Strugeling, strugeling, minute by minute. Tick tack. Tick tack.
Läraren står med ena handen i fickan, den andra för den vita kritan fram och åter i snirkliga rörelser över tavlan. Lämnar ett dammoln och något vit text som ingen lyckas läsa. Mumlar något, som ingen lyssnar på. Samma föreläsning som han haft varje år sedan han själv tog examen för många, många år sedan. Fastnat och blivit en av inventarierna på SLU. Drar över två ooootroligt långa minutrar, jorden går nästan under.
Kafferast, äckligt halvljummet termoskaffe. Förgyller kanske inte vardagen, men sätter en brun (=färggladare) fläck i det annars så svartvita blocket.
Kollar igenom anteckningarna för att se vad jag skulle ha lärt mig. Teckningar på isbjönar, segelbåtar och Svalbard valmo (poppys). Från flybildsfotoföreläsningen är det massor av små flygplan.
Utvecklande att studera. Javist, eller?! Börjar fundera på om jag verkligen har intresse för skog, eftersom detta är skittråkigt. Dumma förbannade skitträd, inser ni att jag sitter och torkar och dammar ihjäl inne i en betongbyggnad för er skull?! Tusan så jag ska se till att ni avverkas som ljuv hämnd, efter kalavverkningen ska jag gnugga händerna, le lite elakt och känna mig klok och duktig som satt och läste dammiga böcker som är jämnåriga med bibeln i fem förbannade år. Se dollartecknena som ett resultat av alla de ekonomiska kalkyler jag gjort i min planering.
Börjar fundera varför i hela friden jag lämnade Svalbard...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar