Handlade om en svensk trebarnsmamma som jobbade som guide på kryssningsfartyg till polarområdena, om hennes jobb och om hur hon kombinerade det med familjelivet.
Summan av att vara borta ex. tre månader i ett sträck gav i slutändan att hon kunde vara hemma mer total tid med sina barn, än att vara på "normalt" jobb. Hon tyckte då att det var ett helt ok alternativ.
Ett barn behöver en mamma som finns där för en, kanske inte 24x7, men att se sin mor någon gång om dagen tycker jag man borde sträva efter. Man behöver inte umgås flera flera timmar varje dag, men den regelbundna kontakten är nog rätt så viktig eftersom man som barn går igenom en utvecklingsprocess där regelbundenhet är viktigt. Har man inte sett någon nära på tre månader så gör det skillnad i relationen. Tänk dig en tonårsdotter som man förväntar sig ska öppna sig och tala ut om allt efter att inte setts på tre månader...
Visst, barnen överlever och mår bra, men jag tror de hade fått en bättre relation till sin mor om hon hade funnits där. Det får även en bättre uppväxt ur psykologisk synvinkel.
Lite själviskt. Ha kul, far ut och res. Sedan skaffar man barn och jobbar på ett vanligare jobb och har kul och reser med barnen. Klart. Ett barn behöver en stabil uppväxt, en mamma och en pappa som finns där. Inte heller flytta runt massor och byta skola/vänner hela tiden.
Visst, dessa barn blir säkert framgångsrika människor de med, men kanske på bekostnad av en relation eller ett anti-beteende till föräldrarnas bana.
Så finns det ju många män som gör samma sak, vilket samhället tydligen accepterar i större utsträckning. Jag tycker nog lite samma där. Regelbundenhet till relationen är viktigt, sedan får den som vill vara hemmafru/hemmapappa medan den andra jobbar mer. Då får man betala med sin uppgift som förälder. Hallå, vars tog strävan efter att vara den grymmaste mamman/pappan någonsin vägen, den som har gaaalet kul med sina barn. Som har gaaalet kul fastän man fått barn och blivit förälder. Vilken underbar karriär säger jag, den ska jag sattsa på då det är tid! Jobba lagom mycket och sedan ha galet kul med det käraste man har.
En fantastisk karriär (nu talar vi de mer extrema) som tar upp massor av tid kombinerat med föräldraskap är inte heller något som verkar särkillt mycket mer än galet egoistiskt, även om det ut förälderns synvinkel "fungerar".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar