Trerätters och jämställdhet vid en skogsbruksplan

Igår kom Filip och Rådström över, och vi hade Nydalakvällsmys.

Jag, Marre och Greger stod denna gången för förrätt och dessär, och FoR fixade huvudrätten.

Kvällens meny:

Förrätt: Parmaskinka och halloumi på en bädd av ruccola och körsbärstomater. Till detta hade vi valt Penfolds Rawsons retreat (som vi serverade på Ammarnäs Wärdshus i somras som "husets vin").

Varmrätt: Älginnanlår med klyftpotatis och gorgonzolasås. Sååå gott! Köttet bara smälte i munnen!

Dessär: Cheeskake med lime, serverad med rårörda hallon. Till detta kaffe.

Idag har jag så äntligen fått skriva planeringstenta, och det kändes riktigt bra. Nu vet jag inte om jag tolkat frågorna rätt och fått till just det svaret som läraren förväntar sig. I en 6p skrivfråga finns både chans att briljera, med också att göra bort sig totalt.

På första frågan då man enligt Sands (forestry in a global context) skulle beskriva uthålligt skogsbruk utifrån Tyskland jämfört med Nya Zeelands brukssätt, kände jag mig lite vilse. Jag vet ju exakta definitionen för uthålligt skogsbruk, men inte hur just Sands beskriver Tyskland och Nya Zeeland. Jag gjorde dock mitt bästa för att besvara frågan, så några poäng borde jag fått.

På en fråga skulle man uttala sig om huruvida man ska göra skillnad på om skogsägaren är en man eller kvinna. Egentligen intressant, men efter den föreläsningen vi hade på ämnet så blev jag mer irriterad. Ordet feminism missbrukas otroligt mycket i samhället. Jag som kvinna vågar inte säga att jag är feminist längre, för då är man genast mer extrem än jämställd. Inom det mansdominerade skogsbruket måste vi kvinnor våga visa framfötterna ibland. Däremot ser jag inte detta som något problem. Jag struntar fullständigt om mina kollegor är män eller kvinnor, bara man behandlar och värderar varandra utefter ens kunskaper i yrket. Jag blir bara less på denna eviga diskussion. Hallå, det är 2011 vi lever i, inte 1800 talet där kvinnor inte är myndiga och saknar rösträtt!

Män och kvinnor är generellt sett olika. Ja. Men man ska då inte utgå från att varenda kvinna har tummen mitt i handen, inte kan se skillnad på en gran och tall, och struntar i skogens ekonomiska värden så länge svampstället finns kvar och alla gulliga små ekorrungar har det bra. Kön spelar ju egentligen ingen roll, utan att det är kunskap, mål och intresse som bör påverka skogsbruksplanens innehåll. Detta bör planeraren ha uppmärksammat redan vid målformuleringen tillsammans med markägaren.

Kan vi dela upp skogsägaren som enbart "man" eller "kvinna"?

Vad är en man? Är det en "fjollig bög" (inget ont om någon!) med mascara eller en skogsmulle med kedjeolja över tröjan?

Och vad är en kvinna? Är det en plastikopererad bimbo från Stockholm med nagelförlängning, eller jaktdrottningen själv från norrlands inland?

Skulle jag som skogskunnig kvinna få en manlig, gubbig planerare som bara ska visa att han minsann vet bäst själv och ska visa för lilla fröken hur man sköter en skog på riktigt och behandlar mig som en efterbliven idiot så kan han fara åt helvette, för att vara ärlig!

Här kan jag spinna på...

Men nu håller jag tummarna, knäpper pjäxorna och far ut på Nydalspåret för att fira med några härliga varv i underbart vinterväder!