Magkramp

...och året börjar med kanonföre i skidspåret! :)

Men inte är allt bra för det. Senaste turerna i skidspåret har jag fått till en bättre teknisk åkning, och fått mag- och ryggmuskultaturen att få gå på högvarv ordentligt och sköta grovgörat. Det känns tokkul att jag äntligen fått till lite bättre åkning!
Men såklart så ska allt inte vara frid och fröjd. Är det inte ett löparknä som ställer till det, så är det något annat:
Nämligen att efter ca 2-3 km åkning så får jag sjukt ont i nedre delen av magen. Så ont att jag blir alldeles svettig, tro jag ska spy och svimma. Jag kan inte göra så mycket annat än att stanna och härda ut till smärtan lägger sig efter ca 3-5 minuter. Då kan jag försiktigt åka vidare.

Jag är noga med vad jag äter och tiden jag äter innan ett träningspass, så det är nog inte något sånt som ställer till problemet. Även om jag inte är pinnsmal så har jag faktiskt rätt så bra koll på vad jag äter och är av vissa anledningar i min historia rätt så kunnig om kost. Något mer problem med magen mer än att det gör ont har jag inte. Och nej, det är inte vanlig mjälthugg.

Jag inser ju att man inte ska tro att man ska dö på varje skidpass, så jag läser lite på idrottsdoktorn.se då jag kommer hem. Kommer fram till att jag troligen drabbats av magkramp/löparmage, som kan uppstå vid kraftig fysisk ansrängning och är relativt vanligt hos de som håller på med uthållighetsträning.

Ååå, vad ska jag göra!? Härda ut eller??
Det är ju inte direkt så jag längtar till nästa träningspass..

fanfanfan, det roligaste i livet ska bara bli pankaka eller?!

Nu ska jag kolla på ett par stencier som jag borde kunna då jag kuggar tentan på fredag.
åå, vad pepp jag e. not.