vi som sprider bekämpningsmedel. Det är vi som förorenar haven. Det är vi som står och ser på då jorden sakta men säkert förgiftas.
Tillhör det inte näringskedjan att vi också ska få ta del av vår egna buffé?!
Komma och tro att man kan förgifta hela världen och sedan fly undan själv med svansen mellan benen. Jag skämms för människligheten!
Jag säger inte att jag vill äta tungmetaller och bekämpningsmedel till middag, men lite som man bäddar får man ligga. Den dagen vi vill ha ren mat på tallriken måste vi inse att vi inte kan hålla på som vi gör idag.
Tills dess, sluta tyck synd om dig själv och ät den mat du är orsaken till! Öga för öga, tand för tand.
Att fortsätta släppa ut farliga ämnen och vilja ha ren mat, är ju som att tro att man ska få lön för ett arbete man inte gjort.
Nu tycker jag mänskligheten ska ta sig ett stort mål tungmetaller och bekämpningsmedel till söndagsmiddag, ta ett djupt andetag av förorenad luft, ett kallt glas klorerat vatten och fundera över vad vi har åstakommit.
Jag är lycklig att jag plockar min svamp och bär, odlar min potatis, skjuter min älg, fångar min fisk och får vattnet från kallkällan då jag är hemma. Mer närproducerat och ekologiskt kan man inte få det.
Jag har nu sett ännu mer på frozen planet serien; pol-till-pol, vår, sommar och höst. En fantastisk värld, helt otroligt filmat. Lite av min favorit är ändå i slutet på varje film då man får följa med teamen och se hur inspelningen gått till, "bakom kulisserna". På sommaravsnittet fick man följa så de åkte ut med Lance (NPs båt) och filmade isbjörnar. Svalbardbon Jason Roberts (som jag lånar fotot ovan från) styrde dingin de filmade närfoton med. Det pirrade nästan i magen då man fick se hur nära björnarna dom egentligen var. Denna isbjörn håller förresten på att bli en riktigt häftig staty som ska stå i LYB som Jason höll på med i sitt garage i somras. Han själv berättade att han kom från Ausrtalien, från en mycket liten by i Victoria. Från Halls Gap. Tror han blev lite förvånad då jag utbrast -Woh, kul, jag har varit där och vet precis! Otroligt vacker platts det med!
Massor av underbara Svalbard poppys. Denna underbart vackra valmoblomma som värmer varje polarhjärta med sin skönhet.
Även om mycket av det som är filmat från arktis kommer från andra, mer frodiga och artrika ställen än Svalbard så var är det verkligen jättekul att se. Drabbad av lite längtan tillbaks till paradiset. Och jag inser mer och mer för varje dag att jag älskar ämnet ekologi. Sitter man en lördagskväll och omedvetet fördjupar sig i ämnet för att det är kul, ja, då måste man ju ha funnit sitt rätta element.
Igår såg jag även snowboardfilmen "the art of flight". Mmmm... :) Sjuk sport, men jag förstår dom verkligen. Otroligt fint och påkostad inspelning. Lite tror jag dock snowboardåkarna pressar sig själv att ta lite större risker än annars, just för att teamet är där och massor av pengar är lagda på att få perfekta klipp. Då säger man inte; "jag vågar inte..."
lördag, november 19, 2011
Det är förresten inte aldeles för ofta vi rätt så tråkiga svenskar säger till en främlig: ska vi gå en sväng, det är ju roligare än att gå ensam!? Att han ursprunglingen kom från england kanske förklarar det ovanliga, men trevliga fenomenet.
fredag, november 18, 2011
Det känns så konstigt att hon för bara några veckor sedan gick att prata i telefon med som vilken person som helst, och nu vet hon inte alltid vilka vi är. Jag tror inte att jag vill inse. Jag vill behålla henne inom mig som den friska, pigga mormor jag är van vid. Egoistiskt sett måste jag erkänna att det på sätt och vis käns nästan lite skönt att jag inte är där, för då slipper jag inse och se verkligheten som visar sig så tydligt då man får möta henne på riktigt.
Att följa en människa brytas ner är fuktansvärt.
Milou och jag gick en långromenad runt Nydalasjön och in en runda i Nydalskogen. Det var mysigt och underbart att få gå och fundera i sin ro.
Till middag lyxade jag till det lite för mig, med smördegsinbakad fläskfilé, blomkolsgratäng, pepprig rödvins- och champinjonsås samt lite lingon. Mums! Tända ljus och Cat Stevens i högtalarna gjorde mig och Milou sällskap på en riktig mysafton.
Härnäst ska jag, Jessica och Sara fortsätta fredagsmyskvällen med idol.
Klockan 06:30 steg jag som vanligt upp och gick en morgonpromenad med Milou innan kaffet kokades. Myisgt att gå nyvaken i skenet under gatlyktorna och känna den friska lukten. I morse var inte kylan långt bort.
torsdag, november 17, 2011
Idag visade sig det motsatta kontot. Ju mer jag tränade, destå mer energi fick jag och jag kände mig helt ostoppbar! Jag älskar sådanna dagar! Så först crosstrainern, sedan ett galet skönt gympass, en cykeltur med Milou och efter middagen älghufsande (ajaj ojoj, vad sinnessjukt jobbigt det var!) på Nydalaspåret och då jag kom hem tog jag med mig Milou på en avslutande springrunda eftersom jag ändå var svettig...
Nu klämmer jag i mig en efterlängtad middag nr 2, a la LCHF-dieten med extremtolkning.
På menyn: Smörstekt ägg och chorizo, massor av turkisk yoghurt och senap. Massa nötter och en stor kopp rykande te med mjölk i.
Gissa nu vem som kommer sova sjukt gott och ha lite småont i kroppen i helgen..
Älghufs
Middagen intagen, cyklat en runda med Milou och taggar nu upp med "Sak Noel"-dunkadunka (helt värdelös musik, men den e peppande!) för lite tokjobbigt älghufsande i Nydalaskogen. Ska bara hitta stavarna... Bara ordet älghufsande är ju helt underbart. Att jag efter varje pass ligger som död på golvet och lovar mig själv aldrig mer göra detta, tycks selekteras bort av min hjärna då träningsverken lagt sig.
En fråga; är det någon som har tips på bra träninsgbloggar, där man får lite tipps och inspiration?? Det finns ju en miljard olika, men så många som bara säger (som i min blogg) att man var och tränade och inte ägnar timtal åt att filma, fota och tippsa andra om kost och övningar. Styrketräning, skidåkning, löpning..
(Älghufs är löpliknande stil med stavar. Stavarna är aningens kortare än vanliga klassiska skidstavar och löpstilen har längre kliv och inte lika tydlig kick med hälen längst bak i steget. Man springer altså precis som att man har skidorna på fötterna. Skidkul å köra intervaller på detta sätt, speciellt i backe!)
onsdag, november 16, 2011
God och välförtjänt middag på All Star och någon timma biljard på megazone. Galet, vad kul det är och shiiit vad dålig jag kan vara ibland...här krävs det träning!
Idag kom min sötaste lillkille, Milou, hem till mig och eftersom jag har sovmorgon tar vi och myser med musik och en god kopp kaffe. Han ska göra mig sällskap tills på måndag. Jag är lycklig! Att inte ha hund hemma är som att gå ute på vintern utan vantar. Det går ett tag, men man njuter inte av det direkt. Ärligt talat, det är en plåga och jag tänker hela tiden på att något viktigt saknas.
För övrigt så har jag blivit helt värdelös på att sova djupt nu för tiden känns det skönt att vila ett extra tag. Hela min vardag bygger på att jag sover sjukt bra. Jobbiga saker som späs på av lite höstdepression.
Då passar det med lite musik...Starwalker av Buffy Sainte Marie
tisdag, november 15, 2011
wow, starka som tusan!!
Om det ska nämnas en sport som inte riktigt accepteras som sport av allmänheten i regel så är det nog poledance för fitness. Detta klipp tycker jag dock är riktigt bra!
måndag, november 14, 2011
Det lilla hjärtat är precis som vilket hjärta som helst.
Det ser så hårt och tåligt ut.
Men hanterar man det inte försiktigt nog,
så går det lätt i tu.
Älg i modellera
Och nej, lugn. Det är inte något annat än en rolig och sjukt jobbig träningsform. Mycket styrka som inkluderar hela kroppen, förenat med en lite annorlunda och rolig dans.
Även om jag ska prova poledance så tycker jag inte att det känns helt okej med klubbar där det dansas för fulla gubbar. Två heeelt skilda saker!! Poledance ska man dansa för sin egna skull, för att man tycker det är kul!
Moa, Linn, Stefan och lilla Alfred och kom förbi och firade Roger och det blev en god och trevlig söndagsmiddag. Alfred roade oss med sin superengergi senare på kvällen, hur söt som helst!
Måndag morgon, vilket som vanligt betyder rabiesspruta i armen. Äntligen har jag fått sista dosen av vaccinet och är nu tipp topp supersäkert frisk och har följt smittskyddslagen jätteduktigt!
Efter lite fusk på söndagskvällen med mitt stopp för kolhydrater blir det nu nya tag en ny vecka.
Jag vill ut och springa och träna, men min jobbiga kropp envisas med att börja bli trött och vill vila. Blir nog en simtimma på IKSU eller något liknande.
söndag, november 13, 2011
Fjolltroll
Efter att jaktlaget jagat klart gick jag en långtur till Bygdenäs genom skogen och studerade bland annat den nygjorda skärmställningen. Averkat på torvmark under den blötaste månaden på året. Vad var det den jägmästaren som plannerade det missförstod? Skyddsdikning och avverkning i ett gör ju som tur var slutkostnaderna mindre. Men det ser då inte så väldigt snyggt ut att åtsakomma flertalet 80 cm djupa diken rakt ner från en myr. Jaja, yrkesskadorna börjar redan komma... För övrigt en god tanke med skärmställningen då det är så fuktigt.
På väg hem genom skogen som började bli riktigt mörk, fick 12-taggaren som överlevt dagen tack vare vuxenstoppet, min puls att gå upp då den bestämde sig för att åstakomma ett högt knakelibrak ute bland träden. Ja, pulsen ökade inte denna dagen pga jaktlust, utan mer för att jag gick i djupa funderingar och var nära på att skita ner mig av det plötsliga och oväntade sällskapet.
Att få träffa havet ett tag var trevligt och välbehövt. Precis som jag som liten flicka stod i boxen till fuxen Lilleman och pratade, sitter jag idag i strandkanten och delger mina tankar. De mörka, djupa hästögonen har bytts ut mot ändlösa vågor som sakta rullar in och en horisont i fjärran. Som alltid lyssnar medförstående och som aldrig sviker en.
lördag, november 12, 2011
Mamma är som vanligt på älgjakt och kommer hem igen på eftermiddagen. Nu är det visst bara kalvarna kvar på byakvoten.
Grävlingsfällan här hemma hade förresten framgång i veckan. Kanske inte så förvånande så satt min kära katt Northug instängd och såg mätt ut efter att ha klämt i sig hela korvbiten. Tur som tusan att viltet fångas levande!
fredag, november 11, 2011
En stor kram till min mormor
Nära och kära vill man se få ett värdigt slut. Att de ska få somna in en dag, då man levt klart livet, nöjd och belåten hemma i sängen. Som gammelmormor, som när hon närmade sig hundra började bli orolig på om Gud kanske glömt bort att hämta hem henne.
Önska kan man ju, men verkligheten ska vara så förbannat hård och orättvis!
Finaste mormor, som åkte in på sjukhuset idag igen. Hon som varit så hurtig, frisk och kry. Som skulle leva långt och friskt. Diagnosen långt gången, elakartad bukspottskörtelcancer gavs i början på hösten. Och för mig är det helt overkligt att ta in.
Jag önskar jag kunde ringa och säga till henne även idag att jag tänker på henne massor, men det går inte. Hoppas istället på att hon känner att jag tänker på henne, även om hon inte är kontaktbar för tillfället.
Vi hade diskussion på vårat första fall i den problembaserade undervisningen på ekologikursen. Gick jättebra och var riktigt intressant. Ja, nästan så jag smålängtar till på måndag igen för att se vad den lektionen ska bjuda på!
Nu ska jag, som alla andra helger, bege mig iväg från stan. Hem till fina Ytterboda och fixa lite med segelbåten. Hoppas bli lite klokare och om jag har otroligt med tur med mig så kanske den blir klar.
Tänka sig att jag köper en segelbåt på hösten, och ber till gudarna om isfritt hav länge. Så får vi det snö- och isfriaste sverige sedan SMHI startade sina mätningar.
Nu är jag trött, så här ska det latas med min kära hemma i soffan.
Önskar dig en trevlig helg!
torsdag, november 10, 2011
Lyssnat på min barndomsidol, Lisa Ekdahls låtar. Jag älskar verkligen texterna till hennes låtar!
Nu ska jag ut o rasta cykeln en sväng.
Och så gaaalet underbart det är att ha kommit in i träningsflowet, då man bara går och längtar till nästa pass igen!
onsdag, november 09, 2011
LCMF
Blodet borde ju bli surt av allt dessa proteiner man stoppar i sig, bra det i och för sig för då vill inte ens myggorna ha en!
Så funderar jag på de som verkligen vräker i sig majonäs, beasås och skit dag ut och dag in, men går ner för att de inte äter kolhydrater. Nya studier visar att fett och socker kan ge samma beroendeeffekt som nikotin. Samma hormonreaktion sker i ungefär samma storlek. Det sockerberoende man eventuellt har borde ju bli mindre, men man skapar ju istället ett beroende av en stor mängd fett. Den som har problem med vikten och har gått ner till önskad vikt genom LCHF och sedan går över till "vanlig" diet innehållande ett dagligt energiintag på ca 30% kolhydrater, borde ju verkligen ligga i riskzonen för att snabbt gå upp i vikt igen.
Under sommaren (ja..i princip så har den utvecklats fritt sedan i början av gymnasiet) har jag levt efter dieten "jag äter precis så mycket jag vill av vad jag vill när jag vill", vilket senaste månaden har resulterat i något hekto vinterspäck. Sjukt trivsam diet, om jag får säga! Går man upp och ner för fjäll i kallt klimat och med packning hela dagarna, plus övrig träning, så är det nästan ett krav för att det ska fungera. Tränar man bara en knapp timma om dagen och sitter på en stol resten så fungerar det dock inte så bra. Dags att tänka om.
Ja, minimalt med kolhydrater då..Kött, fisk, bönor, mejeriprodukter och grönsaker är ju kanongott, så jag klagar inte. Jag somnar "tidigt" (ca 22:30 istället för 00) och sover nästan sjukligt gott fram till att klockan ringer (06:30). Därremot så är jag ju lite sådär småhungrig mest hela tiden och känner mig lite tröttare och segare än normalt. Vilket resulterar i att miss koncentrationssvårigheter själv lyckas sitta och plugga effektivt i ett par timmar innan myrorna vaknar! Hur underbart är inte det, istället för att kroppen går på turbo hela tiden, som någon korkad och ofokuserad energikanon.
Provperioden tänkte jag försöka hålla fram till slutet av november så får jag se hur jag trivs. Utvärdering kommer!
Jag har pluggat på riktigt jättebra och effektivt idag, så nu ska jag belöna mig själv och ägna resten av kvällens timmar till träning. :)
Hobbitlära
Trodde du att Hobitar enbart hör hemma i Tolkiens sagor?! Då har du fel!
Jag läser på för fullt om Hobbitars fötter, om hur de anpassade sig till att dela på den lilla ön Florens i Indonesien tillsammans med bland annat pygmeelefanter, komododrakar och tre meter långa ödlor.
Hobbitar, eller Homo florensiensis som de kallas på latin, härstammar från homofamiljen erectus som levde i Afrika (och södra Asien?).
Efter att ha isolerats på ön ändrades genotypen genom evolution och en ny, mindre art bildades. En smart jägare som på grund av sin sparsamma höjd på 1 meter och vikt på kring 25 kilo kallas i folkmun för Hobbits och är vår minsta människosläkting. För att kunna hålla en livskraftig och hög population behövde dom inte vara större. De behövde inte kunna springa, men hade fötter anpassade för att gå upprätt. De utvecklade primitiva vapen i sten och kunde till och med döda en pygmeelefant.
Både erectus och florensis dog till slut ut. Neandertalarna kom istället att utvecklas till den människa vi är idag.
tisdag, november 08, 2011
Det behövs inte mer än ett par svarta streck...
Dagens sprungda mil
Bilderna är tagna med mobiltelefonen.
På övre bilden har vi ett par kajakare som njuter med husen där jag har lägenheten bakom.
Taggad till tusen!
Jag har skyndat mig hem, laddat med massor av kaffe och ska nu kasta mig in i läroboken och ut på internet och söka information.
Det känns som om sommarens fältjobb klingar upp igen. "Who is hot -and not" mitt ute i kalla arktis.
måndag, november 07, 2011
Jarŋŋa - Äno jiedna
Lite filmer från mobiltelefonen från två av försöken på Svalbard
Måndag
Jag fick även hem det sista i min leverans från fuji med förstoringar. Jag gjorde en beställning och har fått sju (!!) olika paket. Träningen fixad bara av att ta sig fram och tillbaks till posten och fujis ekonomi kan man ju undra över.
Då jag så kommer ut med armarna fulla från posten, glad och trallar runt kommer ett TV team och hoppar på mig. En förkyld reporter undrar om de får intervjua mig hur jag lyckas hålla mig så frisk. Kameran börjar snurra redan innan jag hunnit säga bu eller bä. Komiskt att hela gänget såg jättefruset och förkylda ut och den plötsliga kamera-in-your-face händelsen får mig att stamma fram något tjosan som jag inte har en aning om nu i efterhand. Får se om friska oh pigga jag hamnar med på Västerbottensnytt ikväll.
Sedan en tur och storhandlade på COOP. Som vanligt så har de alla färgglada frukter och grönsaker först, sedan är korgen toktung och full och jag måste gå och betala. Lyckades i vilket fall få med mig en ost och en liter mjölk också. När jag står i mina halvlortiga lundhagsbyxor, kängor och ryggsäcken proppfull med mat kommer jag på att jag bara måste ha en foundation. Så jag tar mig in på H&M och ber om hjälp. Så, nu 22 år gammal har jag köpt min första foundation. Det artar sig! Fjompis, hör och häpna, din syster växer upp! Jag kände mig i vilket fall som en vilsen utomjording inne på sminkavdelningen i dagens outfit och väntade mig nästan att de skulle kalla på vakterna och chasa ut mig. Nu fick jag istället tålmodig hjälp.
Så har jag till min förskräckelse börjat inse en hemsk sak. Från att ha varit ute och flängt runt på fjäll konstant i nära fyra månader så hamnar jag i en lägenhet, i skolstolen och en kortsväng på IKSU eller löpspåret var dag. En fortfarande hungrig mage och jag käkar på som vanligt, det vill säga vräker i mig vad som helst. Pappa och Anna Karin har satt upp en fin spegel i bastukammaren i Ammarnäs. Då jag kliver ut ur duschen ser jag inte någon "nästan vältränad" person, utan något annat nästan småmulligt och hemskt. Waaahh, fruktansvärt!! Knäckebröd, vatten och en enkelbiljett till elljusspåret fram till jul!










