Okej, trots en dag pysslandes i slakeriet (vilket blir kanonfint!) och en springtur i rätt så mysiga Gammliaskogen så tycker jag att vardagen är väldigt oinspirerande och tråkig. Ja, bortskämda unge... men jag har Svalbardsabstinens så jag håller på att gå under!
-Hur var din sommar?
-Väldigt bra... (och vill du veta mer så kan jag gärna prata på i dagar om hur underbar min sommar var).
Mina tankar flyr tillbaks, bort från vardagen och till mitt paradis och jag tystnar och försvinner in bland goda minnen.
Bilden ovan har Jaap tagit och är från en solig paddeltur utanför Björndalen. Fint!
Inte någon nyhet, men jag är verkligen en tänkare. Sitter och funderar och tänker massor för mig själv. Ett av problemen med att komma tillbaks till vardagen är just det att jag vidgat mina vyer, fått erfarenheter från andra ställen är SLU, Umeå och Sverige. Jag granskar allt mycket mer kritiskt än tidigare, har något mer att jämföra med och jag tycker att jag lärde mig väldigt mycket på Svalbard. Inte minst för att jag levde i ett så mångkulturellt och ungt samhälle. Jag är på många, många sätt mycket glad över att jag gjode denna resa. Jag kan säga det att Tasmanien, Sverige och Svalbard är tre mycket olika samhällen.
Skogssverige känns tyvär sååå otoligt gammalmodigt och platt. Verkligen ingen nyhet, men deprimerande fakta.
Läste förresten i senaste nummret av Naturvetarna, där man tyckte att det är orättvist att studiebidragen är så låga. Får jag bara påminna om att Svergie tillhör ett av de få länder i världen där vår utbildning är gratis! Fortsätt gärna försöka höja bidragen (jag kommer verkligen inte att klaga, utan tacka och bocka glatt). Men att klaga på att böckerna kostar mycket och att man får för lite pengar för att man faktiskt anstränger sig lite på dagarna, ja det gör jag enbart innanför Sveriges gränser. Svenska studenter är lyckligt lottade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar