helgæventyr

I fredags for jag och Thomas ut på en liten paddeltur innan Fridag gathering. Eftersom vi hørt att isbjørnen senast setts vandra runt udden i Hjorthamn beslutade vi oss før att kryssa fram mellan isflaken med riktgning mot flygplattsen. Trygt och sækert. Vi passerar den vackra segelbåten som Jaap har kontakt med och væxlar några ord. "Do you se the polar bear" frågar dom från dæck. Precis ovanfør havsytan, med isflak omkring sig ær svaret på den frågan "nej, jag ser inte ett endaste mer æn ett ændløst hav av vackra isskulpturer." Nallen var tydligen och knatade på isen utanfør flygplattsen, precis dær vi hade tænkt ta riktning. Vi tar det sækra føre det osækra och vænder in mot fjorden igen och sysselsætter oss med att åka kana med kajakerna ner från isflaken och ner i vattnet. Snart på hemvægen hør vi ett knak och ett av de høgre flaken børjar kalva och rullar runt. Thomas hinner reagera och lægger in full back med paddeln, men spettsen på kajaken fastnar ændå under isflaket. Huu! Det var næra!
Vi kollar på lite sælar och beger oss sedan in mot land igen. Friday gathering och någon øl, vidare till Karls-Berger pubb och sedan Huset, værldens nordligaste nattklubb. Med kommer också Sam, sonen till han som seglar och har byggt segelbåten och ær med i besættningen. Sam var mer lik Jack Sparrow i Pirates of the carrbean, båte till utseende och till sætt æn sjælvaste Jack sjælv. Att han råkar ha en segelbåt som liknar fina Black Pearl gjorde det ænnu mer kul. En hærlig person iaf!

Efter att ha øverlevt gårdagskvællen och vilat ut paddlar jag, Jaap och Thomas øver till Hjorthamn (efter att ha ringt Sysselmannen och førsækrat om oss att det inte står någon hungrig isbjørn och væntar på middag) och børjar traska upp till Hjortfjellet. Brant och stenigt. Inte ett berg, utan en høg av klappersten. Førsøker undvika stenlaviner. Varje steg resulterar dock i att de nærmaste kvadratmetrarna sætter sig i lite rørelse några centimetrar. Dimmigt och fint, men inte med så milsvid utsikt direkt.
Trotts fika så tar dock energin slut, och på mig visas det med att jag somnar istællet før att mærka att jag blir hungrig. Gissa bara så skønt det ær att halvsova bak i en dubbelkajak, paddlandes balnd isflak och sælar.
Hungriga støvlar vi så in på Kroa, med fæltklæder och geværet øver axeln. Inte varje dag jag støvlar in på pubben bevæpnad, så det kændes lite lustigt. Læmnar øver bøssan bakom baren och bestæller en redig portion revbensspjæll. Mums!

På søndagen besøker vi Bjørndalen och sedan paddlar vi kajak i tre timmar. Jag råkar stængas in mellan ett par isflak som drev snabbt med tidsvattnet. Min lilla lagun blev mindre och mindre och jag fick skynda mig før att komma ut innen isflaken støtte samman. Har børjat få sjukt stor respekt før isberg och isflak, ju mer jag paddlar bland dom. Inte alltid att leka med!
Kroppen børjar kænnas trøtt och det kæns att vi varit dåliga på att æta. Vælførtjænt vila på kvællen.

Førhoppningsvis ska jag med det lilla propellerflyget norrut idag, till Ny-Ålesund. Tæt dimma tæcker dock byn, och det ær osækert om planet kan starta. Hoppas, hoppas, hoppas! Positivt ær dock att isflaken næstan ær borta, så snart kan vi segla igen! (Peppar peppar, ta i træ!)

Bara lite småbrant...