Idag sjunger Seasick Steve "I started out with nothing and I still got the most of i left" för mig medan jag arbetar mig fram med mitt PM om skogspolitisk historia. Ett tungt men rätt så spännande ämne som absolut kan vara bra att ha koll på. Men sida upp och sida ner med årtal, lagar och olika framgångsrika personer inom skogsbruket får hjärnan att snurra.

Jag vet inte riktigt om jag gillar Seasick Steve, men jag tycker just den låten är rätt så kul.

Tiden bara springer iväg alldeles för fort. Nu är det mindre än en vecka fram tills Kim flyttar ner till Stockholm, och Umeå kommer kännas otroligt tomt och tråkigt efter det. Först reser Elin till Canada och några månader senare så åker Kim också iväg.

För första natten på länge sov jag från det att jag gick och lade mig, tills klockan slog 8 på morgonen. Jag vaknade inte en enda gång, och jag vaknade inte klockan 5 och ligger och väntar på att klockan ska ticka fram.

Min kropp har känts som påkörd av tåget av all träningsverk. Igår for jag och Kim ut på några varv på Nydalaspåret, i lugnt och behagligt glidar- och prattempo. Konstigt nog tog jag ändå tvärslut då varenda muskel i kroppen kom på att de skulle ta semester. På kvällen blev det en promenad runt Nydalasjön för att mjuka upp kroppen lite.

Under helgen har jag sett North Face. En äventyrsfilm som handlar om några lag som ska tävla i att klättra upp för ett mycket svårklättrat berg. En mycket bra och tänkvärd film.

Pappa ringde i fredags och berättade att mitt första kusinbarn fötts. Sara och Paul hade fått en dotter! Grattis! :)